Prutgås

2024

Endast två observationer gjordes i januari, fördelade på 1 ex Farhult 28.1 (Peter Franzén) och 1 ex Öja mosse 29.1 (Thomas Nilsson). Troligtvis utgjordes de fyra observationer som gjordes i februari av samma individer då de sågs i relativ närhet av januarifynden. Arten är vanlig som övervintrare så pass nära som i Holland så det är lite oväntat att vinterfynden inte ökar. Vårsträcket inleddes på allvar 19.5 då det sträckte bra på flera fronter, både längs sydkusten och över inlandet. Vissa år rapporteras nästan inga prutgäss på inlandsrutten men nu var det klart väder med god sikt och då tar prutgässen gärna närmaste vägen till sina häckningsplatser på tundran. Denna dag rapporterades som mest 4 449 str O Kåseberga (Sven Splittorff, Staffan Sundin, Thomas Nilsson), 4 030 str NO Alnarps strandängar (Tomas Flyman, Karl Gunnarsson) och 3 060 str NO Nabben (Petter Olsson, Måns Karlsson). Dagen efter sträckte 3 320 ex mot O vid Nabben (Måns Karlsson). Vårsträcket nådde aldrig de höga höjder som det gör vissa år med femsiffriga antal, utan vårens högsta dagsantal blev 7 870 str O Smygehuk 24.5 (Nils Kjellén).

Första högre antal under höststräcket var 3 301 str SV Sandhammaren 17.9 (Per Tufvesson, Gert Ljungqvist, Magnus Stangenberg m.fl.). Därefter noterades lägre antal under en dryg vecka innan 11 432 str V Nabben 26.9 (Mattias Ullman, Tomas Svensson) och 8 527 str SV Sandhammaren samma dag (Sven Splittorff, Nils Eriksson). Detta blev höstens bästa sträckdag. Dagen efter noterades 4 710 str V Nabben (Mattias Ullman, Tomas Svensson), men därefter var sträcket mediokert. På Nabben stannade säsongssumman på 28 979 ex, vilket är en förhållandevis hög summa men en bit under de allra bästa åren. I december sågs 1 ex Löddesnäs 1.12 (Lars Nilsson) och 2 ex i området kring Alnarp och Spillepeng 15-22.12 (Mikael Bauer, Viktor Björkert, Robert Rydbeck m.fl.).

2023

Under inledningen av året sågs 5 ex i januari och 2 ex i februari, båda på andra lokaler än i januari. Samtliga sågs vid kustnära lokaler i södra Skåne från Simrishamn till Lomma. Uppträdandet är normalt, men det är fortsatt märkligt att artens vinterförekomst inte ökar då den övervintrar i stor mängd relativt nära.

Vårsträcket inleddes på riktigt med 413 str Kåseberga 17.5 (Sven Splittorff). Det föreligger några rapporter om sträckande flockar även från veckan innan detta, men de är från inlandet och bör vara felbestämda vitkindade gäss. Prutgåsens vårsträck är påtagligt datumtroget och större flockar på höjd mot nordost i inlandet fram till 15 maj bör ses bra eller höras för att kallas prutgäss. Perioden mellan 10 och 15 maj är i stället optimal tid för sträck av vitkindad gås.

Vårens i särklass bästa dag var 24.5, då hela 36 035 ex sträckte österut vid Hagestad (Kåseberga), huvudsakligen väldigt intensivt under några morgontimmar (Lars Råberg). Detta är den tredje högsta dagssumman som noterats under våren i Skåne. Senare sågs 7 570 ex Smygedungen 25.5 (Nils Kjellén) och 4 099 ex Kåseberga 31.5 (Sven Splittorff).

Utpräglade sommarfynd utgjordes av totalt 5 ex, alla ensamma individer, under perioden 2–9.7, framför allt på sträcklokaler i sydöstra Skåne.

Höststräcket förflöt utan några spektakulära dagar, utan i stället var sträcket utspritt över många datum. Första högre antal var 3 933 str Brantevik 18.9 (Mikael Wikström, Birger Risberg, Göran Bylund m.fl.), därefter sågs som mest 7 610 str Sandhammaren 23.9 (Gert Ljungqvist, Sven Splittorff, Magnus Stangenberg m.fl.), 7 570 str Kåseberga 6.10 (Sven Splittorff), 7 761 str Nabben 7.10 (Mattias Ullman, Raul Vicente) och 7 417 str Sandhammaren 10.10 (Christoph Wintein). Totalt under den standardiserade sträckräkningen vid Nabben räknades 34 655 ex, en hög summa. Det visar sig också bland rapporterna att dagar som är bra på Nabben ofta inte är det i sydost, och vice versa.

