Mindre skrikörn

Mindre skrikörn,  Clanga pomarina, häckar i Östeuropa från östra Tyskland, Polen, Baltikum, Vitryssland, västra Ryssland och mot sydost till Grekland.

Förekomst i Sverige

Artbestämning av örnar är inte alltid så lätt och det gällde inte minst i äldre tider då kunskap och bestämningslitteratur var bristvaror. Inte minst gällde denna problematik för artparet större- och mindre skrikörn. Det finns en hel del fynd som är bestämda till än det ena, än det andra, men som idag går under benämningen ”obestämd skrikörn”. För att göra svårt svårare har det under senare tid också börjat talas om hybrider (Forsman 2012).

Det första säkra fyndet av mindre skrikörn handlar om en juvenil fågel som sköts vid Malmö under hösten 1860. Den ska vara förvarad på Malmö museum (Jägerskiöld & Kolthoff 1926). Därefter följde ytterligare ett fynd i Skåne 1862 (se Skåne) samt en i Sörmland 1870. Den sörmländska saknar jag referens till, men fyndet finns validerat av Sörmlands rrk på Artportalen. Ytterligare ett skånefynd gjordes 1875 och sen var det Blekinges tur 1880 då en hona ”erhölls” vid Ronneby 9 oktober (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).

Svårigheten för dåtida folk att artbestämma exemplifieras bra av följande text: ”I Kalmar län; tvenne mindre örnar, skjutna i Torsås socken i december 1886, vilka dock ej kunde tillvaratagas. De hava uppgivits tillhöra denna art, men man kan ej vara fullt säker, att detta var fallet, då ingen annan handbok för examinering fanns än Brehms ”Fåglarnes lif” (Carlsson 1894).

Efter 1800-talsfynden i Skåne, Blekinge och Sörmland samt ett i Skåne 1921 dröjde det till 1965 innan ett godkänt fynd av arten åter registrerades och det var en fågel som sågs vid Hornborgasjön i Västergötland (validerat fynd på Artportalen). Därefter har fynd gjorts i åtskilliga landskap och förstafynden för de olika landskapen ses i tabell 1. Här ska sägas att jag inte kan utesluta att några av dessa fynd är dementerade i efterhand.

Idag har åtskilliga hundra fynd gjorts i 19 svenska landskap och arten har med ett undantag varit årligt förekommande sedan 1971. Undantaget är 2015 då ingen mindre skrikörn rapporterades från Sverige. De flesta fynden görs under perioden augusti-september men en hel del fynd görs också under månaderna maj-juni. Arten har idag setts under månaderna april-november med extremdatum 4 april 2010 på Gotland och 3 november 2006 i Falsterbo (Artportalen & Fåglar i Skåne 2006).

Tabell 1: Förstafynd av mindre skrikörn för de olika landskapen.

Förekomst i Skåne

Skånes första fynd 1860 var tillika Sveriges första och finns redogjort för ovan. Därefter följde en hona, skjuten vid Börringe 30 augusti 1862 som förvaras på NRM (Jägerskiöld & Kolthoff 1926) samt en juvenil hane vid Börringe 21 september 1875 som förvaras i Helsingborgs museum (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).

Därefter dröjde det till 26 juni 1921 då en adult hona rapporterades från Torup. Fågeln sköts antagligen eftersom skinnet lär finnas på Zool. Museum i Köpenhamn (Sylvén 1975). Förmodligen dröjde det till 1960-talet innan någon säkert bestämd individ åter noterades i Skåne, men jag hittar inte exakta år. I Fåglar i Skåne anges totalsumman t.o.m. 1984 till 43 ex och individer hade setts årligen från åtminstone 1975. Årliga fynd har med två undantag också gjorts därefter med allt från en till 14 olika individer – se figur 1. De två åren där skånska fynd saknats är 2001 och 2015. För det senare året saknades fynd i hela Sverige.

Arten är sedd i Skåne under månaderna april-november. De tidigaste fynden är daterade till 16 april 1975 (Backåkra, Löderup) och 20 april 2020. Den senare sträckte in från Danmark vid Hittarp och följdes en bit norrut till Utvälinge (Fåglar i Skåne 1975 & 2020). Skånes senaste fynd är från Falsterbo där en sträckande fågel sågs 3 november 2006 (Fåglar i Skåne 2006).

Figur 1: Antal individer i Skåne 1975-2022 (Fåglar i Skåne).