Vitvingad tärna

Arten har sin huvudsakliga utbredning i Polen, Vitryssland, Ukraina och vidare österut i ett brett bälte.

 

Förekomst i Sverige

Det första fyndet gjordes i Skåne 1834 – se mer om detta nedan. Fynd nummer två dröjde till 31 maj 1960 då en individ sågs på Gotland (Vår Fågelvärld 20:69). Två andra redovisade fynd vid Torhamn i Blekinge 1960 (SOF 1970) underkändes senare (SOF 1990). Sedan följde fynd i Skåne 1963 och 1966, Blekinge 1967, Halland 1969 och 1973, Västergötland 1974 och Skåne 1975 (diverse Vår Fågelvärld – se tabell 1). Därefter blev fynden allt fler och redan 1978 registrerades en blandhäckning med svarttärna på Öland ((Alexandersson 1979).). Året efter skedde detsamma i Tåkern (Vår Fågelvärld 40:63). Båda dessa häckningar misslyckades. Vitvingad tärna har setts årligen i Sverige sedan åtminstone 1988 och idag har arten noterats i samtliga landskap utom Härjedalen och Ångermanland (tabell 1).

 

Vitvingad tärna ses huvudsakligen i maj månad men det finns fynd från mars till december. De två extremdatumen är 31 mars, Gotland 2008 (Fågelåret 2008) och 11 december, Gästrikland 2013. Den senare var en långstannare sedan 30 oktober (Fågelåret 2013 & Artportalen). De flesta åren bjuder på moderata antal men vissa år sker invasionsartade rörelser och de två främsta åren är 1997 och 2014. Dessa invasioner berör i synnerhet Skåne – se nedan. För 1997 nämns 1 542 fåglar i Sverige varav 1 288 i Skåne och för 2014 är resp. antal drygt 1 600 varav 1 116 i Skåne (Fågelåret 2014).

 

Tabell 1: Kända och förmodade år för första observationerna av vitvingad tärna i de olika landskapen.

 

Landskap	Första fyndår	Referens
Skåne	1834	Nilsson 1858
Blekinge	1967	SOF 1970
Halland	1969	VF 29:236
Småland	1994	Fågelåret 1994
Öland	1978?	Artportalen
Gotland	1960	VF 20:69
Bohuslän	1980	Artportalen
Västergötland	1974	VF 34:167
Östergötland	1979?	Artportalen
Dalsland	1996	Fågelåret 1996
Värmland	1993	Bengtsson 1994
Närke	1992	Fågelåret 1992
Sörmland	1991?	Artportalen
Västmanland	1985?	Artportalen
Uppland	1989?	Artportalen
Dalarna	1993?	Fågelåret 1993
Gästrikland	2013	Fågelåret 2013
Hälsingland	1995	Fågelåret 2000
Härjedalen
Medelpad	2019	Fågelåret 2019
Jämtland	2021	Artportalen
Ångermanland
V-botten	1989	Olsson & Wiklund
N-botten	2001	Fågelåret 2001
Lappland	2000	Fågelåret 2000

 

 

Förekomst i Skåne

Det första fyndet i Sverige gjordes vid Getinge å, en mil öster om Lund 1834. Förmodligen handlar det om Gårdstångatrakten. Den beskrivna hannen blev skjuten den 1:e juni och det lär ha funnits två i sällskap, sannolikt hanne och hona. De hade uppehållit sig i trakten några dagar och hade ”troligen ämnat häcka där. Sedan den ena makan blivit skjuten, försvann den andra” (Nilsson 1858). Nilsson anger år 1835 men i Fauna & Flora 43:174 utreder Carl Edelstam saken och fastslår att det är 1834 som gäller.

 

Det skulle sen dröja 129 år innan det andra skånska fyndet gjordes i Skanör 13-17 augusti 1963 (Meddelande från SkOF 2:42). Fynd tre gjordes i Krankesjön 19 maj 1966 (Vår Fågelvärld 28:287) och det fjärde först 31 augusti 1975 och då vid Börringesjön (Vår Fågelvärld 35:332). Jag rabblar inte fler fynd utan nöjer mig med att ett fåtal individer sågs i landskapet 1978, 1979, 1983, 1986 och 1988 (Gärdenfors m.fl. 1990). Därefter har arten med två undantag (1991 och 1993) observerats årligen i landskapet.