I december sågs totalt 11 ex, varav 5 ex Morfarshamn, Skillinge 3–20.12 (Bengt Andersson, Sven Johansson m.fl.).

2022

Trots att prutgås är en vanlig sträckare som övervintrar relativt nära så är den nästan lika fåtalig som rariteten rödhalsad gås under januari och februari. De få fynden under dessa månader utgjordes av 1 ex Kabusa 1.1 (Andreas Wernersson), 2 ex på samma plats 6–8.1 (Thomas Nilsson, Åsa Jacobsson m.fl.) och 1 ex Stavstensudden 14.1–22.2 (Harald Ris m.fl.). Från slutet av mars noterades enstaka sträckande fåglar i samband med sjöfågelspaning.

Det egentliga vårsträcket inleddes med 49 ex Kåseberga 13.5 (Sven Splittorff). Första större antal sågs 19.5 med 3 639 str Kåseberga (Sven Splittorff) och 2 250 str NO Löddesnäs. (Lars Nilsson). Sedan följde några härliga sträckdagar i Kåseberga med 7 420 ex 20.5 (Sven Splittorff, Thomas Nilsson), 17 420 ex 21.5 (Sven Splittorff), 13 290 ex 23.5 (Sven Splittorff) samt 7 100 ex Smygedungen 25.5 (Nils Kjellén). Därefter räknades inga höga antal. Även i år finns det knappt några observationer alls längs inlandsrutten, där det skånska vårrekordet om 50 000 str NO Lund räknades på kvällen 21.5 1999. Flockarna som väljer inlandet passerar vanligen på natten, vilket naturligtvis förklarar en del men det kan också vara så att väder avgör vilken väg som gässen tar. Är det mulet och blåsigt föredras sannolikt kustlinjen i högre grad.

Höststräcket kom igång ordentligt med 2 140 ex Sandhammaren 8.9 (Sven Splittorff, Thomas Nilsson, Gert Ljungqvist) och högsta antal blev 17 817 str Sandhammaren 27.9 (Gert Ljungqvist, Thomas Nilsson, Magnus Stangenberg m.fl.). Även på Nabben, Falsterbo blev det en fin höst med 36 737 ex, det näst bästa året någonsin, endast slaget av 49 418 ex hösten 1993. Förutom att det uppenbarligen gått bra för arten på häckningsplatserna under sommaren, bidrog också rådande vindar till att höga antal passerade Falsterbo under slutet av september och hela oktober. Högsta dagsantal blev 12 200 str 26.9 och 10 300 str 27.9. Fortfarande under sista veckan i oktober passerade tresiffriga antal i princip varje dag, vilket är ytterligare ett tecken på en god häckningssäsong. Årets ungfågelandel i Falsterbo på 35% är högt över medel (Mattias Ullman).

Det sista större antalet i sydost gäller 5 150 str Baskemölla 23.10 (Bengt Andersson). I december sågs totalt 13 ex, de flesta under första halvan av månaden.

2021

Varmare vintrar och att artens normala övervintringsområde inte är så långt bort gör att man skulle kunna tänka sig att vinterfynden ökar. Några sådana tendenser finns dock inte och precis som de närmast föregående åren gjordes endast enstaka fynd under årets två första månader, i form av 1 ex Stavstensudden 1–3.1 (David Olausson, Alf Pålsson m.fl.), 1 ex Skillinge 8–25.1 (Marie-Louise Barany m.fl.), 1 ex Ljunghusens golfbana 23.1 (Johan Lorentzon, Björn Malmhagen m.fl.) och 1 ex Rängs sand 13.2 (Joakim Hagström).

Vårsträcket kom i gång på allvar med 3 480 ex Trelleborg 23.5 (Mikael Olofsson) och 5 950 ex Kåseberga 24.5 (Sven Splittorff). Sedan smällde det till med vårens stora prutgåsdag då 26 500 ex passerade Smygedungen 26.5 (Nils Kjellén). Därefter sträckte 2 295 ex förbi Kåseberga 28.5 (Sven Splittorff) och vårens sista högre antal var 300 str S:t Hans backar 6.6 (Petter Olsson, Wilhelm Lennman).

