Stormsvala

Endemisk i Europa med förekomster på Island, Färöarna, Brittiska öarna, Bretagnekusten och Kanarieöarna. I Medelhavet finns en underart, melitensis, som verkar vara helt separerad från Atlantpopulationen.

Förekomst i Sverige

Sveriges första meddelade fynd gjordes redan vintern 1744-1745 i Hedemora, Dalarna. Fågeln måste ha varit vinddriven och sköts enligt uppgifterna. Fler detaljer känner jag inte till och inte heller om obsen anses vara trovärdig (Linné 1745). Förmodligen är det detta fynd som ligger på Artportalen och där är daterat 31 december 1885. Men kommentaren klargör att fynddatum är okänt.

Det fynd som i de flesta källorna brukar anges som det första gjordes vid Kulla Gunnarstorp i Skåne 1825 – se Skåne nedan. Märkligt nog är alla fynd under 1800-talet gjorda i Skåne och de är fyra, möjligen fem till antalet – se Skåne nedan. Sven Nilsson kände till arten och enligt hans text borde det finnas fynd från Bohuslän vid denna tid. Men uppgifter om sådana hittar jag inte. Så här skrev Nilsson: ”Stundom under stark nordvästlig storm blir hon väderdriven och kommer in i Kattegatt och någon gång kastas hon ända ned till Skånes kust. Man har från flera håll velat försäkra mig att man även sett stormsvalor i Östersjön kring Bornholm” (Nilsson 1858).

Stormsvalan har setts i 13 landskap, men de som är i absolut majoritet är Bohuslän, Halland och Skåne – se tabell 1. Totalt blir det 236 individer enligt denna översyn, men jag kan inte svära mig fri från att ha missat några. Åtskilliga av fynden beror på idogt ringmärkningsarbete i framförallt Bohuslän. Om jag räknat rätt handlar 113 av de 236 individerna om fångade och ringmärkta fåglar. För Bohusläns del är andelen fångade och ringmärkta fåglar överväldigande och utan dessa insatser skulle landskapet bara ståta med 16 fynd under perioden 1990-2022!

Tabell 1: Antal fynd och ringmärkta individer enligt äldre källor samt för perioden 1990-2022 enligt Fågelåret och Artportalen. Antalet ringmärkta är hämtade från diverse Fågelåret och här kan feltolkningar ha gjorts.

Förekomst i Skåne

”Efter en stark storm den 25 november 1825 blev en stormsvala tagen levande vid Kulla Gunnarstorp. Exemplaret förvaras i Gyllenkrokska samlingen på Zool. Museum i Lund” (Nilson 1858). Detta fynd är det som oftast anges som Sveriges första. Nästa fynd i Skåne gäller en fågel som ”Erhölls vid Landskrona 1848 och finns på Zool Inst i Lund” (Holmström 1947).

Nästa möjliga fynd får klassas som just möjligt. Det handlar om ett fynd som beskrivs så här:

”En gammal hanne skjuten vid Segeåns utlopp den 19 december 1863” (Carlsson 1894). Samma datum anges i Jägerskiöld & Kolthoff 1926 och där sägs också att den ska finnas på Malmö museum. Men Holmström 1947 säger 17 december och från detta datum 1863 finns en klykstjärtad stormsvala angiven från samma plats (Jägerskiöld & Kolthoff 1926 och Holmström 1947). Egna efterforskningar visade att exemplaret inte finns kvar på Malmö museum och därmed får detta fynd kvarstå som osäkert artbestämt.

Nästa skånska fynd gäller ett ex vid Falsterbo den 29 november 1870 (Holmström 1947). Och ett annat ”erhölls under stark storm i Malmö 29 oktober 1884” (Jägerskiöld & Kolthoff 1926). Troligen är det denna som samma år skänktes till Malmö museum av ynglingen Frithiof Bobeck (SDS  21/1 1885).

I Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 24:253 nämns ytterligare tre fynd från 1885 och 1886 men dessa har senare bekräftats gälla klykstjärtade.

Under 1900-talet fram till att Fåglar i Skåne började ges ut 1975 gjordes fynd i Båstad 1938, Landskrona 1951, Falsterbo 1963, Kullen 1966 och Jonstorp 1971 (Gärdenfors m.fl. 1990).

Fynd 1975-2022 ses i figur 1. Här räknas inte fyndet från 1863 med i kolumnen ”förr”. Fynden under de ovanliga månaderna januari-augusti är följande:

• Hovs Hallar 13 januari 2007
• Svanshall 1 mars 1998
• Sandön 18 juli 2010 (ringmärktes)
• Sandön 17 augusti 2008 (ringmärktes)
• Kattvik 24 augusti 2000 (diverse Fåglar i Skåne)

Fynd söder om nordvästra Skåne är ytterst få under modern tid och jag hittar bara två: Limhamn 18 december 1975 och södra Lommabukten 4 december 1999. Den senare fick jag själv följa tills den gled in i Kalinadiket och försvann ur åsyn. Omedelbart efter blev det ett väldigt hallå bland en massa kajor vid diket och förmodligen slutade stormsvalan då som mat eller tidsfördriv åt kajorna.

Däremot kan vi konstatera att hela fem av de nio första fynden gjordes mellan Landskrona och Falsterbo. Därtill inlandsfyndet i Kulla Gunnarstorp 1825. Ska vi i dessa, eller i några av dessa fall misstänka förväxling med klykstjärtad?

Figur 1: Fynd av stormsvala i Skåne under 1825-2022, med tyngdpunkt på perioden 1975-2022 (diverse Fåglar i Skåne).

Tabell 2: Månadsfördelning av de skånska fynden av stormsvala 1975-2022. I Fåglar i Skåne 2007 nämns två januarifynd, men jag hittar bara ett.