Foto: Anders Åkesson

Rödstjärt

Utbredd i hela Europa, dock inte på Island och Irland. Vidare österut i Sibirien och norra Asien till Bajkalsjön, samt Mindre Asien och Mellanöstern.

Förekomst i Sverige

Skogarna under Preborial och Boreal tid, cirka 9000-7000 före 0, borde ha kunnat ha passat arten och den kan mycket väl ha varit vårt område trogen sedan dess. Viss skepsis råder dock för den varma och trädrika Atlantiska perioden. Det äldsta svenska benfyndet är från Gotland och Subboreal tid, cirka 2500 före 0 (Ericson & Tyrberg 2004 och Løppenthin 1967).

Rödstjärten är dokumenterad i Sverige redan omkring 1500 (Söderwall 1884-1918). Från första halvan av 1800-talet sägs den ha funnits i alla landskap men sen följer en intressant passus som visar att de trädgårdshäckande rödstjärtarna, som är så vanliga idag, tydligen var okända då: ”Helst vistas han bland buskar och träd. I april sjunga de även i skånska trädgårdar, vilka de blott genomtåga och där de icke ämnar stanna för att häcka” (Nilsson 1858). Men i slutet av 1800-talet var den känd som stadshäckande: ”Såväl på öppna platser inne i skogarna som i lundar och trädgårdar, ja midt inne i städerna, häckar denna lifliga och vackra fågel” (Kolthoff & Jägerskiöld 1898).

Förekomsten under 1900-talet beskrivs likartat av flera källor och jag väljer denna: ”Förekommer från Skåne till nordligaste Lappland … Den är också en av karaktärsfåglarna i parker och trädgårdar i större delen av Sverige. Den häckar även mitt inne i storstädernas mest bullrande och trafikerade områden” (Rudebeck 1962). En notering i Gustaf Rudebecks dagbok från 1939 ger kanske en fingervisning om hur det var på en tiden: ”Karup 27 augusti: Rödstjärt 1 ex, säkerligen en sträckande fågel och i så fall den första jag sett i höst. Rödstjärten är, såvitt jag kunnat finna, en sparsam häckfågel här i södra Sverige, under det att den i Lapplandsskogarna är en ren karaktärsfågel”.

I nyare tider har arten ökat starkt, åtminstone i trädgårdsmiljöer i städer och tätorter. Så här beskrev Svensk Fågeltaxering läget 2022: ”Den dramatiska ökningen i sydvästra Sverige som startade runt millennieskiftet fortsätter. Den har sin direkta parallell i Danmark. I norra Sverige, liksom i Norge och Finland, har däremot inga tydliga förändringar skett under motsvarande tid. På nattrutterna (med start 2015) är trenden dock endast stabil eller svagt positiv, men då ska man komma ihåg att de flesta nattrutterna görs utanför det sydvästliga området av Sverige som sett en kraftig ökning på standardrutterna”.

Populationen i Sverige uppskattades 2008 till 900 000 par (Ottosson m.fl. 2012).

Svensk Fågeltaxering bedömde att den svenska populationen uppgick till 905 000 par 2018. Trenden för 20-årsperioden 2002-2021 angavs som måttligt ökande och för 10-årsperioden 2012-2021 som stabil (Wirdheim & Green 2023).

Förekomst i Skåne

I mitten av 1800-talet angavs rödstjärten som allmän häckfågel i nordöstra Skåne (Wallengren 1849). Från sydvästra Skåne och 1887 lät det så här: ”Häckar rätt allmänt; har tilltagit under de senare åren” (Thott 1892).

Den första atlasinventeringen 1974-1984 (figur 1) påvisade förekomst i 415 rutor, medan den andra 2003-2009 (figur 2) visade förekomst i 479 rutor. Trenden bedömdes som ökande och populationen uppskattades till 7 000 par 2008 (Bengtsson & Green 2013).

Figur 1. Resultatet av den första atlasinventeringen av rödstjärt 1974-1984. Svart prick = ej inventerad ruta.

Figur 2. Resultatet av den andra atlasinventeringen av rödstjärt 2003-2009.

Idag är rödstjärten en mycket vanlig fågel i skånska villaträdgårdar och liknande miljöer. Att den är tämligen ny i dessa miljöer visas kanske av att den än så länge är tämligen okänd av allmänheten. Vi noterade detta i atlasboken och skrev: ”Den borde vara välkänd. Men när vanligt folk får syn på en rödstjärthanne går tankarna ofta till förrymda burfåglar. Under temat ”Vad var det för fågel jag såg?” ligger frågor om just rödstjärten högt upp på listan” (Bengtsson & Green 2013). Den sentida ökningen sticker inte ut i Falsterbo Fågelstations ringmärkningsmaterial. Där ses en förhållande stabil trend under 2000-talet och några förvånansvärt höga höstnoteringar i början av 1980-talet (figur 3).

Figur 3: Fångstsiffror av rödstjärt vid fyren i Falsterbo 1980-2023. Vår = blå, röd = höst (Falsterbo Fågelstation).

Fenologi Skåne

Det tidigaste vårfyndet är daterat 3 april och gjordes i Gislövshammar 2024 (Fåglar i Skåne 2024). Det senaste höstfyndet gjordes i Hardeberga 23 november 2024 (Fåglar i Skåne 2024). Det finns även ett vinterfynd, nämligen en hanne i Abbekås 8–30 december 2001 (Fåglar i Skåne 2001).