Dagssumman från 26.5 är en av de högsta som noterats. Det allra högsta antalet som räknats på skånska sydkusten under våren är 43 760 ex 24.5 2005. Vårrekordet för hela Skåne utgörs av 50 000 ex mot nordost över Lund på kvällen 21.5 1999. Det är känt att ganska stora mängder prutgäss sträcker över land, men ofta gör de det i skydd av natten. Därför ses inte större flockar längs inlandsrutten varje år.

Under juli och augusti sågs ca 10 ex spridda längs kusten. Höststräcket fick en explosionsartad inledning med 24 082 ex Sandhammaren 16.9 (Sven Splittorff, Magnus Stangenberg, Thomas Nilsson m.fl.), 8 540 ex Simrishamn 17.9 (Kent Halttunen, Ronnie Lindqvist, Ami Sundén m.fl.) och 16 900 ex Brantevik 18.9 (Claus Rüffler, Magne Friberg). Att så stora antal ses så tidigt indikerar tyvärr dålig häckning på tundran. Antalen därefter var ytterst måttliga. I Falsterbo, som prutgässen undvek under de tre stora dagarna i september, sträckte 8 557 ex under hösten, att jämföra med 26 854 ex för 2019 och ett snitt på 11 544 ex sedan de standardiserade räkningarna började 1973. I december sågs 13 ex, varav ett inlandsfynd vid Revinge och Sjötorps ängar 14–19.12 (Daniel Melchert, Krister Hjalte) bör nämnas.

2020

Under årets två inledande månader noterades 1 ex Lervik 5.1–29.2 (Lars Hallbeck m.fl.), 1 ex Hasslarp 1.2 (Nick Gräntz m.fl.) och 1 ex Käglinge hästbacke 18.2 (Erik Hirschfeld, Stefan Cherrug). Prutgåsen fortsätter att vara en ganska ovanlig övervintrare, vilket är något förvånande då andra arter med liknande övervintringsområden blir vanligare efterhand.

Vårsträcket smög igång 15.5 med några småflockar på Sydkusten men var därefter ovanligt magert med 2 365 ex Kåseberga 21.5 (Sven Splittorff, Nils Eriksson), 2 200 ex Falsterbo 23.5 (Johan Lorentzon), 5 680 ex Kåseberga 27.5 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Lars Leonardsson m.fl.) och 2 380 ex Hagestad 5.6 (Tomas Svensson, David Erterius, John F Kvarnbäck) som de högsta noteringarna.

Höststräcket inleddes på allvar med 1 200 ex Skillinge 19.9 (Bengt Andersson) men var därefter högst måttligt. På Nabben noterades förvisso en hög årssumma med 36 542 ex, med som mest 7 440 ex 7.10 och 9 490 ex 8.10 (Nils Kjellén, Mattias Ullman). I sydost uteblev däremot höga dagssummor nästan helt och som mest sågs 2 782 str Sandhammaren 6.10 (Gert Ljungqvist).

I december sågs 44 ex, som mest 5 ex Stavstensudden 1.12 (Robert Rydbeck) och 10 ex Skillinge 2.12 (Sven Johansson m.fl.). Många av decemberfynden är från början av månaden. Endast enstaka prutgäss fanns kvar i landskapet vid nyår.

2019

Det enda januarifyndet avser 1 ex Skillinge 4–7.1 (Nils Nilsson m.fl.) och i februari sågs 1 ex Yngsjö kapell 3–10.2 (Ulf Gärdenfors m.fl.). Det är lite märkligt att arten inte ökar vintertid såsom flera andra arter med liknande övervintringsområden gör.

Vårsträcket blev ovanligt individrikt, men det beror på endast en fantastisk sträckdag då 31 620 ex passerade Sandhammaren 23.5 (Jon Jörpeland). Dagen efter räknades 7 430 ex vid Hagestad (Staffan Sundin, Thomas Nilsson). Det förstnämnda antalet är den näst högsta vårsiffran från sydkusten någonsin, endast slaget av 43 760 ex Kåseberga 24.5 2005. Det skånska vårrekordet härrör däremot från 21.5 1999 då 50 000 sträckte NO över Lund under 3,5 timmar på kvällen.

