Fisktärna

Sterna hirundo (Common Tern)

För artens förekomst i Skåne, Sverige och Danmark genom alla tider, se Kenneth Bengtssons Artfakta om fisktärna.

 

Figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.

2020

De högsta sträcksiffrorna kommer alla från sydost med 883 ex Sandhammaren 14.7 (Sven Splittorff, Nils Eriksson, Gert Ljungkvist), 928 ex Sandhammaren 15.7 (Sven Splittorff, Nils Eriksson, Gert Ljungkvist), 780 ex Risteören 28.7 (Nils Nilsson), 626 ex Sandhammaren 31.7 (Sven Splittorff, Fredrik Andersson, Gert Ljungkvist) och 1 795 ex Sandhammaren 5.8 (Sven Splittorff, Thomas Nilsson, Gert Ljungkvist).

 

 

2019

Höga antal bestämda fisktärnor från höststräcket utgörs av 737 ex Sandhammaren 13.8 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Thomas Nilsson), 1 061 ex Kåseberga 15.8 (Sven Splittorff), 1 150 ex Sandhammaren 20.8 (Sven Splittorff, Thomas Nilsson) och 795 ex Sandhammaren 23.8 (Gert Ljungqvist).

 

 

2016

Under vårsäsongen inräknades totalt 2673 ex i Kåseberga. Under toppdagen den 1.5 passerade 1235 ex vilket motsvarar 46 % av totalsumman. Den månadsvisa fördelningen var följande: april (595), maj (1944) och juni (134) (Sven Splittorff m.fl.). Höststräcket i sydost summeras från de välbevakade lokalerna Sandhammaren och Kåseberga för att undvika dubbelräkningar. Totalt rapporterades 16 340 ex passera dessa lokaler, med tonvikt i augusti månads första hälft. Sammantaget en mycket god höstsumma, endast slagen av de 18 599 ex som bokfördes under höstsäsongen 2014.

 

 

2014

Vårsträcket vid Kåseberga summerades till 3 389 ex månadsvis fördelade enligt följande: april (2 827), maj (534) och juni (28) (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m.fl.).

Höststräcket toppade, som sig bör, i sydost där 18 559 ex sågs sträcka västerut vid Sandhammaren och Kåseberga. Den månadsvisa fördelningen var: juli (425), augusti (17 690), september (434) och oktober (10) (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m.fl.). Bland dessa var den högsta dagssiffran 2 566 str S Sandhammaren 17.8 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist). Samma dag sågs 3 110 str SV Smygehuk (Mattias Ullman) vilket var årets högsta dagssumma. Totalsumman för hösten vid sträckräkningarna på Nabben, Falsterbonäset blev den i särklass högsta någonsin med 16 288 ex, vilket kan jämföras med medelvärdet för 1973–2013 som ligger på 2 293 ex.

 

 

2013

Under vårsträcket vid Kåseberga räknades totalt 1 113 ex fördelade på 176 ex i april (15 obsdagar), 813 ex i maj (27 obsdagar) och 124 ex i juni (7 obsdagar) (Sven Splittorff m.fl.). Höststräcket vid Kåseberga – Sandhammaren bestod av 30 ex i juni, 1 288 ex i juli, 8 128 ex i augusti, 362 ex i september och 2 ex i oktober, totalt således 9 810 ex. Högsta dagssummorna uppnåddes 15–16.8 med 1 342 respektive 1 137 ex (Sven Splittorff). Vid Falsterbo räknades under hösten normala 2 556 str (Nils Kjellén).

 

 

2012

Under vårsträcket räknades 2338 str Kåseberga 11.4–12.6, med som mest 390 ex 8.5 (Sven Splittorff, Kim Capelle m.fl.) Höstsumman vid Kåseberga–Sandhammaren 14.6–6.10 uppgick till 7215 ex och kulminerade i början av augusti med 433 ex 10.8 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m.fl.) medan det vid Nabben, Falsterbonäset räknades 2390 ex under hösten (Nils Kjellén m.fl.). Att flest höststräckare ses i sydost är helt enligt tidigare mönster.

 

 

2011

Högsta antal under vårsträcket var 429 ex Kåseberga 25.4 (Sven Splittorff m.fl.). Från den nordostskånska skärgårdskusten rapporterades 31 häckande par, med tyngdpunkt kring Tosteberga, vilket åter innebär en god summa (Patrik Olofsson). Under retursträcket toppade arten som vanligt i sydost med som mest 647 ex Sandhammaren 12.8 (Sven Splittorff m.fl.). Sist ut blev 1 1k Revet, Simrishamn 1.11 (Jörgen Bernsmo).

 

 

2010

Årets första noterades med 1 ex Domsten och Hittarps rev 2.4 (Leif Dehlin m.fl.). Detta är ett relativt tidigt förstadatum för arten, extremdatum är 30.3. Högsta antal under vårsträcket blev 573 ex Kåseberga 15.5 (Sven Splittorff).

Cirka 140 rapporterade häckningar speglar snarare lite rapporteringströtthet efter atlasinventeringen än verkligt antal. Bland mer noggrant inventerade områden kan nämnas Krankesjön med 22–24 par samt den nordostskånska skärgårdskusten med minst 28 par. På både platserna blev häckningsresultatet förhållandevis bra.

