Foto: Mikael Arinder

Nötkråka

Utbredningen omfattar Skandinavien, Centraleuropa och vidare österut i ett brett bälte till Kina och Japan. För vår del handlar det om två underarter, dels nominatformen caryocatactes (tjocknäbbad) som bland annat bebor Sverige, dels macrorhynchos (smalnäbbad) som normalt finns längre österut men som är på god väg att etablera sig i framförallt norra Sverige.

Förekomst i Sverige

Eftersom nötkråkan är beroende av såväl hassel som gran och att granen först etablerade sig i södra Sverige under Subboreal tid, cirka 3000 före 0, tros arten ha invandrat sent till vårt område. För Danmarks del utesluts dock inte möjliga förekomster under Boreal tid, cirka 8000-7000 före 0. Under den följande Atlantiska perioden anses förekomst i Danmark ha varit utesluten (Ericson & Tyrberg 2004 och Løppenthin 1967).

Det första daterade fyndet är från Uppland och 3 september 1710 (Rudbeck, bild i VF 1993, nr 1).

I mitten av 1800-talet beskrevs utbredningen så här: ”Har sitt egentliga stamhåll i de mellersta landskapen”. Det nämns också att det är ”troligt att nötkråkan häckar i norra Skåne eller i Småland”. (Nilsson 1858).

Nörkråkan tillhör den grupp av fåglar som med års mellanrum företar stora utvandringar, alltså är den en invasionsart. Följande tidiga invasioner finns omnämnda:

1844: Massiv invasion hösten 1844. I rättelser och tillägg meddelas att åtskilliga sköts eller fångades vid Arup hösten 1845 (Nilsson 1858).
1884 (1885?): Stor utvandring och arten förekom då överallt i norra och västra Europa. Den fanns samma år i alla Sveriges provinser, ända ned i södra Skåne, där den även förekom allmänt vintern 1885-1886 (Carlsson 1894). Jägerskiöld & Kolthoff (1926) anger att invasionen ägde rum 1885. Kanske förekom det stora rörelser båda höstarna?
1900: ”Mycket stor” invasion enligt källan (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).
1911: Invasion med ”en stor mängd nötkråkor” enligt källan (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).
1913: Invasion ”av betydligt omfång” enligt källan (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).

I dessa invasioner ingår som regel så kallade smalnäbbade nötkråkor av den östliga underarten macrorhynchos. Mer om dessa senare.

Curry-Lindahl nämner en hel del invasionsår för de båda underarterna. För den tjocknäbbade nämns 1943, 1949, 1957 och 1961. För den smalnäbbade nämns betydligt fler årtal och här handlar det förmodligen inte alltid om stora invasioner. Följande år (höstar) nämns: 1753, 1760, 1793, 1802, 1814, 1825, 1833, 1836, 1844, 1847, 1856, 1868, 1885, 1887, 1896, 1900, 1907, 1911, 1913, 1917, 1931, 1933, 1940, 1944, 1948, 1950 och 1954. I samband med sistnämnda invasion ringmärktes en nötkråka i Dalarna i februari 1955 och den återfanns i Komi vid Ural, 2 500 km längre österut, i augusti samma år (Curry-Lindahl 1963). Denna invasion ledde också till Sveriges första kända häckning av smalnäbbad nötkråka. Det skedde på Gotska Sandön 1955. Minst en av de häckande fåglarna var kvar sedan 1954 och blev matad under vintern (Lundberg 1955).

I början av 1900-talet beskrevs förekomsten för arten nötkråka som följer: ”I Sverige finns hon under vanliga år från norra Skåne till Värmland och Uppland samt på Gotland” (Jägerskiöld & Kolthoff 1926). Från mitten av 1900-talet nämns ungefär samma utbredning, dock med blott ett fåtal fynd på Gotland. Däremot berättas om häckningar i Gästrikland 1950-1951 (Curry-Lindahl 1963).

Angående invasioner nämns stora sådana för den tjocknäbbade 1943, 1949 och 1957 samt för den smalnäbbade 1954 (SOF 1962). Sen finns det ett glapp till 1968 då det berättas om ett nytt invasionsartat uppträdande i Sverige. Sannolikt handlade det då till största delen om smalnäbbade nötkråkor och underliggande förklaring verkade vara dålig eller utebliven frösättning för underartens huvudföda cembratallfröer åren 1966-1968 (Eriksson & Hansson 1973). Från 1968 finns det en makalös uppgift som berättar om 4 500 sträckande smalnäbbade nötkråkor över Holmön i Västerbotten den 11 augusti (Olsson & Wiklund 1999).

