Halsbandsflugsnappare

Arten har sin huvudsakliga förekomst i centrala delar av östra Europa via Ukraina till delar av södra Ryssland.

Förekomst i Sverige

Det är okänt när den gotländska populationen etablerades (Ericson & Tyrberg 2004) men arten verkar ha varit väl spridd på Gotland i mitten av 1800-talet (Nilsson 1858). En mer precis uppgift om förekomst på ön är från 16 juni1841 (KVAO 1846:222-223). Därefter nämns Gotland i alla texter som behandlar denna art. T.ex. i Kolthoff & Jägerskiöld 1898: ”Häckar öfver hela Gotland, snart sagdt öfverallt, där löfskog finnes. Han är här talrikare än den svart och hvita flugsnapparen”.

Om halsbandsflugsnappare har det forskats och skrivits väldigt mycket så det finns rika möjligheter att fördjupa sig i arten för den hågade. Men i denna text håller vi oss till att beskriva förekomsterna så gott det är möjligt. I tabell 1 ses de uppgifter jag hittat angående förstafynd.

Populationen på Gotland har alltså gamla anor men på Öland etablerade den sig först under 1950-talet (Curry-Lindahl). I SOF 1970 nämns häckningar på Öland 1950-1954 samt årligen från 1956. Utvecklingen på Öland fram till 1962 beskrivs väl i Fauna & Flora 58:66.

Populationen i Sverige uppskattades 2008 bestå av 5 800 par, varav 5 000 på Gotland och 800 på Öland (Ottosson m.fl. 2012). Svensk Fågeltaxering bedömde detsamma 2018 och trendriktningen var måttligt positiv för 20-årsperioden 2001-2020 och måttligt negativ för 10-årsperioden 2011-2020 men inte statistiskt säkerställd i något av fallen (Wirdheim & Green 2022).

Det finns en hel del uppgifter om häckningar, både artrena och hybridhäckningar, från några landskap och följande är vad jag har hittat. Hur många av dessa som varit artrena reder jag inte ut.

• Blekinge: Mycket trolig häckning (misslyckad) i Abramsäng, Ulsäng, Blekinge 1959 (notis i Vår Fågelvärld 19:352). Häckningar även 1980 och 1984 (SOF 1990).
• Småland: Häckningar 1998 (SOF 2002), vidare 2006, 2007, 2008, 2012, 2013, 2015 och 2018. En del av dessa har säkert handlat om blandhäckningar (diverse Fågelåret).
• Sörmland: En häckning 1967 beskrivs som artren (Vår Fågelvärld 29:120). En lyckad häckning ägde rum på Landsort 2007 (Fågelåret 2007).
• Uppland: Häckningar 1993 (blandhäckning) och 1997-1998 (okänd hona) (SOF 2002).
• Västergötland: En hanne häckade tillsammans med ej artbestämd hona i Älfsered, Västergötland 1958. Häckade även 1959 samt troligen 1957 (Gunnarsson 1960). Hybridhäckningar i Slottsskogen i Göteborg 1995-1996 – fast här handlar det kanske om Bohuslän? (Ringinform 20:2:1997).

Tabell 1. Första fynd av halsbandsflugsnappare i de olika landskapen.

Förekomst i Skåne

Sven Nilsson noterade att arten ”Har även börjat visa sig här i Skåne” och berättar att ett ex sköts vid Lilla Köpinge, ej långt ifrån Ystad i maj 1842. Den ska finnas/ha funnits på Lunds museum. Nilsson berättar dessutom i stycket ”rättelser och tillägg” att en äldre och en yngre hanne sköts vid Trolle Ljungby i maj 1857 (Nilsson 1858). Därefter verkar det vara tunt med fynd. De jag hittar är en hane vid Åkarp 5 maj 1947 och en vid Alnarp 8 maj 1960 (Curry-Lindahl) samt en uppgift i SOF 1978 om ”större antal än normalt i Skåne i maj 1969”. Den senare uppgiften gäller minst fem sedda fåglar i Falsterbo under våren samt en ringmärkt den 6 september (Meddelande fån SkOF 8:46-47 & 69)