Under retursträcket toppade arten i sydost med 382 ex Kåseberga 29.8 (Sven Splittorff). Totalt inräknades 2506 ex vid Nabben, Falsterbo (Nils Kjellén). Antalet ligger nästan 1300 ex under föregående år men ändå högt över medelvärdet för sträckräkningarna som är 1038 ex.

Årets sista blev 1 ad str S Kåseberga 27.10 (Sven Splittorff).

 

 

2009

Årets första noterades 6.4 vid Kåseberga (Sven Splittorff m.fl.) och Revhaken, Åhus (Erik Hirschfeld), vilket är ett normalt förstadatum för arten. Högsta antal från våren noterades med 238 str Kåseberga 1.5 (Sven Splittorff, Oscar Carheden).

Cirka 155 par rapporterades med häckningskriterier vilket är något fler än under 2008. Högsta antal häckande par, även med häckningsframgång, rapporteras från skärgårdskusten i nordost med 33 par och Krankesjön med 20 par. Atlasinventeringen ger att arten har en stabil förekomst i landskapet och återfinns i 146 rutor, vilket kan jämföras med förekomst i 143 rutor vid förra inventeringen.

Under höststräcket räknades de högsta antalen i sydost kring månadsskiftet juli/augusti med 550 str Risteören, Örnahusen 31.7 (Nisse Nilsson) och 628 ex str Sandhammaren 1.8 (Gert Ljungqvist). Toppdagar på Falsterbonäset inföll en månad senare med 467 str Nabben 30.8 och totalt sträckte 3876 ex under hösten (Nils Kjellén, David Erterius m.fl.) Antalet ligger högt över medelvärdet för sträckräkningarna som är 1038 ex.

 

 

2008

Årets första var tidig med 1 ex str S Hittarp, Helsingborg 30.3 (Oskar Lindberg, Patrik Wantzin, Thomas Svanberg) vilket innebär ett tangerat fenologirekord. Nytt dagsrekord noterades även på samma lokal med 618 ex str, varav en flock med hela 184 ex, 25.4 (Thomas Svanberg).

Drygt 140 par rapporterades med häckningskriterier. Det är ett av de lägsta antalen som rapporterats under atlasperioden och rapporter saknas från ett stort antal inlandslokaler. Rapporter om mer än 10 par inkom från följande lokaler eller områden: Hallands Väderö (>10), Sandön Skälderviken (12), Krankesjön (20), Gustavsborgsområdet, Perstorps dammar (12) och kusten Åhus-Edenryd (19). Resultatet varierade från totalt misslyckande vid Gustavsborgsområdet till god häckningsframgång i Krankesjön.

Sträckpassagen under augusti var kraftig med högsta antalet 582 ex str Sandhammaren 19.8 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Sven Svensson). Vid Nabben noterades totalt 4 244 ex str under hösten (Nils Kjellén, Aron Andersson). Medelvärdet för sträckräkningarna i Falsterbo ligger på 959 ex/år. Årets sista blev 1 ex Äspet 28.10 (Linda Niklasson).

 

 

2007

Först ut var 2 ex str Kåseberga 12.4 (Sven Splittorff, Nils Kjellén, Mattias Ullman). Bästa sträckdag under våren blev 3.5 med 209 ex Kåseberga (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist). Detta är i jämförelse med tidigare år ingen särskilt hög siffra.

Drygt 150 par rapporterades häcka. Det är i paritet med rapporterna från de senaste åren och avser förmodligen endast en mindre del av de inlandshäckande fisktärnorna.

Rapporter om mer än 10 par föreligger från följande områden eller lokaler: Hallands Väderö 15 par (Nils Rosenlund), Malmö hamn 39 par (Kenneth Bengtsson), Krankesjön 12–13 par (Patrik Olofsson) och kusten mellan Åhus och Edenryd 25 par (Nils Waldemarsson). God häckningsframgång noterades som vanligt i Malmö hamn. På andra lokaler däremot hade tyvärr fisktärnan en problematisk häckningssäsong beroende på det myckna regnandet under högsommaren. Därför drabbades särskilt de tärnor som häckade relativt sent och dessutom hade sina bon för nära de hastigt stigande vattennivåerna.

Högsta sträcksiffran under höstflyttningen är 549 ex från Nabben 25.8 (Nils Kjellén). Sista observationen för året blev 1 ex str SV Kåseberga 18.10 (Sven Splittorff).

 

 

2006

Förstadatum blev 2.4 då 2 ex sträckte vid Kåseberga (Thomas Lindblad, Mattias Ullman). Det mer kraftfulla vårsträcket inföll dock under första halvan av maj. Bästa dag blev 10.5 med 383 ex str Kåseberga (Sven Splittorff).

Cirka 160 par rapporterades häcka. Det är i samma storleksordning som föregående år, men de inkomna rapporterna täcker som vanligt långt ifrån alla inlandshäckande fisktärnor.