I Fågelrapporten för 1980 (Vår Fågelvärld 40:483) läser vi: ”Under perioden 1961-75 sågs nötkråkan mer än tio gånger i alla landskapen längs Norrlandskusten, utan att betraktas som regelbunden i någon av dem. Många av fynden gjordes invasionshösten 1968. Även hösten 1977 inträffade en invasion av smalnäbbade, men av betydligt mindre omfattning”. Jag tolkar detta som att arten ännu inte var etablerad som häckfågel i Norrland. Men det skulle bli bättre för den landsdelen.

”Med början 1977 och fortsatt under atlasperioden hade nötkråkan etablerat fasta bestånd på flera orter i Norrland, bl.a. i Gävle, Junsele, Umeå, Skellefteå och möjligen även i Boden. Därutöver noterades en tillfällig häckning i Medelpad 1986 (Vår Fågelvärld 46:409). Bestånden längs Norrlandskusten har fortsatt att öka efter 1984 och för detta år meddelas en fast population på cirka 20 ex i Gävletrakten (Vår Fågelvärld 44:417). I slutet av 1990-talet fanns häckande nötkråkor intill ett stort antal samhällen och städer från Gävle i söder till Haparanda i norr (Svensson & Tjernberg 1999). För Ångermanlands del skedde den första häckningen 1982 (Vår Fågelvärld 44:417) och för Jämtland bedöms de första häckningarna ha skett i Hammarstrand 1990 (Vår Fågelvärld 50:6-7:57). Längre norrut begåvades Västerbotten (Umeå) med den första häckningen 1981 (Vår Fågelvärld 44:417). För Norrbotten saknar jag uttalat år för första häckningen, men 1990 sågs arten i Boden under perioden 1 juli-11 november, vid flera tillfällen också tillsammans med ungfåglar (Vår Fågelvärld 50:6-7:57). Slutligen Lappland där en säker häckning i Malå i Lycksele lappmark konstaterades 2009, möjligen hade en sådan också ägt rum 2007 (Bildström 2022).

Etableringarna i Norrland tros uteslutande ha skett genom invandrande smalnäbbade nötkråkor och anledningen till att det kunde ske var en ganska omfattande plantering av cembratallar i denna landsdel. För Gästriklands del, i synnerhet Gävleområdet, verkar dock visst tvivel råda om beståndets genetik. Möjligen finns det hybrider inblandade i beståndet – se t.ex. Fågelåret 2005 eller Svensson & Tjernberg 1999. Smalnäbbad nötkråka har även häckat i Småland 1993 (misslyckad häckning i Kalmar 1993) samt i Dalarna 2000 (Fågelåret 2000). Häckningen i Kalmar var den första söder om Norrland sedan den på Gotska Sandön 1955 (Fågelåret 1993). Förmodligen har underarten häckat i fler sydliga landskap, men jag hittar inga noteringar.

Invasioner under senare år förekom 1985 (Vår Fågelvärld 45:182) och 1988 (Fåglar i Skåne 1988). I dessa två fall lär det ha handlat om tjocknäbbade. För den smalnäbbades del inträffade en mycket kraftig invasion 1995. I värmländska Hammarö räknades omkring 1 000 ex. detta år (SOF 2002) och i Falsterbo sträckte totalt 1 187 ex varav 447 den 21 oktober (Fåglar i Skåne 1995).

Ur Svensk Fågeltaxerings årsrapporter hämtar vi följande om arten nötkråka:

2003: ”Bortser vi från topparna som indikerar invasionsår så förefaller arten vara stabil. Dock är arten för ovanlig för att data ska vara riktigt tillförlitliga”.
2009: ”Allt färre nötkråkor rapporteras för varje år, denna gång hade standardrutterna sitt lägsta värde hittills”.
2011: ”Ingen ljusning syns för nötkråkan. Det går utför i alla tre programmen”.
2012: ”Sett till enbart de tio senaste åren finns en skillnad mellan södra och norra Sverige. I söder har den tjocknäbbade nötkråkan minskat klart och tydligt. I norr, där den smalnäbbade rasen finns, finns ingen säkerställd förändring men tendensen är positiv. Kommer vi på sikt få smalnäbbade nötkråkor i hela landet, som ”ersätter” de allt färre tjocknäbbade?”.
2015: ”Under de senaste tio åren är nötkråkan glädjande nog en av de arter som ökat allra kraftigast i antal i Sverige! Tyvärr är underlaget lite väl klent för en fullständig detaljerad uppdelning, men ökningen har i det allra senaste till stor del skett i södra Sverige”.
2017: ”Nötkråkan visar signifikant ökning under de senaste tio åren. Noteras bör också att det är sydliga tjocknäbbade nötkråkor det handlar om här”.
2022: ”Efter en period med ökande antal nötkråkor har detta vänts till en nedgång i standarrutterna under de senaste tio åren”.

