Större lira

Häckar på några få öar i södra Atlanten, nämligen Gough Island, på Nightingale och Inaccessible i ögruppen Tristan da Cunha samt med färre par på Falklandsöarna (Lindbladh 2000).

Förekomst i Sverige

Det första fyndet av större lira i Sverige är daterat 1953. Men länge troddes det handla om 1958. Jag återkommer till det. I äldre tider var arten således inte känd i Sverige men Nilsson skrev om den ändå: ”Är ytterst talrik på bankarna vid New-Foundland, och som även infinner sig vid södra Irland och då och då visar sig vid Skottlands och Englands kuster, synas även böra förekomma på öar och skär utanför västra och norra Norge, ehuru han ännu ej blivit där antecknad” (Nilsson 1858).

Det fynd som tidigare ansågs vara det första i Sverige handlar om en hona som fångades ombord på en fiskebåt 18 distansminuter W om Hållö i Bohuslän omkring 17 januari 1958. Fågeln inköptes till NRM (Bergström 1960). Då var det inte känt att det redan stod en uppstoppad större lira på ett museum i danska Gilleleje. Denna, en 1K hona, hade fångats på metrev vid Kullen i december 1953 (Fågelåret 1995:125). Det tredje fyndet gjordes vid Morups Tånge i Halland 9 september 1962 (Vår Fågelvärld 23:321).

Fram till och med november 2022 har det gjorts totalt 20 fynd i Sverige. Månadsfördelning av fynden ses i tabell 1.

Tabell 1: Månadsfördelning av de 20 svenska fynden fynden 1953-2022.

Jag går igenom dem landskapsvis i geografisk ordning norrifrån:

Värmland: Ganska oväntat var det nog när en större lira hittades i Värmlands del av Vänern. Det handlar om en individ som låg vingskadad på vattnet 21 november 1999 och som avlivades (Fågelåret 1999:140).

Bohuslän: Något förvånande är att det bara gjorts tre fynd i Bohuslän. Förutom det redan nämnda så handlar det om en individ vid Smögen 27 augusti 1981 (Vår Fågelvärld 46:453), samt Sveriges senaste fynd som gjordes till havs väster om Orust 18 augusti 2022 (Artportalen).

Halland: Totalt har det gjorts sju fynd, och två av dem delas med Skåne. Det första gjordes som nämnts ovan vid Morups Tånge 1962. Fynd två gjordes vid Getterön 19 oktober 1983 (Vår Fågelvärld 43:538). Fynd tre och fyra gjordes vid Nidingen 29 juli och 28 augusti 1984 (Vår Fågelvärld 46:325 resp 45:63). Femte fyndet gjordes på Getterön 14 januari 1989 (Vår Fågelvärld 50:18). Fynd sex dröjde till 1999 då en individ sågs Mellbystrand och Laxvik 5 februari. Samma fågel sågs senare samma dag vid Kattvik i Skåne (Fågelåret 1999:104). Hallands sjunde och senaste fynd gäller en individ som först sågs vid Kullen i Skåne och dagen efter vid Nidingen i Halland. Detta hände sig 25-26 augusti 2010 (Fågelåret 2010:73).

Förekomst i Skåne

Trots att Skåne ligger längst ner på havsfåglarnas rutt längs den svenska västkusten har det gjorts flest fynd just här, nämligen elva stycken. Två av fynden delas dock med Halland. Noterbart är att alla skånska fynd, utom det vid Spillepeng, är gjorda i det nordvästra hörnet.

1. Skånes första fynd som är daterat 1953 var ju också Sveriges första, och det har redovisats ovan.
2. Därefter dröjde det till 6 september 1970 innan det var dags igen. Då sågs en fågel vid Kullen (Högstedt 1970).
   Övriga fynd är:
3. En individ vid Kullen 18 september 1978 (Fåglar i Skåne 1978).
4. En individ vid Sandön & Rönnen i Skälderviken 6 november 1986 (Fåglar i Skåne 1986).
5. En individ vid Kullen 25 september 1988 (Fåglar i Skåne 1988).
6. En individ vid Kullen 18 januari 1993. Samma fågel sågs 21 januari vid Svanshall (Fåglar i Skåne 1993).
7. En individ vid Kattvik 5 februari 1999. Samma fågel sågs även i Halland samma dag (Fåglar i Skåne 1999).
8. En individ som sträckte in över land vid Spillepeng 26 juli 2001 (Fåglar i Skåne 2001).
9. En individ vid Kullen 25 augusti 2010 (Johnzén 2010), se foto ovan och nedan.
10. En individ vid Kattvik 27 september 2014 (Fåglar i Skåne 2014).
11. En individ södra Kullaberg 30 september 2016 (Fåglar i Skåne 2016).