Rapporter om tio eller fler par föreligger från följande områden eller lokaler: Hallands Väderö 18–20 par (Nils Rosenlund), Malmö hamn 33 par (Kenneth Bengtsson), Arriesjön 15 par (Stefan Cherrug), Björkesåkrasjön 10 par (Lars G R Nilsson), Krankesjön 12–14 par (Patrik Olofsson) och längs kusten mellan Åhus och Edenryd fanns under året minst 10 par (Nils Waldemarsson). God häckningsframgång noterades i Malmö hamn.

Kraftigt sydsträck noterades bl.a. med 448 ex str Friseboda 3.8 kl 17.00–20.00 (Fredrik Ahlström), 478 ex str Sandhammaren 19.8 (Sven Splittorff) och 539 ex str Nabben, Falsterbo 23.8 (Nils Kjellén, Ola Elleström). Totalt inräknades 4 194 ex vid Nabben, att jämföra med medelvärdet 1 426 ex.

Sista observation blev 1 1k vid Höllviken 2.11 (Patrik Olofsson, Roine Strandberg).

 

 

2005

Förstadatum för fisktärna blev 31.3 då fåglar sågs på tre platser med 1 ex vardera: Kåseberga (Nils Kjellén), Barsebäck (Olof Jönsson, David Erterius) och Landskrona (Johan Hammar).

Cirka 165 par fisktärnor rapporterades häcka. Detta är något fler än 2004 och nya lokaler, företrädesvis nyanlagda våtmarker tycks locka till sig häckande fisktärnor. Rapporter med mer än 10 par föreligger från följande lokaler eller områden: Hallands Väderö 15 par (Nils Rosenlund), Sandön 10 par (Henrik Johansson), Malmö hamnar 22 par (Kenneth Bengtsson), Arriesjön 13 par (Kenneth Bengtsson), Ättarpsdammen 10 par (Lars G R Nilsson) och Krankesjön 13-15 par (Patrik Olofsson).

Häckningsresultaten är fortfarande svaga i nordväst och längs kusten i nordost skedde en påtaglig nedgång av antalet par.

Sydsträcket kulminerade under första halvan av augusti där följande observationer kan vara värda att nämna: 507 ex str Sandhammaren 2.8 (Sven Splittorff), 335 ex str Kåseberga hamn 10.8 (Sven Splittorff), 385 ex str samma lokal 11.8 (Sven Splittorff).

Vid Nabben inräknades 552 ex str 6.8, 311 ex str 10.8 och 592 ex str 11.8 (Nils Kjellén, Mattias Ullman). Totalt sträckte där inte mindre än 4470 ex under hösten (Nils Kjellén, Mattias Ullman). Då medeltalet för sträckräkningarna här ligger på 1327 ex så blev antalet för fisktärnan liksom övriga Sterna-tärnor mycket högt. Sista fyndet för året blev 1 ex str S Juleboda 28.10 (Ulf Jungbeck).

 

 

2004

Årets första sågs vid Sandön, Skälderviken 5.4 (Anders Dahl). Våren gav 1790 ex str vid Kåseberga (Sven Splittorff), vilket är mer än dubbelt så många som 2003. Drygt 150 häckande par har rapporterats, vilket är ett något lägre antal än under de senaste åren. Rapporteringen är dock inte fullständig. Rapporter med mer än 10 par föreligger från följande lokaler eller områden: Hallands Väderö cirka 15 par (Nils Rosenlund), Sandön 10–15 par (Henrik Johansson), Malmö hamnar 23 par (Kenneth Bengtsson), Krankesjön 14–15 par (Patrik Olofsson) och Fårabäck-Edenryd 24 par (Nils Waldemarsson). Särskilt i de västra delarna av Skåne misslyckades häckningarna. Totalt 2853 ex sträckte i sydost under hösten (Sven Splittorff m.fl.), vilket är ca 800 ex färre än 2003. Vid Nabben, Falsterbo sträckte totalt 3145 ex (Nils Kjellén, Mattias Ullman), vilket är ca 200 ex färre än 2003. Årets sista sågs vid Furuboda (Thomas Lindblad) respektive Vitemölla 31.10 (Agne Paulsson).

 

 

2003

Vårsträcket bevakades i Kåseberga där totalt 716 rapporterades. Bästa sträckdag var 23.4 med 307 ex (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist). Drygt 160 häckande par har rapporterats. Detta är en för de senaste åren normal rapport och som vanligt saknas heltäckande rapportering från inlandslokalerna. Rapporter med mer än 10 par föreligger från följande lokaler eller områden: Hallands Väderö 18–20 par (Nils Rosenlund, Mikael Haraldsson), Sandön 10–15 par (Henrik Johansson), Lundåkrabukten 16 par (Martin Green), Malmö hamnar 21 par (Kenneth Bengtsson), Krankesjön 13 par (Patrik Olofsson), Perstorps dammar 11 par (Lars Jonasson), Fårabäck–Edenryd 10 par (Nils Waldemarsson) och Hammarsjön 11 par (Patrik Olofsson). I de flesta fall tyvärr med dåligt häckningsresultat. Fynd av 2k-fåglar har gjorts vid följande tillfällen: 1 ex Spillepengen 22.6 och 28.6 (Fredrik Hansson) och 3 ex Friseboda 27.7 (Patric Österblad). Räkningen av retursträcket vid Sandhammaren och Kåseberga gav totalt 3668 ex (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist). Totalsiffran för höstens sträckräkning i Falsterbo blev 5368 ex (Nils Kjellén, Lars Nilsson m fl). Detta är fem gånger högre än medelvärdet för Falsterbo. Högsta dagssiffran är från 16.8 med 1015 ex (Björn Malmhagen). Årets sista sågs vid Ravlunda skjutfält 19.10 (Dan Hammarlund).

