Fjälluggla

Fjällugglan har en nordlig cirkumpolär utbredning.

Förekomst i Sverige

Fjällugglan bör ha varit en av de allra första som koloniserade Sverige efter isavsmältningen. Några säkra benfynd tycks dock inte finnas (Ericson & Tyrberg 2004). Den första årsdaterade uppgiften är från 1524 då den anges som vara känd i Sverige före detta år (Olaus Magnus 1555). Från 1800-talet nämns att: ”I Sverige förekommer hon om sommaren endast på fjällplatåerna samt åtminstone så långt i söder som Jämtland och Härjedalen” (Kolthoff & Jägerskiöld 1898).

Fjällugglan är en nomadisk art och den är inte årlig häckfågel i Sverige. De år det har begett sig har häckningar skett i Dalarna, Härjedalen, Jämtland och Lappland (SOF 1949). Arten har setts i samtliga landskap och några första år för dessa förekomster går inte att reda ut. Uppgifter från 1800-talet finns bl.a. från Skåne, Blekinge, Öland, Sörmland och Uppland, men med stor säkerhet kan sägas att arten har varit tillfällig gäst i samtliga landskap långt tidigare.

Häckningar av fjälluggla i Sverige

• Senast i Dalarna troligen 1928-29 (SOF 1990).
• 1944: Häckning i Härjedalen (SOF 1990).
• 1945: Häckning i Jämtland (SOF 1990).
• 1960: Två till tre häckningar i Lappland och en i Jämtland (Nagell & Fryklund 1965).
• 1961-1975 sammanlagt sju häckningar i landet (SOF 1990) varav en i Lappland 1967 (VF 32:133)
• 1978: Häckade med minst 72 par i Lappland (Vår fågelvärld 38:265).
• 1981: Fem par i Lappland (Vår fågelvärld 41:380).
• 1982: Minst 17 par i Lappland (Vår fågelvärld 42:320).
• 2001: Två par i Lappland var de första i landet sedan 1982 (Fågelåret 2001).
• 2005. En häckning i Lappland (Fågelåret 2005).
• 2011: Två häckningar i Jämtland (Fågelåret 2011).
• 2015: 23-33 häckningar i Lappland (Fågelåret 2015).

Tabell 1: Förekomster av fjällugglor i Sverige 1992-2021. Röda markeringar anger att arten häckade.

Förekomst i Skåne

Fjällugglor har besökt Skåne sedan urminnes tider men det första omnämnandet jag hittar är från 1832 då följande skrevs: ”Bland ornitologiska märkvärdigheter, som sistlidna vinter företett, förtjenar att nämnas den ovanligt stora tillgången på fjellugglor, som förekommit i mellersta och södra Sverige. Dessa fjellens invånare hafva varit synliga i snart sagdt alla landskap. Många exemplar hafva till och med i sydliga delen af Skåne blifvit skjutna, ja, äfven i nordliga Tyskland hafva två blifvit fällda” (Tidskrift för jägare och naturforskare 1833). 1843 noterades arten i nordöstra Skåne (Wallengren 1849) och vid ungefär samma tid skrev Nilsson: ”Nästan alla senhöstar eller vintrar träffar man henne på Skånes vidsträckta åkerfält, även i trakten av Lund… Under 1832, då frost och snö kommo mycket sent, visade fjällugglan sig icke i Skåne förr än i december månad: men under en månads tid, från början av december till början av januari, sköts i trakten av Lund ej mindre än fyra och ännu fler sågs” (Nilsson 1858). Från sydvästra Skåne anges den som ”Mycket sällsynt vintertid. Ett exemplar blev sett här 7 mars 1885” (Thott 1892).

Från 1800-talet finns även en uppgift om flera observationer, dock ej med angivna år. Det handlar om en referens som skrev sig som C.D.E. Roth och som undersökte 19 fjällugglors maginnehåll (16 unga honor och tre hanar varav en adult). Samtliga var anträffade i Skåne och fyndorterna angavs till Christianstad, Löfvestad, Cimbrishamn, Ystad, Helsingborg, Hör, Ringsjön, Skarhult, Romeliklint, Björnstorp, Billaberg, Hardeberga, Arendala, Kungsmarken nära Lund, Bara, Oxie och Fosie  (Roth 1897).

Det lär inte ha gjorts några fynd i Skåne under krigsvintrarna på 1940-talet och ej heller under hela 1950-talet. Däremot gjordes det en del fynd i början av 1960-talet. En adult hane tillbringade tre vintrar vid Sandhammaren 1960-1962. Ytterligare fyra ex sågs 1962 och ett i januari 1963 (Nagell 1965).

Från nyare tid finns förekomster av enstaka individer i Skåne redovisade för åren 1973, 1974, 1976, tre ex 1979, 1984, 1989, två ex 1992-1993, ett ex 1995, två ex 1999-2000 (se foto från Gessie ängar i december 1999 ovan och nedan) samt ytterligare ett ex under 2000 (Diverse Fåglar i Skåne). Därefter och t.o.m. oktober 2022 har det inte setts någon fjälluggla i Skåne.

Förekomst i Danmark (Sneugle)

Det första dokumenterade fyndet i Danmark är en individ som sköts vid den jylländska västkusten i februari 1821. Fjällugglan var en nästan årlig vintergäst från 1858 till 1908. Särskilt talrik var den mellan 1888 och 1897. Totalt hade det gjorts 225 fynd av 247 fåglar t.o.m. 1949. Från 1950 till 2019 gjordes ytterligare 73 fynd av 75 fåglar. Bästa året under senare tid var 2000 då 20 fjällugglor sågs i Danmark (Christensen m.fl. 2022).

Jakt, skydd och attityder

Här följer några nedslag i regelverk och tyckande. SJFT = Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift.

• 1808: Räknas som Rov- och skadedjur i 1808 års jaktstadga och enligt §1 ”anställes jakt antingen at utrota Rof- och Skade-Djur, eller at anskaffa nyttigt Willebråd” (SJFT 66:227).
• 1888: Astley Levin utlovade skottpengar för en fjälluggla i Floda, Södermanland, enligt uppgift den första i trakten sedan början av 1850-talet, och snart var ugglan skjuten (SJFT 26:104).
• 1888: Det är illa, att denna fogel, som under sina vintergästningar i bebyggda trakter städse visar sig ganska skadlig, blifvit å en år 1884 utgifven handledning för den större allmänheten ämnad plansch upptagen bland nyttiga svenska foglar (SJFT 26:104), se Figur 1 (nedan).