Spetsbergsgrissla

Spetsbergsgrissla, Uria lomvia, häckar i nordöstra och östra Kanada, på Grönland, Island och Svalbard och fåtaligt i norska Finnmarken. Vidare österut längs Ishavet till Alaska och söderut till Kamtjatka.

 

Förekomst i Sverige

Arten kan ha häckat i sydvästra Sverige under Senglacial tid, men det finns inga fynd som stöder detta (Ericson & Tyrberg 2004).

 

Sveriges första fynd nämns inte i alla källor. Istället utropas fynd två som det första i dessa fall. Men jag litar på Rk:s lista och även på källan Fauna & Flora 39:95. Det första fyndet ska därmed ha gjorts vid Lomma i Skåne under eller runt år 1800 och det ska ha varit en fågel i vinterdräkt. Jag har inte tillgång till aktuell Fauna & Flora och känner därför inga detaljer – se vidare under rubrik Skåne.

 

Fynd nummer två gjordes vid Kosterfjorden, Bohuslän 10 december 1874. Fågeln ska finnas på Strömstads museum (Curry-Lindahl 1963).

 

Året efter gjordes ytterligare ett fynd i Bohuslän, nämligen vid Strömstad 5 februari 1875 (Fauna & Flora 39:95).

 

Under 1900-talet gjordes 24 fynd i Sverige och hittills under 2000-talet har det gjorts 25 fynd varav tolv (!) under 2021 – samtliga 2021 under perioden 22 oktober till 11 november (BirdLife + Fågelåret 2021). Fotot ovan visar en av fåglarna 2021.

 

2021 framstår som ett unikt år, men bakgrunden kan vara tragisk eftersom hög dödlighet bland alkor i Nordsjön rapporterades under året. Brist på föda kan ha tvingat fåglarna till att röra sig utanför sitt normala område (Fågelåret 2021). De svenska fynden ses i figur 1.

 

Figur 1: Antal fynd av spetsbergsgrissla i Sverige 1800-2021. För de staplar som saknar årtal gäller 1875, 1902, 1998, 2000 och 2019 (BirdLife).

 

---

 

Tabell 1: Antal sedda spetsbergsgrisslor i resp. landskap samt år för första obs. För Bohuslän ingår en individ som tidigare sågs i Västergötland (2021). Källa som ovan plus Fågelåret 2021.

 

	Totalt	2021	Första
Skåne	10	3	1800
Halland	12	5	1983
Västergötland	6	3	1991
Bohuslän	15	2	1874
Småland	1		2001
Öland	3		1993
Gotland	2		1982
Uppland	1		1912
Norrbotten	5*		1902
Lappland	2		1903

 

*) För Norrbottens del ska nämnas att landskapet förmodligen hemsöktes av åtskilliga individer vintern 1902-1903. Anledningen var att stora skaror, flera tusen fåglar, tog sig till Finland under hösten 1902 och denna massförekomst spillde sannolikt över på både Norrbotten och Lappland (Jägerskilöd & Kolthoff 1926). Så här beskrevs det i Fauna & Flora 1907: ”Af denna arktiska fågel iakttogos en mängd inom Pajala sockens norra och mellersta delar i början af december 1902. Flere individ skötos. Två finnas uppstoppade hos mig, två hos Jägmästare A. Montell och ett hos Jägmästare K.A. Westerberg” (Orstadius 1907).

 

Tabell 2: Månadsfördelning av antalet individer i Sverige. Källa som ovan plus Fågelåret 2021.

 

?	J	F	M	A	M	J	J	A	S	O	N	D
3	7	5		2	3	1	1			8	18	8

 

 

Förekomst i Skåne

Skånes och Sveriges första fynd omges av diffusa uppgifter. Rk nämner år 1800, Curry-Lindahl 1963 skriver ”ett odaterat ex funnet vi Lomma”. Carlsson 1894 skriver ”Ett exemplar skjutet före 1849 vid Lomma i Skåne”. Men fyndet är godkänt i Rk:s lista och då är det så.

 

Det andra fyndet dröjde länge, nämligen till 9 februari 1964 och då handlade det om en död fågel i vinterdräkt vid Båstad (Rosenlund 1966). Fynd tre handlar om två sträckande fåglar vid Hovs hallar 18 oktober 1995. En av fåglarna sågs samma dag vid Kullen (Fågelåret 1995:134). Därefter följer:

• 4: Ett ex vid Kullen 30 december 1997 (datum korrigerat i Fåglar i Skåne 1998).
• 5: Ett ex sträckande vid Hovs hallar 28 februari 1998 (Fåglar i Skåne 1998).
• 6: Ett ex sträckande vid Kullen 29 december 2011 (Fåglar i Skåne 2013).

Så långt alltså sex fynd av sju fåglar. Sen kom det förmodligen trista året 2021 då svältande alkor tvingades till långa resor. Då rapporterades spetsbergsgrisslor från flera lokaler i Skåne, men de godkända är dessa tre: ett ex Hovs hallar 22 oktober, ett ex Yttre Kattvik 6 november och ett ex Kullen 7 november (Fåglar i Skåne 2021).

 

Förekomst i Danmark (Polarlomvie)

Det första fyndet gäller en skjuten individ på Hesselö (i Kattegatt) 12 mars 1905. Fram till 1950 hade det gjorts fem fynd och t.o.m. 2019 var antalet uppe i 15. Flest fynd gjordes 1998 och de var tre till antalet (Christensen m.fl. 2022).

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades spetsbergsgrisslan som livskraftig (LC) men med ett minskande bestånd i Europa uppskattat till 3 950 000 vuxna fåglar.

 

Maxålder 

En i Norge ringmärkt fågel blev 27 år och 10 månader (se RCs hemsida).

 

Referenser

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

• Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
• Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
• Curry-Lindahl, K. 1963. Våra fåglar i Norden. Andra upplagan. Bd 4. Stockholm.
• Delin, H. & Svensson, L. 1986. Flyktbestämning av spetsbergsgrissla i sommardräkt. VF 45:155-157.
• Douhan, B. 1997. Spetsbergsgrisslor på drift. FiU 24:4:18-19.
• Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
• Hansen, K. 2001. Grønland ødelægger sin fuglefauna. Fugle og natur 2001:1:4-8.
• Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
• Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
• Orstadius, E. 1907. Märkliga fågelfynd inom Pajala socken med omnejd. Fauna & Flora 2:217.
• Rosenlund, N. 1966. Spetsbergsgrissla. Meddelande från SkOF 5:09.
• Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
• Tyrberg, T. 1993. Förstafynd. Vår Fågelvärld 52:1:14-28.
• Ullman, M. 1998. Fältbestämning av spetsbergsgrissla. VF 57:8:28-33.

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i december 2022.