 

 

2002

Årets första, två till antalet, sågs vid Ribersborg, Malmö 10.4 (Richard Bergendahl). Bästa sträckdag under våren blev 329 ex str Kåseberga 20.5 och totalt passerade 714 ex på lokalen (Sven Splittorff). Cirka 160 häckande par har rapporterats. Som vanligt är kustlokalerna väl täckta medan det brister i rapporteringen från inlandslokalerna. Rapporter har under året även inkommit från Lundåkrabukten som tidigare har saknats i rapporteringen. Häckningsuppgifter omfattande mer än 10 par eller fler föreligger från följande lokaler eller områden: Sandön 15 par (Henrik Johansson), södra delen av Lundåkrabukten 22 par (Martin Green), Malmö 27 par (Kenneth Bengtsson), Krankesjön 10–14 par (Patrik Olofsson), Perstorps dammar 10 par (Lars Jonasson), samt Fårabäck–Edenryd 20 par (Nils Waldemarsson). Höststräcket gav 942 ex str sydöstra Skåne 11.6-10.12 (Sven Splittorff m fl) och 878 ex str Nabben, Falsterbo 1.8–20.11 (Nils Kjellén, David Erterius).

 

 

2001

Årets första var rekordtidig: 1 ex str Kåseberga 30.3 (Magnus Ullman m fl). Knappt 150 häckande par har rapporterats under år 2001. Kustlokalerna är väl täckta i rapporterna, men däremot saknas säkert en hel del uppgifter ifrån inlandslokalerna. Trots bristande rapportunderlag ligger beståndet idag troligen klart under de 315 par som ansågs häcka vid sjöinventeringen 1978-81. Häckningsuppgifter omfattande 10 par eller fler föreligger från följande lokaler eller områden: Hallands Väderö 10 par (Mikael Haraldsson), Sandön 10 par (Henrik Johansson), Malmö 28 par (Kenneth Bengtsson), norr Trelleborg 12 par (Christer Sjögren), Krankesjön 13-15 par (Patrik Olofsson), Perstorps dammar 12 par (Lars Johansson) samt Fårabäck-Edenryd 29 par (Nils Waldemarsson).

Höstens sträckräkning vid Nabben gav 2896 ex (Nils Kjellén m fl). För övrigt noterades sträcksiffror överstigande 500 ex vid följande tillfällen: 630 ex vid Sandhammaren 22.7 (Hampus Lejon) och 614 ex vid Abbekås 7.8 (Richard Bergendahl).

 

 

2000

Häckningsuppgifter om mer än 5 par har inkommit från följande lokaler: Björkesåkrasjön 8 par (Christer Sjögren), Mellersta Lundåkrabukten 10 par (Nils Kjellén), Fårabäck-Edenryd 15 par (Nils Waldemarsson), Sandön 15 par (Henrik Johansson), Arrie sjön 5 par (Christer Sjögren), Krankesjön 10 par (Nils Kjellén) samt Malmö 29 par (Kenneth Bengtsson). Därtill tillkommer uppgifter om ytterligare 18 par vilket ger totalt 110 par. Det är ett riktigt nedslående resultat. Årets summa kan jämföras med förra året då 150-156 par rapporterades samt från 1998 då 184-188 par angavs. Således, om årets siffror är korrekta, tyder det på att fisktärnan är på väg att minska kraftigt som häckfågel i landskapet. Låt oss hoppas att bristande inventering är verkligheten bakom siffrorna.

Observationer av fåglar inne på sitt andra kalender år, uppvisande s.k. Portlandica dräkt, är ovanliga, 1 ex sågs dock vid Sandön 11.7 (Henrik Johansson).

Sträckräkning vid Nabben, Falsterbo 1.8-11.9 resulterade i 1881 ex (Nils Kjellén m fl). Flest sågs på kvällen den 5.8 då 330 ex sträckte (Olof Jönsson). Vid Sandhammaren och Juleboda var det bevakning under 10 dagar mellan 7.8-16.9. Totalt sågs 1024 ex och flest passerade 23.8 med 215 ex Juleboda (Ulf Jungbeck). Sista obsen för året var 1 juvenil vid Lomma södra 28-29.10 (Lars Nilsson).

 

 

1999

Häckningsuppgifter har inkommit från följande lokaler (antal par inom parentes): Fårabäck-Edenryd (40), Hallands Väderö (5), Torekovs rev (3-4), Örtofta (10), NV om Björkesåkrasjön (6), Iföverken (2), Krankesjön (5), Store mosse (3), Sandön (20-25), Arriesjön (6), Åmossen (1), Lomma norra (1), Malmö hamn (43), Tjörnarpssjön (1) och Ageröds mosse (4). Totalt 150-156 par (Nils Waldemarsson, Kenneth Bengtsson m fl). Det är en minskning med ca 50 par på två år, låt oss hoppas att denna drastiska nedgång endast beror på dålig inventering/rapportering.