Halsbandsflugsnapparen uppträder mycket koncentrerat i Skåne, från mitten av april till slutet av maj. Men även för maj månad dominerar första halvan. I figur 1 ses de årliga fynden 1975-2022 uppdelat på vår, juni-juli samt augusti-september. Fyra av de sex juni-juli-fynden gäller långstannare och ingår alltså även i vårstaplarna (1976, 1979, 2021 och 2022). Uppgifterna är från diverse årgångar av Fåglar i Skåne. Som synes varierar antalet individer stort. Ett exempel är toppåret 1986 med 25 fynd som följdes av två år utan fynd. Några säkra häckningsfynd finns inte, och jag hittar inte heller några misstänkta hybridhäckningar.

Figur 1: Antal fynd av halsbandsflugsnappare per år och säsong 1975-2022. Vårfynd som blå staplar, juni-juli-fynd som röda staplar, och augusti-september-fynd som gula staplar.

Fenologi Skåne

Tidigaste fyndet gjordes 13 april 2018 i Hammars park, Malmö och det senaste 13 september 2018 i Lund (Fåglar i Skåne 2018).

Förekomst i Danmark (Hvidhalset Fluesnapper)

Det allra första fyndet handlar om en vid Köpenhamn ”nedlagd” hane före 1776. Det första årsdaterade fyndet gäller en hane som sköts på Mön 26 april 1831.

Arten beskrivs som en sällsynt sträckgäst och fram till 2019 hade 281 fynd gjorts i landet. Precis som i Skåne görs fynden mycket koncentrerat i tid – från mitten av april till slutet av maj. Några få juni-, augusti- och septemberfynd finns också. Åtskilliga av de danska fynden har gjorts på Bornholm och på Christiansö, men det finns också spridda fynd i landet varav omkring 25 i Jylland. En blandhäckning med svartvit flugsnappare är belagd och den skedde vid Hillerød på Själland 1986. Från samma plats finns även en misstänkt hybridhäckning 1994 (Christensen m.fl. 2022).

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades halsbandsflugsnapparen som livskraftig (LC) och med ett stabilt bestånd i Europa uppskattat till 4 010 000 vuxna fåglar.

Maxålder 

En svenskmärkt fågel blev 7 år och 11 månader och en ungersk 9 år och 10 månader (se RCs hemsida).

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

• Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
• Brattström, H. 1946. Iakttagelser över halsbandsflugsnapparen på Nordgotland. FoF 41:21-31.
• Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
• Curry-Lindahl, K. 1963. Våra fåglar i Norden, andra upplagan. Stockholm.
• Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
• Gunnarsson, A. 1960. Halsbandsflugsnappare under tre år häckfågel i Västergötland. VF 19:168.
• Kolthoff, G & Jägerskiöld, L.A. 1898. Nordens fåglar. Beijers förlag. Stockholm.
• Larsson, H. 1996. Halsbandsflugsnapparinvasionen i maj 1996. A 35:206-207.
• Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
• Merilä, J. 1994. Two mixed clutches of Blue Tits Parus caeruleus and Collared Flycatchers Ficedula albicollis. OS 4:188-189.
• Mild, K. 1994. Fältbestämning av ”svartvita” flugsnappare. VF 53:3:28-36.
• Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
• Olsson, C. & Wiklund J. 1999. Västerbottens fåglar. Umeå.
• Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
• Rendahl, H. 1949. Fågelboken – Sveriges fåglar i ord och bild. Tidens förlag/Stockholm.
• Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
• SOF. 1949. Sveriges fåglar. Stockholm.
• SOF. 1970. Sveriges fåglar. Stockholm.
• SOF. 1978. Sveriges fåglar. Stockholm.
• SOF. 1990. Sveriges fåglar, 2a uppl. Stockholm.
• Wirdheim, A. & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i november 2022.