Höststräcket kom igång på allvar med 5 220 ex Smygehuk 18.9 (Staffan Rodebrand) och kulminerade med 13 475 ex Sandhammaren 26.9 (Gert Ljungkvist, Thomas Nilsson). Även på Nabben blev det en riktigt bra höst med 36 452 ex under säsongen, som mest 9 020 ex samma dag som toppdagen vid Sandhammaren 26.9 (Nils Kjellén, Mattias Ullman).

I december gjordes två fynd avseende 1 ex Skillinge 1–2.12 (Jörgen Bernsmo, Sven Johansson) och 1 ex Stora Hult, Vejbystrand 20–21.12 (Nick Gräntz m.fl.).

2018

Det är brukligt att det ses enstaka prutgäss i landskapet under årets inledning. Så även i år, men endast i form av 1 str V Kåseberga 1.1 (Sven Splittorff) och sedan 1 ex Bunkeflo strandängar 2–4.1 (Lars Silow, Göran Hausenkamp m.fl.). Därefter var det tomt.

Vårsträcket var av normal omfattning. Som vanligt koncentrerades sträcket till enstaka dagar i slutet av maj och början av juni och i år räknades som mest 10 710 str Smygedungen 27.5 (Nils Kjellén, Eva Fredriksson) och 3 198 str Kåseberga 2.6 (Sven Splittorff, Lars Leonardsson). Det är lätt att missa mängderna då de kan gå till lite när som helst under dygnet och ofta även tvärar över landskapet utan att följa någon påtaglig ledlinje. Men sydkusten är ändå hyfsat pålitlig om man vill se fint prutgåssträck och man lyckas träffa rätt dag.

Inte heller hösten bjöd på något påtagligt lavinsträck. De bästa dagarna inföll i början av oktober med 8 056 str Sandhammaren 2.10 (Gert Ljungkvist) och 3 040 str Nabben, Falsterbonäset 5.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström). Efter 20.10 noterades endast små antal.

2017

Ströfynd av ett tiotal olika individer gjordes i vanlig ordning under årets inledande månader, främst vid kustnära lokaler utmed Öresund men även i sydost. Den bästa sträckdagen blev 17 528 str Kåseberga 21.5 (Sven Splittorff). Utöver denna notering saknas dagsnoteringar med fler än 5 000 ex under vårssträcket. Under höststräcket rapporterades som högst 7 000 str Sandhammaren 21.9 (Lasse Braae) följt av 4 210 str Nabben, Falsterbonäset 19.9 (Nils Kjellén, Ola Elleström).

2016

Ströfynd av enstaka övervintrande individer gjordes under inledningen av året: 1 ex Södra utmarken, Ängelhom 1.1 (Oskar Lindberg, Bengt Andersson), 1 ex Ribersborg 1.1 (Håkan Wittzell), 1 ex Norrebrohamn, Gröthögarna 3.1 (Erik Sjögren, Emil Lundahl) och 1 ex Foteviken–Kämpinge 3–31.1 (Anders Haglund m.fl.). De riktigt höga dagssummorna uteblev under vårsträcket. De bästa sträckdagarna i Kåseberga blev 8 323 str 17.5, 11 267 str 18.5, 6 927 str 20.5 och 6 942 str 26.5 (Sven Splittorff). Höststräcket passerade utan några ordentliga toppdagar och var särskilt mediokert på Falsterbonäset där inga dagsnoteringar översteg 400 ex. De högsta noteringarna gjordes följaktligen i sydost: 4 414 str Sandhammaren 6.10 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m.fl.), 3 180 str Holken, Simrishamn 17.9 (Richard Ek, Jesper Segergren, Ola Elleström), 2 640 str Holken, Simrishamn 16.9 (Nisse Nilsson m.fl.) och 2 010 str Simrishamn 18.9 (Frank Abrahamsson).

2015

Under föråret rapporterades enstaka övervintrade individer, företrädesvis i den sydvästra delen av landskapet. Vårsträcket summeras till 46 260 ex, en säsongssumma som ligger nästan precis i nivå med fjolårets. De högsta dagsummorna blev 8026 str Kåseberga 21.5 (Sven Splittorff), 9820 str Nabben, Falsterbonäset 22.5 (Nils Kjellén, Janne Dahlén) och 7480 str Kåseberga 28.5 (Sven Splittorff).

Höststräcket summeras till 40 870 ex, vilket får ses som normalt. Den bästa sträckdagen var 24.9 då det inräknades 5500 str Friseboda (Evert Valfridsson) och 2560 str Nabben, Falsterbonäset (Nils Kjellén, Mikael Olofsson). Näst högsta dagsnotering för säsongen blev 3610 str Sandhammaren 5.10 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist).