Vårsträcket flöt förbi ganska obemärkt, 52 ex Domsten 13.5 (Thomas Svanberg) och 70 ex Segeltorpsstrand 14.5 (Martin Gierow) kan nämnas.

Sommarsträcket i Falsterbo 19.6-30.7 gav 255 ex (Björn Malmhagen m fl).

Senare delen av hösten räknades det in 980 ex från Falsterbo (Nils Kjellén m fl) och 1507 ex från de sydöstra delarna av landskapet, varav 655 ex passerade Simrishamn 15.8 (Ola Elleström). Årets sista sträckte förbi Nabben 13.10 (Nils Kjellén).

 

 

1998

Årets täminventering gav totalt 184–188 par, att jämföras 200–208 par 1997. Den lägre siffran 1998 beror troligen på bristfällig inventering i inlandet. Vid Nabben räknades 938 ex 23.6–21.9 (BMa, NK).

 

 

1997

Årets tärninventering i Skåne gav 200–208 par fördelade på 32 lokaler (NWa); en rejäl ökning från i fjol då det rapporterades om drygt 170 par. Antagligen beror uppsvinget mer på flitigare rapportering, än en reell ökning. Den största koncentrationerna fanns i Malmö hamn (50–55 par; KBe), på Sandön (20 par; HeJo) och mellan Fårabäck och Edenryd (60 par). Vid Nabben, Falsterbo sträckte 1508 ex 7.8–14.9 (NK). Sista observationen gjordes på Sandön 9.10 (HeJo).

 

 

1996

Första fyndet för våren kom från Kåseberga 14.4 (HLa, AJö), vilket är en normal ankomsttid.

I år har det kommit in häckningsuppgifter från 21 lokaler med de största kolonierna rapporterade från Fårabäck med 45 par (NWa), Malmö 64 par (KBe) och Sandön 20 par (HeJo). Sammanlagt rapporterades drygt 170 par, en liten ökning jämfört med förra året.

Från höststräcket i sydöstra Skåne räknades 699 ex 23.7–20.11 (MGr, AJö m.fl.). Bästa dag var den 2.8 då det sträckte 137 ex förbi Juleboda (NJe). Motsvarande siffror från Nabben stannade på blygsamma 164 ex 1.8–28.9 (NK).

Den sista observationen gjordes 20.11 i Brantevik då 1 ad fågel sträckte mot söder (AJö), vilket är nytt fenologirekord med drygt tre veckor.

 

 

1995

Antalet rapporterade häckningar fortsätter att öka, vilket är mycket glädjande, oavsett om detta beror på fisktärnorna eller flitigare rapportörer. I år rapporterades spontant 161–165 par, en ökning med drygt 15% sedan 1994. Vid tärninventeringen 1991 konstaterades 190 par, vilket då indikerade en negativ trend. Liksom tidigare är rapporterna väl spridda runt om i landskapet, både i inlandet och längs kusterna. De fisktärnetätaste områdena är Malmö stad (36 par), kusten i nordost (32–34), Sandön (25 par) och Torekov (12 par).

Vårsträcket studerades vid Kåseberga, där sporadisk räkning gav 133 ex under 8 dagar 30.4–26.5 (HLa, JLz, OEm), som mest 66 ex 2.5 (HLa, JLz).

Vid sydöstra Skånes sträcklokaler räknades 1282 ex under 19 dagar 24.7–18.9, en låg årssumma som kan skyllas på sämre bevakning än normalt. Bästa dag var 13.8, då 216 ex passerade Brantevik (MGr). Längre norrut rapporterades 693 ex vid Juleboda under sex dagar 24.7–17.9 (NJe, UJk), som mest 262 ex 24.7 (UJk).

Från Nabben rapporterades 378 sträckande under 16 dagar 24.7–29.9 (NK m.fl.), som mest 129 ex 27.8 (BMa, MoH, NK). Därifrån kommer också årets enda rapport om en subadult individ, nämligen 1 2K 24.7 (BMa).

 

 

1994

Redan 2.4 noterades fisktärnor, ett ex vardera vid Smygehamn (HLa) och Hagestad (JSe). Dessa är de tidigaste hittills i landskapet.

Häckningsuppgifter föreligger för 141 par. Mer än tio par har rapporterats från fem lokaler, nämligen Lyngbyholmen, Ängholmarna (18), Hallands väderö (12), Sandön (20), Krankesjön (19) och Malmö oljehamn (14). Övriga par är väl spridda, med en viss dragning åt sydväst. Dessutom saknas uppgifter från en del platser, där det sannolikt häckar fisktärnor.

