Kustsnäppa

Kustsnäppan häckar i de högarktiska delarna av Sibirien, Grönland, Kanada och Alaska.

Förekomst i Sverige

Kustsnäppan kan ha häckat i vårt område under Senglacial tid, men i så fall försvunnit senast under Preborial tid, cirka 9500 före 0. De enda svenska benfynden är från Öland, daterade till efter år 0 och emanerar från rastande fåglar (Ericson & Tyrberg 2004).

Det första daterade året där arten nämns är 1761 och det framgår att den var känd i Sverige före detta år (Linné 1761).

Jag hittar inte mycket från 1800-talet utan nöjer mig med Sven Nilssons ord: ”Uppehåller sig om sommaren endast i de nordligaste trakterna av Skandinavien. I september träffas mest de yngre, flockvis vid Skånes kuster” (Nilsson 1858).

Det verkar inte heller finnas mycket information från första halvan av 1900-talet. Curry-Lindahl 1960 nämner flera observationer under vårsträcket, men bara av ett fåtal individer – som mest åtta ex och det var vid Föra på Öland. Höststräcket beskrivs på samma sätt som gäller idag, nämligen med start i slutet av juli och med en avtappning i september.

Kustsnäppan är idag sedd i alla svenska landskap och sist ut var Härjedalen där första fyndet gjordes så sent som 2010 (Artportalen). Arten är också sedd i landet under årets alla månader.

Förekomst i Skåne

Den tidigaste uppgiften från Skåne är från nordost och säger bara att ”ses tämligen allmänt i nordöstra Skåne, ej noterad som häckfågel” (Wallengren 1849).

Uppgifter från Gustaf Rudebeck berättar att arten var förhållandevis talrik på Skanörs revlar hösten 1943. Han såg dem så gott som dagligen 12 augusti till 24 september, men sen var de borta för säsongen. Den 16 och 17 augusti såg Gustaf 86 individer och 7 september 83, mest ungfåglar (Curry-Lindahl 1960).

Från vårsträcket finns en mycket hög sträcksiffra, nämligen 1 500-2 000 sträckande fåglar över Falsterbo 27 maj 1957 (Vår Fågelvärld 22:75). Men Skåne passeras årligen av mängder av kustsnäppor i slutet av maj och början av juni och det är bara en bråkdel av dessa som ses och räknas. Sträcket pågår dessutom främst nattetid. Enligt en uppgift i Fåglar i Skåne 1996 handlar det om uppskattningsvis 500 000 individer varje år. Från taket på Ekologihuset i Lund räknade Martin Green under perioden 3-15 juni 1995 3 448 ex med 1 300 ex den 8 juni som bästa dagssumman (Fåglar i Skåne 1995).

Den första kända övervintringen skedde 1989 då en individ uppehöll sig på Måkläppen 7 januari till 12 mars (Fåglar i Skåne 1989). Året efter övervintrade minst 49 individer på samma lokal! (Fåglar i Skåne 1990).

De högsta talen gällande rastande kustsnäppor i Skåne som jag hittat är följande. Här ska inflikas att jag kan ha missat några högre månadssiffror (uppgifter från resp. Fåglar i Skåne och Artportalen).

• Januari: 85 ex Måkläppen 5 januari 2000.
• Februari:  75 ex Nabben 6 februari 2000.
• Mars: 105 ex Skanörs revlar 18 mars 2000.
• April: 110 ex Skanörs revlar 8 april 2000.
• Maj: 700 ex Skanörs revlar 28 maj 2013.
• Juni: 500 ex Sandön 6 juni 1999.
• Juli: 440 ex Skanörs revlar 23 juli 2015.
• Augusti: 825 ex Måkläppen/Nabben 2 augusti 1989.
• September: 300 ex Nabben 11 september 2008.
• Oktober: 160 ex Skanörs revlar 18 oktober 2018.
• November: 81 ex Knösen 23 november 2014.
• December: 154 ex Knösen 6 december 2014.

Förekomst i Danmark (Islandsk ryle)

Anges som lokalt mycket allmän sträckgäst och som fåtalig till tämligen allmän sommar- och vintergäst. Vårsträcket kulminerar i skiftet april/maj och höststräcket i augusti. Det finns några brutalt höga siffror gällande rastande fåglar längs Vadehavskusten. Eller vad sägs om 100 000 ex 5 april 2013, 90 000 3 maj 2002 och 83 000 26 april 2009. Höga höstsiffror för rastande fåglar är 27 000 15 augusti 2018 och 21 000 4 augusti 2012. Under vintern gäller 20 000 ex 8 december 2007 och 11 000 21 december 2002 (Christensen m.fl. 2022).

Jakt, skydd och attityder

Kustsnäppan blev tillsammans med flera andra vadare fredad under viss tid på året för första gången 1907. Datumen har varierat enligt följande (SJFT = Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift).

• 1907: Fredad under tiden 1 mars-20 juli (SJFT 45:152-156).
• 1913: Fredad 1 jan-15 juli (SJFT 50:338-339).
• 1922: Fredad 16 november- 15 jul (SJFT 60:243).
• 1938: Fredad 16 nov-31 juli enligt Jaktstadga nr 279/1938 given 3 juni 1938 (SJFT 76:218).
• 1942: Fredad 16 nov-15 aug enl. Kungl. Maj:ts kungörelse nr 559 (SJ 80:289-291).
• 1951: Vadare avförs från jakttabellen och är därmed skyddade 1 mars-31 augusti (Svensk Jakt 89:185). Paradoxalt nog blev arten då tillåten att jaga under längre tid än förut eftersom alla arter utan egen jakttid (och som inte var fridlysta) saknade skydd 1 september t.o.m. 28 februari. Först 1968 blev dessa arter totalfredade året om (Vår Fågelvärld 27:96+).

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades kustsnäppan som livskraftig (LC) men med ett minskande bestånd i Europa uppskattat till 296 000 vuxna fåglar.

Maxålder 

En svenskmärkt kontrollerades som 16 år och en märkt i Storbritannien var 27 år och 7 månader när den avlästes (RCs hemsida & European bird ringing 2023).

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

• Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
• Blomqvist, S. 1991. Kustsnäppor på väg till Nearktis via norra Skandinavien. VF 50:2:6-12.
• Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
• Curry-Lindahl, K. 1960. Våra fåglar i Norden, andra upplagan. Stockholm.
• Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
• Linné, C v. 1761. Fauna Suecica, andra upplagan. Stockholm.
• Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
• Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
• Rabøl, J. 2021. Paula – en Islandsk Ryles træk over den grønlandske inlandsis. DOFT 115:192-194.
• Wallengren, H.D.J. 1849. Foglar i nordöstra Skåne. KVAÖ 6, 1849:307-312.
• Wlodzimierz M. & Kamont, P. 2005. Seasonal changes in body size and mass of Red Knots Calidris canutus during autumn migration through southern Baltic. OS 15:97-104.

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i september 2023.