Populationen i Sverige uppskattades till 11 000 par 2008 (Ottosson m.fl. 2012) medan Svensk Fågeltaxering bedömde att den svenska populationen uppgick till 25 000 par 2018. Trenden för 20-årsperioden 2002-2021 angavs som stabil och för 10-årsperioden 2012-2021 som osäker med en icke signifikant negativ tendens (Wirdheim & Green 2023).

Arten nötkråka har idag häckat i alla svenska landskap, möjligen med undantag av Härjedalen. På Artportalen finns bara en trolig häckning rapporterad från detta landskap.

Förekomst i Skåne

Den första noteringen från Skåne som jag hittar är från invasionsåret 1844. Då lät det så här: ”Båda dessa arter (nötkråka och nötskrika) sågos och skjötos i swåra mängd i halfwa medio af Oktober i Trädgårdar och planteringar å slättbygden. På 3 minuter sköt jag sjelf 3 individer af förstnämda art. Smått om nötter här (Kävlingetrakten), såsom, efter sägen, å andra orter” (Cronsjö i Ekberg 2015).

Från sydvästra Skåne finns följande notering: ”Uppträder med stora mellanrum höstetid; talrik 1887” (Thott 1892). I början av 1900-talet angavs att nötkråkan ”finnes under vanliga år från norra Skåne till Värmland och Uppland samt på Gottland” (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).

Vi hoppar nu till mitten av 1900-talet och i en bok från 1944 sägs att arten var sällsynt och det nämns inte något om några häckplatser (Holmström 1944). I SOF 1949 sägs dock att arten har häckat i Skåne, men utan några närmare detaljer. Däremot sägs i SOF 1957 att arten ”Häckar sällsynt i barrskog i norra Skåne …”.

Invasioner av tjocknäbbade nötkråkor som berört Skåne under senare tid förekom 1943, 1949, 1955, 1957 och 1961 (Fåglar i Skåne 1975), 1968 (Vår Fågelvärld 32:11-22), 1975 (stor), 1977 (ganska omfattande), 1985 (måttlig), 1988 (mindre), 1994 (måttlig), 1996 (mindre), 1997 (måttlig) och 2008 (mindre) (Fåglar i Skåne div. årgångar). För den smalnäbbade förekom invasioner 1954, 1968, 1971 (Fåglar i Skåne 1975), 1985 (stor) och 1995 (mycket kraftig) (Fåglar i Skåne div. årgångar).

Noterbart är att det med undantag av en mindre invasion 2008 inte skett någon ytterligare under hela 2000-talet. Under dessa år förmedlar de olika årgångarna av Fåglar i Skåne bara uppgifter om i princip inga rörelser upp till som mest smärre rörelser. Bästa år, utöver 2008, under denna period torde 2018 vara. Då noterades omkring 100 nötkråkor i Falsterboområdet (Artportalen). Ett liknande tvärstopp för invasioner under 2000-talet ses hos släktingen nötskrikan.

Den första atlasinventeringen 1974-1984 påvisade förekomst i 164 rutor varav 41 med säker häckning, se figur 1. Populationen uppskattades till 520 par (Andell & Nilsson 1988b). Den andra atlasen 2003-2009 visade förekomst i 87 rutor med säker häckning i blott tio, se figur 2. Trenden bedömdes som minskande och antalet häckande par uppskattades till 400 (Bengtsson & Green 2013).

Figur 1. Resultatet av den första atlasinventeringen av nötkråka 1974-1984. Svart prick = ej inventerad ruta.

Figur 2. Resultatet av den andra atlasinventeringen av nötkråka 2003-2009.

Förekomst i Danmark (Nøddekrige)

Arten anges som mycket sällsynt och oregelbunden häckfågel. Historiskt nämns att den tjocknäbbade nötkråkan häckade på Bornholm 1862-1869, 1872 och 1879 och att det första häckfyndet i landet av den smalnäbbade underarten gjordes på västra Själland 1912.

Efter invasionsår häckar ibland flera par och uppgifter som nämns är: Fast stam på östra Jylland 1969-1974, 31-68 par i landet 1978, 53-106 par 1986 och 28-30 par 1996. Därefter 2-7 par fram till 2003, ett par 2009 och 1-2 par 2015-2019 (Christensen m.fl. 2022).