Höststräcket i Brantevik går inte att jämföra med fjolårets, då daglig bevakning 15.7–31.8 gav över 15 000 sträckande fisktärnor. I år räknades 3389 ex under 31 sträckdagar 20.7– 16.10. Till dessa skall läggas en del obestämda tärnor (se nedan). Som vanligt låg toppen i början av augusti, med maximalt 554 ex 6.8 (LRå, MGr). Sträcket var dock något senare i år, då förhållandevis höga 682 ex passerade i september (AJö, JLz, OEm) och 5 ex, varav minst 4 ad, så sent som 16.10 (AJö). Som kuriosa kan nämnas en 2K fisktärna, som sträckte söderut 9.9 (JLz, OEm). Räkningarna i Vitemölla under tio dagar 20.7–8.8 gav 313 sydsträckande och 664 in– sträckande ex. Därtill skall läggas 294 ex, där sträckvägen anses något osäker, men troligen sträckte de också in över land och tvärade över Skåne mot sydväst (LRå, MGr). Bästa dag för båda kategorierna var 4.8, med 94 ex mot söder och 137 ex mot sydväst (LRå, MGr).

I Hörte sträckte 780 ex under 16 dagar, främst i september, med maximalt 247 ex 9.9 (HLa,RBd) och från Nabben rapporteras 663 ex under hösten (AJö, NK, OEm m.fl.).

 

 

1993

Endast 47 häckande par på nio lokaler har rapporterats, en låg siffra som troligen beror

på bristfällig rapportering. Utöver dessa tillkommer troliga häckningar av 32–34 par på ytterligare åtta lokaler. Största antalet, 15 par, fanns som vanligt på Sandön, men dessa misslyckades emellertid med häckningen (HeJo).

Imponerande 15 098 ex inräknades i Brantevik mellan 15.7–31.8 (LRå, MGr). I siffran ingår då även de obestämda fisk/silvertärnor som observerades, adderade till respektive art med samma fördelning som de artbestämda fåglarna varje sträckdag. Dessutom passerade ytterligare 105 ex 4–30.9 vilka höjer årssumman till 15 203 ex. Mediandatum för gamla respektive unga fåglar inföll 6.8 samt 15.8 och förstnämnda datum noterades även bästa dagssumma med 1042 ex (LRå, MGr). (Anser 33(1994):113–119).

På Nabben observerades 670 ex sträckande 11.7–13.10 (OEm, LaNi m.fl.) med mediandatum 8.8 och högsta antal, 102 ad och 23 1K 7.8 (HÅG m.fl.).

Två subadulta fåglar passerade Nabben, 1 ex vardera 7.8 och 11.8 (NK).

 

 

1992

Rapporter om minst 99 häckande par fördelade på 14 lokaler har inkommit. Liksom i fjol utgör 20 par vid Sandön den största kolonin. Alla häckningar här misslyckades dock (gm MGi). Troliga häckningar tillkommer med 12 par på ytterligare sex lokaler. Under sommaren och hösten bevakades Nabben nästan dagligen vilket resulterade i att sammanlagt 1114 sträckande fisktärnor kunde inräknas mellan 14.7-16.9. Mediandatum inföll den 13.8 och högsta dagssiffran, 126 ex, noterades 3.8 (KMO, HLa, AJö m.fl.). TI likhet med de senaste åren sågs ett flertal subadulta fåglar. Vid Nabben sågs 6 ex, som mest2 3K 12.8 samtensamma 2K-fåglar även 18.7, 11.8, 14.8 samt 11.9 (KMO, HLa, AJöÖ m.fl.). Övriga observationer var 2 2K Hovs hallar 15.7 (OEm, HLa), I 2K Rönnen 20.7 (AJö) samt I 2K Ängsnäset 11.8 (KMO, JLz). I Brantevik sträckte 1363 ex under åtta sträckdagar 2.8-20.9 (AJö, LRå, OEm). Toppdagen inföll 2.8 med 453 ex (OEm, LRå).

 

 

1991

Under tärninventeringen konstaterades cirka 190 häckningar, jämnt fördelade på kust- respektive inlandslokaler. Den största kolonin fanns på Sandön och omfattade 20 par. Jämfört med tidigare inventeringar innebär resultatet en avsevärd minskning av beståndet.

Höststräcket vid Nabben bevakades väl, och en summering av de spontana rapporter som inkommit ger sammanlagt 1229 ex mellan 24.6 och 23.9 (KMO, RSt, AJö m.fl.). Månadsvis fördelar sig dessa på juni (2), juli (113), augusti (1055) och september (59). Anmärkningsvärt är att inte mindre än sex subadulta fåglar noterades vid Nabben: 2 2K 22.7 (KMO, BMa), 1 3K 16.8 (RTu), 2 2K20.8 (KMO m.fl.) samt 1 3K 25.8 (KMO m.fl.). Dessutom fanns 1 subad, troligen en 3K-fågel vid Ängsnäset 25.8 (KMO m.fl.). Vid Brantevik räknades 484 ex mot söder 24.7-8.10 (AJö, NK, OEm) och högsta dagssiffran, 311 ex, noterades 23.8 (AJö, OEm m.fl.).

 

 

1990

Redan den 6.4 sågs den första fisktärnan vid Rönnen (MRe). Tillsammans med en observation vid Knösen samma datum 1980 är detta det tidigaste vårfyndet i Rrk:s arkiv. Häckningsuppgifter har inkommit om sammanlagt 66 par, varav 17 i inlandet. De bägge största kolonierna, vardera 15 par rapporteras från Krankesjön och Takholmen. Fåglar i första sommardräkt upptäcks allt oftare. Två exemplar har rapporterats, nämligen 1 ex Sandön 4 och 9.6 (PGz) samt 1 ex Sjölunda 14.6 (KBe). Under höststräcket noterades 108 sydsträckare vid Brantevik mellan 30.8 och 24.9 (AJö, OEm m.fl.).