Förekomst i Danmark (Rødstjert)

Anges som allmän häckfågel och med ett bestånd uppskattat till 114 000 par 2018. Arten finns i hela landet, dock med luckor i utbredningen. Beståndet gick tillbaka 1975-1985 på grund av torka i övervintringsområdet i Afrika. Men sedan 1995 har den varit i kraftig framgång med nästan en tredubbling av antalet och en markant spridning i landet.

Under 1800-talet var arten en fåtalig häckfågel, men en spridning tog fart under 1900-talet och den nådde 1925 mellersta och västra Jylland. Den var ännu på 1960-talet fåtalig på Bornholm.

Fenologirekorden är 22 mars resp. 19 november. Det finns därtill ett fynd vardera i december och januari (Christensen m.fl. 2022).

Dansk Ornitologisk Forenings bevakning av de allmänna fåglarna i Danmark visade för rödstjärtens del en måttlig ökning för såväl långtidperspektivet 1976-2020 som för perioden 2010-2020 (Eskildsen m.fl. 2021).

Jakt, skydd och attityder

1905: Fredad under tiden 1 mars-15 september (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 43:221-224).
1928: Fredad 1 mars-31 aug enl. K. kungörelse n:r 439 och 440; 1927 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 65:bilaga).
1968: Totalfredad fr.o.m. 1 januari (Vår Fågelvärld 27:96+).

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades rödstjärten som livskraftig (LC) och med ett ökande bestånd i Europa uppskattat till 14 400 000 vuxna fåglar.

Maxålder

En svenskmärkt hittades död som 6 år och 1 månad och en tysk var 10 år och 11 månader när den hittades död (RCs hemsida & European bird ringing 2023).

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

Andell, P. & Nilsson, L. 1987d. Svensk fågelatlas i Skåne; slutrapport, del 5. Anser 26:241-258.
Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge.
Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
Enemar. A. 1980. Ett försök att med specialholkar få rödstjärten att häcka tätare än normalt i fjällbjörkskog i södra Lappland. VF 39:231-236.
Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
Eskildsen, D.P., Wikstrøm, T. & Jørgensen, M.F. 2021: Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark 1975-2020. Årsrapport for Punktællingsprogrammet. Dansk Ornitologisk Forening.
Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
Jönsson, P-E. 2002. Förändringar i Skånes fågelvärld 1952-2001. Anser 41:159-173.
Karlsson, B., Persson, B., Södergren, A. & Ulfstrand, S. 1974. Locomotory and dehydrogenase activities of Redstarts Phoenicurus phoenicurus (Aves) given PCB and DDT. Envir. Pollut. 7: 53-63.
Kolthoff, G & Jägerskiöld, L.A. 1898. Nordens fåglar. Beijers förlag. Stockholm.
Kolthoff, G. 1899. Ur djurens lif, förra delen. Stockholm.
Lindström, Å. 2003. Rödstjärtar härmar rosenfinkens sång. OS 13:93-94.
Löfgren, B. 2016. Udda boplats: rödstjärt i vattenkanna. A 55:4:68.
Løppenthin, B. 1967. Danske ynglefugle i fortid og nutid. Odense.
Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
Meves, W. 1868. Bidrag till Sveriges Ornithologi. Berättelse om en resa till Öland och Skåne. Översigt af Kungl. Vetenskapsakademins Förhandlingar, 1868. N:o 3.
Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
Petersson, A. m.fl. 2014. A hybrid Common Redstart x Black Redstart (Phoenicurus phoenicurus x P. ochruros) breeding in southeastern Sweden. OS 24:35-40.
Pirio, M. m.fl. 2015. Successful shared breeding in an artificial nest-box by Common Swift Apus apus and Common Redstart Phoenicurus phoenicurus. OS 25:105-108.
Rendahl, H. 1949. Fågelboken – Sveriges fåglar i ord och bild. Tidens förlag/Stockholm.
Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
Sedlacek, O. m.fl. 2004. Är rödstjärt och svart rödstjärt grannar eller rivaler? VF 63:6:28. Referat i VF.
Sjöberg, N. 2006. Ankomsdatum 1948-2006 och häckning 1978-2006 i Jämtland för svartvit flugsnappare, rödstjärt och lövsångare. OS 16:118-126.
SOF. 1949. Förteckning över Sveriges fåglar. 1:a upplagan. Svensk natur.
Sundkvist, H. 1979. Häckning av svartvit flugsnappare och rödstjärt i samma holk. VF 38:106.
Söderwall, K F. 1884-1918. Ordbok öfver Svenska Medeltids-språket. Bd 1-3 (+ supplement Bd 1-2 1953-73. Lund.
Thott, T. 1892. Mitteilungen des Ornithologishen Komitees des Königlichen Schwedischen Akademie der Wissenschaften. Stockholm.
Wallengren, H.D.J. 1849. Foglar i nordöstra Skåne. KVAÖ 6, 1849:307-312.
Wirdheim, A. & Green, M. 2023. Sveriges fåglar 2022. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.
Vogrin, M. 2002. Autumnal singing and territoriality in Common Redstart Phoenicurus phoenicurus. OS 12:95-96.

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i december 2023.