Rödlistning Sverige

Rödlistad 2005: Missgynnad (NT)
Rödlistad 2010: Nära hotad (NT)
Rödlistad 2015: Nära hotad (NT)
Rödlistad 2020: Nära hotad (NT)

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades nötkråkan som livskraftig (LC) och med ett stabilt bestånd i Europa uppskattat till 846 000 vuxna fåglar.

Jakt, skydd och attityder

1844: ”Båda dessa arter (nötkråka och nötskrika) sågos och skjötos i swåra mängd i halfwa medio af Oktober i Trädgårdar och planteringar å slättbygden. På 3 minuter sköt jag sjelf 3 individer af förstnämda art. Smått om nötter här (Kävlingetrakten), såsom, efter sägen, å andra orter” (Cronsjö i Ekberg 2015).
1858: Jakt och fångst: Hon är icke alldeles skygg och kan lätt fällas med skjutgevär. Om hösten fastnar hon stundom i de med rönnbär försedda donor, som utsättas för kramsfåglar. Nytta: Köttet skall kunna ätas (Nilsson 1858).
1913: Fredlös året om (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 1912:337).
1928: Fredad 1 mars-31 aug enl. K. kungörelse n:r 439 och 440; 1927 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 65:bilaga).
1938: Helårsfredad enligt Jaktstadga nr 279/1938 given 3 juni 1938 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 76:218). Fredningen bestod framöver.

Maxålder

En svenskmärkt kontrollerades som 16 år och 1 månad och en finsk kontrollerades vid 22 år 6 månaders ålder (RCs hemsida & European bird ringing 2023).

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

Andell, P. & Nilsson, L. 1988b. Svensk fågelatlas i Skåne; slutrapport, del 7. Anser 27:165-180.
Appelberg, J. 1942. Om nötkråkan. SJ 80:120-122.
Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge.
Bildström, L. 2022. Södra Lapplands fåglar. Floby.
Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
Curry-Lindahl, K. 1963. Våra fåglar i Norden, andra upplagan. Stockholm.
Ekberg, B. 2015. Jag tyckte mig se en swart stork. Ellerströms förlag, Lund. Ur Anders Cronsjös dagbok 1833-1847.
Elmberg, J. & Mo, A. 1984. Smalnäbbad nötkråka – nyetablerat häckfågel i Västerbotten. VF 43:193-197.
Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
Eriksson, M. & Hansson, J-Å. 1973. Invasionen av nötkråka 1968. VF 32:11-22.
Holmström, C.T. 1944-1947. Våra fåglar i Norden, del 1-4. Stockholm.
Jensen, O. 2001. Nøddekrige – Danmarks skjulte kriger. Fugle i felten 2001:4:9-10.
Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
Jönsson, P-E. 1995b. Hotade och sällsynta fåglar i Skåne – en regional rödlista. Anser 34:245-264.
Lundberg, S. 1955. Smalnäbbad nötkråka häckande på Gotska Sandön 1955. VF 14:166-167.
Lundin, A. 1941. Några meddelanden om nötkråkan. FoF 36:265-268. Uppland.
Lönnberg, E. 1931. En invasion av smalnäbbade nötkråkan. FoF 26:241-250.
Løppenthin, B. 1967. Danske ynglefugle i fortid og nutid. Odense.
Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
Nordin, I. 1961. Nötkråkor i Malmö. VF 20:255-257.
Ohlsson, A. 2012. Nötkråkor och andra nyckfulla höstfåglar. A 51:3:3-5. Betraktelse.
Olsson, C. & Wiklund J. 1999. Västerbottens fåglar. Umeå.
Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
Rendahl, U. 2005. Köldfågeln, möte med en gammal bekant. VF 54:1:12-14. Från Sibirien.
Rendahl, H. 1949. Fågelboken – Sveriges fåglar i ord och bild. Tidens förlag/Stockholm.
Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
SOF. 1949. Förteckning över Sveriges fåglar. 1:a upplagan. Svensk natur.
SOF. 1957. Förteckning över Sveriges fåglar. 4:e upplagan. Svensk natur.
Swanberg, P.O. 1981. Kullstorleken hos nötkråka i Skandinavien, relaterad till föregående års hasselnöttillgång. VF 40:399-408.
Swanberg, P.O. 1996. Nötkråkans vana att lägga upp vinterförråd. A 35:3-10.
Svensson, L. 1995. Rasbestämning av nötkråkor. Fåglar i Uppland 1995:3:106-107.
Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, suppl 31. Stockholm.
Thott, T. 1892. Mitteilungen des Ornithologishen Komitees des Königlichen Schwedischen Akademie der Wissenschaften. Stockholm.
Wirdheim, A. & Green, M. 2023. Sveriges fåglar 2022. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i november 2023.