 

 

1989

Första vårobservation var 1 ex Sandön 9.4 (HeJo) vilket är ovanligt tidigt. Sammanlagt 72 häckande par på nio lokaler, varav två i inlandet har rapporterats. Uppgifterna är emellertid alltför ofullständiga för att ge en riktig bild av det häckande beståndet. Vid atlasinventeringen uppskattades den skånska populationen till cirka 320 par (Anser 26:167). Högsta siffror under höststräcket var 245 ex Nyagrop under eftermiddagen 11.8 (ThL) samt 210 ex rastande Måkläppen på kvällen 12.8 (AJö, PVa). Vid Brantevik sågs totalt 297 sydsträckare mellan 23.7 och 11.9 (AJö m.fl.). Notabel är även den 2K–fågel som rastade på Måkläppen 5.9 (AJö, MU, NK). Dessa yngre fåglar stannar normalt kvar nära vinterkvarteren under sin första sommar, och observeras inte årligen i Skåne.

 

 

1988

Häckningsuppgifter har inkommit från 16 lokaler med sammanlagt 101 par. Flest, 30 par, fanns på Hallands Väderö och större antal kommer även från Krankesjön (10 par), Sjölunda (ca 25) och Takholmen i nordost (15). En hög siffra rastande fåglar under vårsträcket var 185 ex Sandön 28.5 (RHe). Under höststräcket vid Brantevik inräknades under 6 sträckdagar 19.8–23.9 sammanlagt 643 ex, varav 224 ex 19.8 (AJö, DC, MU m.fl.).

 

 

1987

Totalt har inkommit uppgifter om minst 70 häckande par. Rapporter saknas då bland annat från Hallands Väderö, där ett större antal brukar finnas. Under höststräcket räknades vid Brantevik mellan 19.7 och 2.10 158 ex. Bästa dag var 25.8 med 81 ex (AJö, NK).

 

 

1986

På Hallands Väderö häckade 25 par och uppgifter om ytterligare 39 häckande par föreligger. Kustinventeringen 1980–1982 gav 169 par (FiSk 1983) och det är uppenbart att den årliga rapporteringen är långt ifrån heltäckande. Två fisktärnor i s.k. Portlandica-dräkt, första sommardräkt med spår av ungfågeldräkt, sågs vid Löddesnäs 15.7 (MGi, PGi).

 

 

1985

Största häckningskoncentrationen var 28 par på Hallands Väderö (NR). Ytterligare 28 par har rapporterats från kusten och insjöarna, vilket på inget vis är heltäckande.

 

 

1984

Under året har rapporterats ca 85 par från kusten och 7 par från sjöarna, vilket på intet vis är heltäckande. Ett par sena fynd gjordes vid Kullen: med 1 juv mot söder 22.10 (MWi m.fl.) och 26.10 (PGz). Se dock nedan!

 

 

1983

Den första fisktärnan sägs redan 10.4 på Knösen (SNn). I samband med sjöinventeringen 1978–1979 skattades 150 par i Skånes inland (Anser 22:149) och under kustinventeringen 1980–1982 registrerades 169 par (Anser supplement 17, under tryckning). Under året har rapporterats 55–60 par vid kusten och minst 17 par från inlandet vilket visar att den årliga rapporteringen inte förmår täcka fisktärnan särskilt väl.

Höststräcket var kraftigt förbi Nabben i början av augusti med 397 fisk/silvertärnor varav 257 fisktärnor 4.8 och 184 fisk/silver varav 151 fisktärnor 5.8 (KMO). Även senare noterades relativt höga siffror, med 138 fisk/silvertärnor 28.8 (GRo) och 125 fisktärnor 19.9 (EMd, SSö). Väl sä höga antal uppnåddes vid Sandhammaren med 363 sträckande fisk/silvertärnor 20.8, 281 ex 3.9 och 469 ex 18.9 (PAx m fl).

 

 

1982

Häckningsuppgifter kommer från Hallands Väderö (10–15 par), Rönnen (2 par), Höganäs (3 par), Industrihamnen i Malmö (6 par), Guvarp sydost Perstorp (trol. häckn.), Rönneholms mosse (minst 2 par), Skeingesjön (2 par), Södra Immeln (1 par), Ivösjön (4–8 par), Oppmannasjön (trol. häckn.), Araslövssjön (1 par), Hammarsjön (1 par) och Svarta sjö (trol. häckn.). Resultatet är ingalunda fullständigt och fisktärnan är en art som är för vanlig för att kunna täckas in tillfredsställande varje år. Varje rapport bidrar dock till vårt vetande.

Nabben passerades av 1600 fisk/silvertärnor under augusti–början av september (GRo), vilket är en hög siffra. Av dessa torde huvuddelen utgöras av fisktärnor (egna studier). Vid Kullen sträckte 230 fisktärnor 4.9 (KGN, LGN).

