Kungsfågel

Kungsfågeln har en vid utbredning i Europa och stora delar av Asien ända bort till Japan. Arten finns även på Kanarieöarna och Azorerna.

Förekomst i Sverige

För Sveriges del tros arten ha kunnat finnas på plats sedan Preborial tid, cirka 8000 före 0 (Ericson & Tyrberg 2004), men för Danmarks, och kanske också Skånes del, tros den inte ha kunnat häcka förrän under tidigt 1800-tal (Løppenthin 1967).

Den första daterade förekomsten är från år 1538 och berättar att den var känd i Sverige (SAOB). Kungsfågeln är hårt knuten till granen vilket de flesta nämner i sina rapporter. I slutet av 1800-talet skrevs: ”Häckar över hela landet, så långt granskog växer” (Carlsson 1894). Liknande men mer utförligt lät det 1962: ”I Sverige liksom annorstädes är kungsfågeln en barrskogens fågel, och dess utbredning dikteras främst av tillgången på lämpliga barrskogar. Den är en tämligen allmän häckfågel över hela landet utom i de allra nordligaste delarna” (Rudebeck 1962).

Kungsfågeln häckar idag i alla svenska landskap och populationen uppskattades till 3 000 000 par 2008 (Ottosson m.fl. 2012). Ett decennium senare bedömde Svensk Fågeltaxering att den svenska populationen uppgick till 3 880 000 par. Trenden för både 20-årsperioden 2002-2021 och 10-årsperioden 2012-2021 angavs som måttligt ökande (Wirdheim & Green 2023).

Förekomst i Skåne

När kungsfågeln etablerade sig i Skåne är det nog ingen som vet. Men att granen har med saken att göra torde vara klart. Den första daterade uppgiften jag hittar gäller en fågel som sköts i Kävlingetrakten den 12 april 1833 (Cronsjö i Ekberg 2015). Ungefär samtidigt angavs den som en allmän häckfågel i nordöstra Skåne (Wallengren 1849). Från sydvästra Skåne och 1887 rapporterades att: ” Häckar ej sällsynt i granplanteringar, där den hela året igenom anträffas” (Thott 1892).

Idag häckar kungsfågeln i hela landskapet dock med luckor i de stora monokulturella delarna.

Den första atlasen 1974-1984 (se figur 1) påvisade förekomst i 382 rutor och beståndet uppskattades till drygt 70 000 par. Den andra atlasen 2003-2009 (se figur 2) visade på än bättre resultat och landade på förekomst i 404 av 517 rutor och beståndet uppskattades till 80 000 par (Bengtsson & Green 2013).

Figur 1. Resultatet av den första atlasinventeringen av kungsfågel 1974-1984. Röd, orange & gul prick = säker, trolig & möjlig häckning. Svart prick = ej inventerad ruta.

Figur 2. Resultatet av den andra atlasinventeringen av kungsfågel 2003-2009. Röd, orange & gul prick = säker, trolig & möjlig häckning. 

Nilsson (1858) skrev bl.a: ” Under senhösten, redan i september, slå sig flera familjer samman och stryka då omkring även i Skånes lövskogar”. Det Nilsson måste ha avsett har varit kungsfåglar under flyttning och sådana rörelser upplever vi varje år eftersom en del av populationen är flyttande medan andra är stannfåglar. Mängden flyttande kungsfåglar varierar dock stort år för år vilket bl.a. statistik från ringmärkningen under höstarna i Falsterbo visar (se Figur 3). Under toppåren 2000 och 2014 ringmärktes över 10 000 fåglar medan det andra år bara blir tresiffriga tal. Bottenåret under perioden var 2002 då blott 142 kungsfåglar ringmärktes. Toppåret 2014 beskrevs av Bengtsson 2014 och Karlsson 2014.

Det svaga uppträdandet hösten 2002 gällde inte bara Falsterbo utan många andra delar av landet. Efter en längre period av milda vintrar (kalla vintrar anses vara en flaskhals för arten) måste något annat ha påverkat kungsfågeln negativt detta år. I en text i Vår Fågelvärld spekuleras om orsaken och man landar i att extremt varma somrar förmodligen kan påverka arten negativt, framförallt deras nordliga bestånd. Ungefär samma förhållande gällde 1997 då också höstfångsterna av kungsfågel var väldigt låga (Grenmyr 2003).

Figur 3. Ringmärkning i Falsterbo under höstarna 1980-2022 (Falsterbo Fågelstation).

Förekomst i Danmark (Fuglekonge)

Granen började planteras i Danmark under slutet av 1700-talet och när dessa träd nått mognad började arten att invandra som häckfågel. De första något så när daterade häckningarna är från mitten av 1800-talet och ägde rum runt Vejle i Jylland och på Bornholm. Fr.o.m. 1860-talet anses arten ha varit spridd i hela landet. Så är det än idag och beståndet uppskattades till 108 000 par 2018 (Christensen m.fl. 2022).

Dansk Ornitologisk Forenings bevakning av de allmänna fåglarna i Danmark visade för kungsfågelns del en måttlig minskning ur långtidperspektivet 1976-2020 och en måttlig ökning för perioden 2010-2020 (Eskildsen m.fl. 2021).

Jakt, skydd och attityder

Kungsfågeln var en av de första som fredades under viss del av året. Men det dröjde ända till 1968 innan den blev helårsfredad.

• 1905: Fredad under tiden 1 mars-15 september (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 1905:221-224).
• 1928: Fredad 1 mars-31 aug enl. K. kungörelse n:r 439 och 440; 1927 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 65:bilaga).
• 1968: Totalfredad fr.o.m. 1 januari (Vår Fågelvärld 27:96+).