2014

Det brukar rapporteras några enstaka prutgäss i inledningen av året och så skedde även under 2014 från en handfull lokaler. Mer imponerande var de 17 ex vid Skåre 1–6.1 (Alf Pålsson, Kaj Örjan Svahn m.fl.) som ökat till hela 35 ex 23.1 (Olof Ramel), en mycket stor vinterflock med skånska mått mätt.

Under våren inräknades totalt 46 909 sträckande, vilket är en ganska låg summa till följd av att de riktigt höga dagssummorna uteblev. De bästa sträckdagarna blev 11 320 str Nabben, Falsterbonäset 24.5 (Kaj Örjan Svahn, Björn Malmhagen), 4 810 str Kåseberga 18.5 (Sven Splittorff), 3 190 str Kåseberga 17.5 (Sven Splittorff) och 2 900 str Habo ljung 20.5 (Per Olof Lippe).

Från hösten rapporterades totalt 52 225 sträckande, drygt dubbla siffran mot det dåliga fjolåret. De högsta dagssummorna under hösten blev 18 780 str Sandhammaren 1.10 (Sven Splittorff), 6 880 str Mälarhusens strandbad 5.10 (Manfred Dornhäuser) och 6790 str Nabben, Falsterbonäset 2.10 (Nils Kjellén).

2013

Tre observationer gjordes under inledningen av året: 1 2k 4–5.1 Gislövshammar (Ola Ejdrén), 1 ex 5.1 Lundåkrabukten (Martin Resare) och 1 ex 7.1 Ön, Limhamn (Stefan Cherrug). De sista två observationerna avser sannolikt samma individ. Därefter dröjde det till månadsskiftet mars/april, och inledningen på vårsträcket, innan nästa observation gjordes.

Under våren sträckte totalt 63 809 ex. Högsta dagssummor blev: 11 990 samt 15 736 str Kåseberga 23 resp. 28.5 (Sven Splittorff).

Höststräcket summerades till 21 398 ex, där de högsta siffrorna utgjordes av 5 681 str Sandhammaren 29.9 (Sven Splittorff), 2 410 str Nabben, Falsterbonäset 23.9 (Nils Kjellén), 1 462 str Sandhammaren 23.9 (Sven Splittorff) och slutligen 1 290 str Nabben, Falsterbonäset 18.9 (Nils Kjellén). Det innebar en låg hösttotal också inom räkningarna vid Nabben, 7 880 ex att jämföra med fjolårets goda 44 742 ex.

2012

Januari gav fyra observationer: 1 ex Rönnen 1–21.1 (Rolf Helmersson, Kaj Möller m.fl.), 1 ex Torekov 2.1 (Leif Dehlin), 1 ex Saxåns mynning 6–13.1 (Johan Andersson, Karl-Erik Karlsson m.fl.) och 1 ex Tosteberga 8.1 (Frank Abrahamson, Göran Andersson). I februari saknades observationer helt men omkring mitten av mars noterades de första vårsträckarna. Vårens 26 307 ex är en låg summa och även toppdagarna på en bit under 7000 ex vittnar om en ganska moderat vår för arten. Högsta dagssummorna rapporterades från sydkusten under en fyradagarsperiod i slutet av maj: 6368 str Kåseberga 25.5 (Sven Splittorff), 6300 str Världens ände, Ystad 26.5 (Jonn Leffmann), 1680 str Världens ände, Ystad 27.5 (Roger Staszewski Malm) och 4511 str Kåseberga 28.5 (Sven Splittorff).

Höststräcket blev desto mer imponerande med en totalsumma på hela 56 501 ex, att jämföra med 28 861 ex 2011 och 35 424 ex 2010. Toppnoteringen på 20 588 ex Sandhammaren 28.9 (Gert Ljungqvist, Sven Splittorff) är näst högsta höstnotering i Skåne; en väldigt fin summa! Näst högsta dagssummorna blev 9140 ex Nabben, Falsterbonäset 29.9 (Nils Kjellén) respektive 2680 ex samma lokal 26.9 (Nils Kjellén). Precis som för våren en ganska koncentrerad sträcktopp. Hösträkningarna vid Nabben, Falsterbonäset gav näst bästa hösttotal sedan starten av räkningarna (44 742 ex, mot 49 418 ex rekordåret 1993).