 

 

1981

På Hallands Väderö finns cirka 10 häckande par vid Kungshamn (NR) och på Kullahalvön häckade 32 par på Sandön (TR), 4 par vid Lerhamn (KGN) och 3 par vid Höganäs (LGN). Längre söderut fanns 1 par vid Saxåns mynning 25.5 (SNn) och i Malmö hamnområde hittades 33 par i samband med kustinv. (AJö).

I Göingebygden fanns 35–40 par (GBF). I övrigt har följande par rapporterats från inlandet: Krankesjön (2), Västra Vombsjön (2), Ellestadssjön (1), Store mosse (5), Immeln (minst 3), Iföverken i Bromölla (2), Södra Ivösjön (1) och Siesjön (möjl 1). Rapporteringen är som vanligt ofullständig men efterhand täcks allt fler områden in.

 

 

1980

Första observationen gjordes redan 6.4 vid Knösen på Falsterbohalvön (CGC). I samband med kustinventeringen noterades 1 säker, 1 trolig och 7 möjliga häckningar på Bjärehalvön (AJö, SJö). På Sandön i Skälderviken fanns minst 16 par (KGN m fl) och söder om Höganäs hamn minst 5 par (PEJ). I Malmö industrihamn häckade 7-15 par och 12 pull märktes under året (ULu). Från nordost rapporteras 16 par under kustinventeringen (AE). Således häckar minst ett femtiotal par längs Skånekusten. Rapporteringen från sjöarna är sämre. Under året har inkommit 1-2 par från Ivösjön, Immeln, Vombsjön, Krankesjön, Sövdesjön och en damm söder om Örtofta. Detta utgör dock endast en bråkdel av beståndet.

 

 

1979

Följande uppgifter från häckningstiden har inkommit: Ivösjön 15 par (MN m fl), Oppmannasjön 5 par (NK), Immeln minst i par (NK), Börringesjön 2 ex 2.6 (PA m fl) och Snogeholmssjön 1 par 22.5 (OP m fl). Att uppgifter saknas från ett flertal lokaler är uppenbart. Beståndet torde ligga på drygt 100 par, men vi får se vilket resultat sjöinventeringen ger.

 

 

1978

Följande häckningsförekomster har rapporterats: Hallands Väderö 10 – 15 par, Skälderviken 23 – 26 par, Hyllinge tegelbruk 1 par, Malmö industrihamn 1 par, Helgasjön 1 par, Börringesjöns södra del 1 par, Hammarsjön 4 – 7 par, Oppmannasjön 3 – 5 par, Ivösjön (antalet par ej meddelat) och Immeln 1 par. Därtill inventerades Göingebygdens sjöar, varvid 35 par bokfördes från 11 platser. Kompletterat med uppgifter från lokaler 1976 och -77, som ej rapporterats 1978, ger detta en totalsumma på 97 – 110 par.

 

 

1977

Följande häckningsförekomster har rapporterats: Hallands Väderö 25 par, Saxåns mynning 1 par, Krankesjön 1-2 par, Vombsjön minst 1 par, Store mosse 5 par, vid Finjasjön, Osbysjön, Skeingesjön, Örsjön och Nybygdasjön vardera ca 5 par, Immeln 1 par, Araslövssjön 1 par och Yngsjön 1 par. Om vi till dessa siffror adderar de uppgifter, som getts för ett par lokaler 1976 men ej 1977 (Torekov-Hovs hallar 10-15 par, Perstorpsdammarna 1-2 par, Tjörnarpssjön 1 par, Ivösjön 9 par, Hammarsjön 3 par och inre Skälderviken 25-30 par) kommer vi upp i en totalsumma på drygt 100 par, men eftersom rapporter ännu saknas från en del sjöar, torde det skånska beståndet kunna uppskattas till 150 par. Det ska emellertid bli spännande att se, hur väl denna skattning stämmer överens med de siffror som kommer att erhållas genom inventeringen av Skånes sjöar 1978-79.

 

 

1976

Häckningar rapporterade enligt följande: Finjasjön 6 par, Store mosse 1 par, Perstorpsdammarna 1-2 par, Tjörnarpssjön 1 par, Ivösjön minst 9 par, Hammarsjön max 3 par (häckning osäker) och inre Skälderviken 25-30 par. Har inte fisktärnan minskat på senare år? Häckar arten på så många fler ställen i Skåne?

Om cookies

Här kan du läsa mer om vilka cookies som sätts.

Funktionella

Funktionella cookies kommer från den aktuella webbplatsen (skof.se) och placerar ut cookies i besökarens webbläsare. Funktionella cookies hjälper dig att göra hemsidan användbar, genom att aktivera grundläggande funktioner och spara de val du gör. Funktionella är alltid aktiverade så att webbplatsen kan fungera så optimalt som möjligt.

[moove_gdpr_popup]
Denna cookies ställs in av GDPR Cookies Compliance. Cookien används för att lagra användarens cookieinställningar.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 365 dagar

[elementor]
Denna cookies ställs in av Elementor. Cookien används för att visa sidan med rätt design och utseende.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: Beständig

[wp-api-schema-model*]
Denna cookies ställs in av Wordpress.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 1 session