 

De allra flesta observationerna görs i maj, följt av juni. Undantagsvis ses de första i slutet av april och under de flesta höstar (fr.o.m. augusti) noteras enstaka upp till 14 individer (2013). Rena sommarfynd (juli) är sällsynta och sådana har gjorts 1983, 1998, 2000, 2005 och 2009. Extremdatum på våren är 30 april och gäller tolv ex Yngsjö 2008 och sju ex på Vombs ängar 2014 (Fåglar i Skåne 2008 & 2014). Det senaste höstfyndet gjordes vid Äspet, Åhus 2 november 2017 (Fåglar i Skåne 2017).

 

De flesta åren ses enstaka upp till några tiotal individer men vissa år förekommer formidabla invasioner. Främst sticker åren 1997 och 2014 ut, men höga antal har även noterats 2005, 2007, 2009 och 2020 – se figur 1-2. Invasionen 1997 är den mest potenta hittills. Huvuddag var 14 maj då det initialt beräknades att 1 390 individer hade räknats in (Fåglar i Skåne 1997). Men på grund av några dubbelräkningar justerades denna summa ned till 1 288 (Fåglar i Skåne 1998). Den andra stora invasionen kom 2014 och beräknades omfatta 1 116 individer (Fåglar i Skåne 2014). Denna invasion genererade också Skånes och Sveriges första artrena häckningsförsök. Det skedde i Kristianstads Vattenrike men tyvärr blev utfallet negativt (Cronert & Strandberg 2014).

Övriga år med ovanligt många individer inblandade är 2005 (85 ex), 2007 (118 ex), 2009 (90) ex och 2020 (115 ex) – se figur 2

 

Figur 1: Vitvingad tärna, antal fåglar i Skåne 1990-2022. För de sex år där vårstaplarna spränger 40-vallen hänvisas till figur 2.

 

 

Figur 2. Vårfynd av vitvingad tärna i Skåne för de extrema åren (jfr. figur 1).

 

 

Förekomst i Danmark (Hvidvinget Terne)

Det första idag godkända fyndet gjordes av en adult fågel 28 maj 1968 vid Stubberup på Själland. Därefter följde 13 fynd av 20 fåglar 1969-1979, 18 fynd av 23 fåglar 1980-1989 och 32 fynd av 41 fåglar 1990-1999 (utöver invasionen 1997). Antalet fynd har därefter ökat och stora invasioner har noterats flera gånger. År som sticker ut som invasionsår är 1997 och 2014.

 

Majoriteten av fynd i Danmark görs i maj. Totalt finns det 6 747 registrerade fynd t.o.m. 2019 och det bästa året var 2014 med 3 776 fynd. Den högsta dagssumman är 677 fåglar vid Lille Vildmose 17 maj 2014. Extremdatum är 25 april och 16 november.

 

Arten har gjort häckningsförsök i Danmark vid några tillfällen men inga av dem har lyckats. Försöken har gjorts med ett par på Nordjylland 1979, ett par på Amager och 16-18 par i Töndermarsken, Sydjylland 1997, samt ett par vid Viborg i Nordjylland 2016.

 

Tre äldre fynd är inte godkända idag: 3 ex iakttagna på Ӕrø 10 maj 1835 (Salomonsen 1963) samt två fynd gjorda 1875 och 1902 (Christensen m.fl. 2022).

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades vitvingad tärna som livskraftig (LC) men med en okänd trend och ett bestånd i Europa uppskattat till 262 000 vuxna fåglar.

 

Maxålder

Ingen uppgift.

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

• Alexandersson, H. 1979. Hybridisering mellan vitvingad tärna och svarttärna på Öland 1978. Calidris 8:151-155.
• Aronsson, N. 2014. Invasion av vitvingade tärnor. VF 73:3:13.
• Bengtsson, K. 1994. Vitvingad tärna anträffad vid Vitsand. Värmlandsornitologen 22:73
• Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
• Cronert, H. & Strandberg, R. 2014. Häckningsförsök av vitvingad tärna. A 53:3:30-31.
• Grell, M. & Rasmussen, L.M. 1997. Første ynglefund af Hvidvinged Terne i Danmark. DOFT 91:121-124.
• Gärdenfors, U. m.fl. 1990. Förteckning över Skånes fåglar. Anser suppl. 25. Lund.
• Larsson, P.G. 1997. Sensationellt och spektakulärt i Skåne: invasion av vitvingade tärnor. A 36:125-126.
• Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
• Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
• Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
• Salomonsen, F. 1963. Nordens fåglar i färg, sjunde bandet. Allhems förlag, Malmö 1967.

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i oktober 2022.