2011

En observation vardera i januari och februari: 1 ex Simrishamn hamn 1.1 (Jörgen Bernsmo) och 1 ex Strandbaden Ören, Nyhamnsläge 12.2 (Karl G Nilsson). Maxsumma i mars var 7 ex Råå Hamn 20.3 (Rolf H Hansson) och i april 70 ex Kåseberga 30.4 (Bo G Svensson). Vårsträcket innebar en uppryckning mot fjolårets bottensumma men ändå till en ganska moderat nivå: 44 975 ex. Högsta dagssummor och dessutom två fina sådana var 18 166 str Kåseberga 23.5 (Sven Splittorff) och 10 679 str Kåseberga 21.5 (Sven Splittorff). Tredje bästa dagssumman hamnade på en betydligt lägre nivå: 2264 str Kåseberga 20.5 (Sven Splittorff). Det står klart att en semesterresa i slutet av maj för Sven hade varit förödande för vårsummorna i Skåne!

Höstsumman stannade på 28 861 ex att jämföra med 35 424 ex 2010 och 18 960 ex 2009. Toppnoteringarna för hösten var på en tämligen moderat nivå med 3200 str Simrishamn 26.9 (Jörgen Bernsmo), 2710 str Nabben, Falsterbonäset 26.9 (Nils Kjellén) och 2656 str Sandhammaren 24.9 (Sven Splittorff). En mild inledning på vintern gjorde att ett större antal fåglar än normalt dröjde sig kvar sent mot årsskiftet.

2010

Januari och februari brukar ge ett par observationer, men årets stränga vinter reducerade antalen till endast en observation: 2 ex Hofterup 24.1 (Stefan Sand). Nästa observation blev 2 ex Friseboda 28.3 (Christer Wendeler) och efter detta gjordes ett flertal fynd av enstaka individer under april, innan sträcket kom igång. Vårsträcket gav totalt 22 266 ex vilket inte ens är hälften av fjolårets låga summa. Högsta dagssummor var 5845 ex Kåseberga 29.5 (Gert Ljungqvist), 4575 ex Kåseberga 25.5 (Sven Splittorff), 3000 ex Eskilstorps ängar 28.5 (Kaj Örjan Svahn), 1370 ex Kåseberga 3.6 (Sven Splittorff) och 1218 ex samma lokal 26.5 (Sven Splittorff).

Höststräcket gav mer positiva signaler med en totalsumma på 35 424 ex att jämföra med fjolårets 18 960 ex. Till skillnad mot fjolåret var det östra Skåne och inte Nabben, Falsterbo som stod för de högsta dagssummorna: 10 717 ex Sandhammaren 27.9 (Sven Splittorff), 6820 ex Sandhammaren 28.9 (Sven Splittorff), 6800 ex Sandhammaren 3.10 (Gustav Tallroth), 6300 ex Friseboda (Greger Flyckt) och 4620 ex Nabben, Falsterbo 27.9 (Nils Kjellén). Totalt summerades 9820 ex under hösten på Nabben att jämföra med 17 761 ex föregående höst (Nils Kjellén, David Erterius). Även slutet av året kännetecknades av mycket snö och kyla och det gjordes bara två observationer i december: 1 ex Simrishamns hamn 7.12 (Jörgen Bernsmo) och 1 ex Nabben, Falsterbo 17.12 (Sophie Ehnbom).

2009

Under årets början sågs 3 ex Sjöbobadet, Barsebäckshamn 1.1–5.2 (Per Olof Lippe, Bo Runesson m.fl.), 1 ex Staffanstorps kommun 1–24.1 (Magnus Billqvist), 1 ex Alnarps åkrar 10.1 (Albin Thorsson), 1 ex Gissleberga, Teckomatorp 26.1 (Mattias Olsson), 1 ex Hovby, Hammarsjön 8.2 (Roine Strandberg), 7 ex Tosteberga bodar 16.2 (Björn Svärd), 1 ex Benestad 27.2 (Leif Östman), 1 ex Bunkeflostrand 6.4 (Erik Hirschfeld), 1 ex Farhult 26.4 (Rolf Helmersson) och 1 ex Knösen, Falsterbonäset 29.4 (Hans-Åke Gustavsson).

