Rödhalsad gås

Häckningsområdet är ganska begränsat och handlar primärt om Tajmyrhalvön men också halvöarna Gydan och Yamal.

 

Förekomst i Sverige

Sveriges första fynd gjordes i Lund 1793 – se Skåne nedan. När det andra fyndet gjordes är lite osäkert eftersom en fågel vid Ystad uppenbarligen är nämnd från två olika år – 1830 i Nilsson 1858 och 1839 i Carlsson 1894 – se Skåne för detaljer. Två ex sågs också (av Carl Ulric Ekström) under våren 1838 på Mörkö, Sörmland (Carlsson 1894). Nästa fynd i Sörmland dröjde till 1992! (Fågelåret 1992). Dessutom finns det en uppgift om en skjuten rödhalsad gås vid Oskarshamn i Småland ”för många år sedan” och förmedlat av ”en person som sett det” (Nilsson 1858). Från 1800-talet finns ytterligare ett fynd omnämnt från Skåne 1848, dock utan specifika uppgifter – se Skåne.

 

Nästa fynd gjordes i Småland där två individer sköts vid Berga i Högsby socken i Småland 23 oktober 1928 (Curry-Lindahl 1963). Fyra år senare, 1932, sköts två ex vid Hillesjön nära Gävle (Fauna & Flora 28:90).

 

Vi är nu framme vid 1940-talet och därifrån finns ett fynd från Skåne 1947 – se Skåne och stycket om jakt. Under 1950-talet gjordes ett fynd av två fåglar på Öland 1959 (Vår Fågelvärld 19:244) och ett möjligt på Gotland 1957 (SOF 1970).

 

Eftersom arten är tämligen iögonenfallande och att fynden under perioden fram till 1970-talet var väldigt få måste man kunna anta att den faktiskt var mycket ovanlig i Sverige tidigare. Om ökningen i senare tid delvis har med parkrymlingar att göra, eller om arten numera uppträder mer regelbundet i vårt område är nog inte helt klarlagt. Klart är att det har förekommit en hel del fåglar med typiska parkringar om benen, men det finns också mycket tydliga tecken på i huvudsak spontan förekomst.

 

Under 1970-talet ökade antalet fynd kraftigt och ökningen har eskalerat under följande decennier – se tabell 1. I tabell 2 visas förstafynden i de olika landskapen. Här ska tilläggas att alla dessa sannolikt inte är placerade i kategori A.

 


 

Tabell 1: Genomsnittligt antal av rödhalsad gås i Sverige per decennium (Fågelåret 2019).

1950-59

1960-69

1970-79

1980-89

1990-99

2000-09

2010-2019

0,2

0

2,2

4,6

12

19

33

 


 

Tabell 2: Förstafynd av rödhalsad gås i de olika landskapen.

 

Landskap

År

Referens

Skåne

1793

Nilsson 1858

Blekinge

1988

VF 48:388

Halland

1981

VF 41:372

Småland

1928

Fågelåret 1994

Öland

1959

VF 19:244

Gotland

1970

VF 30:210

Bohuslän

2009

Fågelåret 2009

Västergötland  

2007

Artportalen

Östergötland

1998

Fågelåret 1998

Dalsland

2004

Artportalen

Värmland

2017

Fågelåret 2017

Närke

1998

Fågelåret 1998

Sörmland

1838

Nilsson 1858

Västmanland

1973

VF 33:249

Uppland

1979

VF 40:59

Dalarna

 

 

Gästrikland

1932

F&F 28:90

Hälsingland

 

 

Härjedalen

 

 

Medelpad

 

 

Jämtland

2010

Fågelåret 2010

Ångermanland

2019

Fågelåret 2019

V-botten

1987

VF 47:386

N-botten

 

 

Lappland

2019

Fågelåret 2019

 

 

Förekomst i Skåne

Professor A. J. Retzius har, i sin Fauna Svecica, beskrivit ett exemplar som blev taget levande i en grop vid Lund, i början av oktober 1793. Detta var en yngre fågel (Nilsson 1858).

