Kaspisk trut

Kaspisk trut, Larus cachinnans, har haft sin huvudförekomst i Rumänien, via Svarta havet österut till Kaspiska havet och Kazakstan. I nyare tid har populationer uppstått i Tyskland, Polen och Vitryssland, samt plättvis i flera länder i Mellaneuropa och Baltikum.

Förekomst i Sverige

Den kaspiska truten ansågs förr vara en ras av gråtrut och kunskapen (och intresset) för att bestämma dessa i fält var dålig fram till 1990-talet. Genom några spektakulära fynd av ringmärkta individer av både denna och medelhavstruten vaknade dock intresset för dessa och det blev än bättre efter att de båda tidigare raserna fick artstatus 2003 (Andersson & Svensson 2003). Idag finns det mycket god kunskap om arternas karaktärer i fält.

Det första fyndet i Sverige gjordes genom en ringmärkt fjorårsunge som dog i en långrev vid Florsjön i Hälsingland i juli 1955. Denna var ringmärkt vid Svarta havet (RC & Bengtsson 2005). Det kan också nämnas att det dröjde till 2019 innan nästa fynd gjordes i Hälsingland (Artportalen).

Fynd nummer två i Sverige gjordes i tysthet och uppmärksammades först långt senare. Det handlade återigen om en skjuten ringmärkt ungfågel, denna gång en fågel ringmärkt vid Krim och skjuten vid Trelleborg i november-december 1986 (Bengtsson 2005).

Arten har sannolikt gästat oss regelbundet under många år, men kunskapen om artkaraktärer var som sagt var dålig. Det dröjde till 1991 innan nästa godkända fynd gjordes – i Halland 1991. Denna artbestämning blev inte heller klarlagd förrän flera år senare och då genom fotografi (Cederroth 2004).

Numera, och i synnerhet under senare år, ses arten regelbundet i stora delar av Sverige framförallt under sensomrar och höstar. I tabell 1 ses godkända förstafynd i de olika landskapen och i figur 1 försöker jag visa utvecklingen genom att presentera antalet årliga rapporter till Artportalen. Här ingår förvisso såväl underkända som dubblerade fynd, men vi får nog ändå en bild av hur utvecklingen varit. Om det sen beror på ett ökat antal individer eller på ett ökat intresse från skådarkollektivet kan diskuteras.

Det finns inga kända häckningsfynd i Sverige, men arten häckar regelbundet i vår närhet – t.ex. i Vitryssland och Polen.

Tabell 1: Godkända förstafynd av kaspisk trut i svenska landskap.

Figur 1: Rapporter av kaspisk trut till Artportalen 1993-2022. Antal för 1993-1995 är 1, 2 och 6.

Förekomst i Skåne

Det första fyndet gjordes, som nämnts ovan, genom en vid Krim i Ukraina ringmärkt fågel. Denna sköts vid Trelleborg i november-december 1986 (Bengtsson 2005). Att reda ut den sentida historien är näst intill hopplöst eftersom flera fynd drunknar bland rapporter om såväl gråtrut som medelhavstrut.

Fram t.o.m. 2022 fanns det 9 780 rapporter från Skåne avseende kaspisk trut på Artportalen. Av dessa är 9 716 rapporterade under 2000-talet. Den första rapporten är från Hörte 3 september 1994 och den får väl stå som Skånes andra fynd.

För att ge någon form av bild över när observationerna görs under ett kalenderår visas antalet rapporter från Skåne på Artportalen 1994-2022 i Figur 2. Här ingår givetvis både icke godkända fynd samt flera rapporter som avser samma fågel. Men att förekomstfrekvensen är högst under sensommar och höst bör framgå ganska tydligt.

Figur 2: Månadsfördelning av skånska fynd av kaspisk trut 1994-2022 (Artportalen).

Förekomst i Danmark (Kaspisk Måge)

De första fynden i Danmark gjordes 1953 och det handlade om tre individer, samtliga ringmärkta vid Svarta havet. En sköts på Kastrup 1 juni och de andra två hittades vid Randers fjord och Roskilde fjord (Christensen & Rasmussen 2015). Därefter är fyndbilden oklar fram till 1990-talet och anledningarna till det är desamma som i Sverige – d.v.s. oklar systematik och dålig kunskap. Under de senaste tio åren (2010-2019) har årligen 185-445 individer noterats. Arten ses i hela landet men sydvästra Jylland, östra Själland och Bornholm sticker ut. Månadsfördelningen av fynden överensstämmer mycket bra med den som visas för Skåne – se figur 2 (Christensen m.fl. 2022).

Jakt, skydd och attityder

Eftersom alla arter utan uttrycklig jakttid blev totalfredade 1968 borde detta också ha gällt för kaspisk trut när den väl fick artstatus. Detta bör alltså ha skett under 2003. Men i praktiken är det väl jakttiden för gråtrut som har avgjort, och fortfarande gör, när och om kaspiska trutar skjuts i Sverige. Den aktuella (2022) jakttiden för gråtrut är 1 augusti-31 mars, plus möjlighet till skyddsjakt året runt (Bengtsson 2021). Fram t.o.m. 1991 var alla trutar lovliga året runt (diverse jakttabeller).