Även i år noterades ett svagt vårsträck med ett bedömt antal som passerade landskapet på totalt 54 499 ex. Som vanligt var det mest välbevakat vid Kåseberga där 35 859 ex passerade under våren. Sträcktoppen inföll under en tredagarsperiod i Kåseberga med 6040 ex 20.5, 5040 ex 21.5  och 6670 ex 22.5 (Sven Splittorff). Under samma period sågs även 6080 ex str Nabben, Falsterbonäset 21.5 (Mattias Ullman, Tommy Holmgren) som med nordostlig sträckriktning bör vara andra fåglar än de på sydkusten.

Under hösten räknades 18 281 ex str Nabben, Falsterbonäset (Nils Kjellén, David Erterius m.fl.). Summerar man utifrån de högsta dagssummorna i Sydostskåne passerade totalt 18 960 ex under hösten. De bästa dagssummorna under hösten var alla från Nabben, Falsterbonäset med 6290 ex 27.9 (Pekka Westin), 4545 ex 28.9 (Nils Kjellén, David Erterius). Decemberobservationer var 3 ex Saxåns mynning, Lundåkrabukten 1.12 (Jens Basse), 1 ex Salviken/Löddesnäs 6.12–19.12 (Sven Marling, Kenneth Persson) och slutligen 3 ex Emmaljunga 30.12 (Hampus Blank, Freddie Blank).

2008

Under inledningen av året sågs 1 ex Mjölkalångafälten, Finjasjön 1.1 (Sven Gustafsson), 1 ex Klagshamn med omgivningar 3.1–16.1 (Stefan Cherrug, Sven Silow) och 1 ex Vombs ängar 11.1–1.4 (Åke Lindström, Richard Bergendahl, Ulf Johansson m.fl.). En överraskande stöt gav fyra observationer om 26 ex 26.2–29.2, varav 16 ex str V Kåseberga 27.2 (Sven Splittorff). I mars gjordes ytterligare fyra fynd avseende totalt 10 ex.

Vårsträcket var i år riktigt dåligt, både på sydkusten och i inlandet. Totalt noterades 34 070 ex, varav 10 085 ex vid välbevakade Kåseberga. De högsta antalen var 3000 ex Måkläppen 19.5 (Nils Kjellén), 4208 ex Kåseberga 20.5 (Sven Splittorff, Nils Kjellén) och 5300 ex Löddesnäs 31.5 (Daniel Melchert). Årssummorna varierar kraftigt, vilket inte visar populationsförändringar utan snarast att en stor del passerar i skydd av natten vissa år.

Under sommarperioden 16.6–31.8 gjordes tio fynd avseende totalt 17 ex.

Höststräcket blev till skillnad från vårsträcket riktigt fint. Som vanligt noterades gott om prutgäss i framför allt två områden, nämligen på Nabben och i sydöstra Skåne. På Nabben räknades 35 864 ex och i sydöstra Skåne 27 926 ex. Det är omöjligt att avgöra vilka gäss som berör båda områdena, men för enkelhetens skull räknas antalet för bästa lokal per dag i sydöstra Skåne som andra fåglar än de på Nabben, även om det alldeles säkert till viss del är samma flockar. Men räknar man på samma sätt varje år blir siffrorna jämförbara.

Första höga antal var 2100 ex str Simrishamn 11.9 (Mattias Ullman). I oktober noterades 12 390 ex str Nabben 3.10 (Nils Kjellén, Leif Eckmann), 4264 ex str Kåseberga 3.10 (Sven Splittorff), 7100 ex str Nabben 4.10 (Nils Kjellén) och 6180 ex str Simrishamn 12.10 (Björn Ander, Jesper Segergren).

I december gjordes fem fynd av 7 ex, varav 3 ex Lundåkrabukten 11.12 (Anders Jönsson, Björn Löfman).

2007

Under inledningen av året sågs 2 ex Vomb 15.1 (Hans Fowelin, Johan Nilsson, Michael Tobler) och 1 2k Lundåkrahamnen, Landskrona 20.2 (Håkan Hallander). Samtliga de tre marsobservationerna var av sydsträckande fåglar på västsidan, avseende 5 ex Hittarp 10.3 (Mats Rellmar), 2 ex Klagshamn 11.3 (Tomas Svensson) och 2 ex Helikopterplattan, Malmö 17.3 (Jonas Holmqvist, Per-Anders Bertilsson, Ragnar Alm m.fl.). I april gjordes sju fynd av totalt 25 ex, som mest 10 ex str NO Hovs hallar 7.4 (Magnus Dahl).