 

Ett äldre exemplar blev även taget levande i ett dike vid landsvägen nära Ystad under senhösten 1830 (Nilsson 1858). Vad som uppenbart handlar om samma fågel nämns också av Carlsson 1894 men då med årtalet 1839. Jag tolkar det som en felskrivning (Carlsson 1894). Det finns också en uppgift om ett fynd i Skåne 1848 som förvaras/förvarades på Zool. Inst. i Lund (Curry-Lindahl 1963). Därefter dröjde det för Skånes del till 1947 innan nästa fynd gjordes och då var platsen Skanör. Se stycket om jakt för detaljer. Sen dröjde det faktiskt till 1973 innan nästa fynd gjordes vid Löddesnäs (Vår Fågelvärld 48:419) och det följdes av ett fynd vid Ilstorp 1978 (Fåglar i Skåne 1978). Ytterligare två fynd gjordes 1979 (Fåglar i Skåne 1979). Under 1980-talet gjordes ett fynd 1985 och ett vardera 1987 och 1988 (Fåglar i Skåne resp. år).  Därefter ökade antalet fynd och arten har med tre undantag varit årlig i landskapet sedan 1990. Undantagen är 1992-93 samt 2003. Antalet ex per år ses i figur 1.

 

Rödhalsade gäss har setts i Skåne under årets alla månader, dock med mycket få ex i juni, juli och augusti.

 

 

Figur 1: Antalet fynd av rödhalsad gås i Skåne 1990-2022 (Fåglar i Skåne).

 

 

Förekomst i Danmark (Rødhalset Gås)

Det första fyndet var en hane som sköts vid Isefjord, Själland 24 oktober 1855. T.o.m. 1950 hade det gjorts sex fynd i landet, men precis som i Sverige har fynden ökat under senare tid och t.o.m. 2019 anges totalt 323 fynd. Arten är sedd under årets alla månader, men i mycket få fall under juni och september (Christensen m.fl. 2022).

 

Jakt, skydd och attityder

SJFT = Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift

  • 1913: Fredlös året om (SJFT 1912:337).
  • 1928: Fredad 1 mars-31 aug enl. K. kungörelse n:r 439 och 440; 1927 (SJFT 65:bilaga).
  • 1938: Fredad 1 mars-31 aug enligt Jaktstadga nr 279/1938 given 3 juni 1938 (SJFT 76:218).
  • 1941: Helårsfredad. SFS 1941, nr 441-443 (Svensk Jakt 79:289-291).
  • 1947: ”På kvällen den 8 november 1947 var handlanden Malte Sandén i Skanör på andjakt vid Knösudden strax norr om staden. I den tilltagande skymningen såg han en flock på tre större fåglar liknande prutgäss … en av dem blev nedskjuten” (Noréhn 1949). Fyndet var det första i Skåne under 1900-talet. Nämnas bör att arten var totalfredad i Sverige sedan 1941 – vilket ej nämns i texten.
  • 1951: Totalfredad (Svensk Jakt 89:185).
  • 1953: Fridlyst (Skånes Natur 1953).
  • 1958: Fridlyst jaktåret 1958-59 (Vår Fågelvärld 18:35).

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades den rödhalsade gåsen som sårbar (VU) och med ett minskande bestånd i Europa uppskattat till 18 800 vuxna fåglar.

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

  • Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
  • Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
  • Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
  • Curry-Lindahl, K. 1959-63. Våra Fåglar i Norden. Andra upplagan. Stockholm.
  • Forsberg, M. & Ullman, M. 1999. Flyttning och övervintring hos rödhalsad gås. VF 2009:6:24-25.
  • Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
  • Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
  • Noréhn, N. 1949. Rödhalsad gås i Skanör. VF 8:9-12.
  • Persson, H. 1993. Förekomsten av rödhalsad gås i Skåne. A 32:173-176.
  • Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
  • SOF. 1970. Förteckning över Sveriges fåglar. 6:e upplagan. Stockholm.

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i oktober 2023.