Vårsträcket tjuvstartade med 500 ex Stenshuvud 6.5 (Lars GR Nilsson) och eventuellt samma, rapporterade som 450 ex, vid närliggande Brösarp (Jan-Erik Nilsson). Detta är en vecka innan prutgässen börjar röra på sig ordentligt.

Efter ett fint vårsträck 2005 (74 850 ex) och ett uselt 2006 (26 619 ex) blev detta återigen ett fint år med 69 600 ex. Den intensiva sträckbevakningen i Kåseberga resulterade i 57 100 ex. Bästa dagar där var 4 430 ex 18.5 (Sven Splittorff), 8 110 ex 20.5 (Sven Splittorff, Peter Malm, Stefan Malm), 10 430 ex 23.5 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist), 9 560 ex 24.5 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist) och imponerande 20 686 ex 30.5 (Sven Splittorff, Nils Kjellén). Högsta antal från övriga Skåne var 5 800 ex Klagshamn 29.5 (Christian Ljunggren). Vårens sista flock var 50 ex str N Svenskemyr, Healt 12.6 (Patric Carlsson, Ferenc Persson, Lennart Persson m.fl.).

Under sommarperioden 16.6–31.8 gjordes tio fynd av totalt 15 ex.

Det är några år sedan det var ett riktigt fint höststräck av prutgås i Skåne. Årets höstsumma stannar på 36 225 ex om endast bästa lokal per sträckdag räknas in, undantaget om det helt uppenbart är andra fåglar. Falsterbosumman, 7 100 ex, är riktigt låg medan det var lite bättre fart i sydostskåne, där 33 898 ex räknades in. Högsta dagssummor var 6 240 ex Sandhammaren 2.10 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist), 3 080 ex Mälarhusen 3.10 (Björn Ander) och 9 680 ex Kåseberga 11.10 (Sven Splittorff).

Trots mildväder gjordes endast ett fåtal fynd i december: 1 ex Vikhög 2–3.12 (Per Olof Lippe, Anders Kjellsson), 1 ex Vombsjön 8.12 (Hans Fowelin), 1 ex Kåseberga 13.12 (Sven Splittorff) och 23.12 (Hans-Åke Gustavsson) samt 4 ex str SV Kåseberga 31.12 (Sven Splittorff).

2006

Fynd i början på året var 1 ex Löddesåns mynning 3–15.1 (Arne Holgersson m.fl.), 2 ex Skanörs revlar 8.1 (Per Lagerås), 4 ex mot väster Kåseberga 19.3 (Sven Splittorff) samt 5 ex mot söder förbi Barsebäckshamn (Lars Råberg) och senare också förbi Scaniaparken, Malmö 31.3 (Björn Ander).

Vårsiffran under fjolåret var bra (74 850 ex), men i år blev den i stället riktigt dålig. Detta beror till viss del på att det nästan saknades rapporter av fåglar från inlandsrutten, av fåglar som passerar in i Lommabukten och sträcker mot nordost förbi Lund. Men även på sydkusten var det färre än vanligt, vilket kan bero på att gässen har sträckt förbi nattetid.

Högre sträcksiffror utgörs av 2 480 ex Kåseberga 19.5 (Sven Splittorff), 1 620 ex Kåseberga 20.5 (Sven Splittorff, Lars Råberg, Klas Karlsson), 1 898 ex Kåseberga 23.5 (Sven Splittorff, David Armini), 2 564 ex Kåseberga 25.5 (Sven Splittorff, Hampus Lejon), 1 100 ex Hittarp 26.5 (Thomas Svanberg) samt vårens högsta antal, 7 781 ex Kåseberga 29.5 (Sven Splittorff, Nils Kjellén). Sista större sträckdagen var 2.6, men småflockar passerade landskapet ända fram till 17.6. Totalt under våren räknades 26 619 ex varav 21 336 ex passerade Kåseberga.

Höststräcket var något bättre än förra årets riktigt låga 19 000 ex. Det började med 546 ex Sandhammaren 11.9 (Sven Splittorff, Gert Ljungkvist) och efter en lågintensiv vecka sågs 1 278 ex på samma lokal 19.9 (Sven Splittorff, Gert Ljungkvist). Första högre antal på Nabben var 2 278 ex 28.9 (Nils Kjellén, Ola Elleström) och samma dag sågs 2 189 ex Sandhammaren (Sven Splittorff, Gert Ljungkvist). Oktober inleddes med 1 540 ex mot söder Friseboda 1.10 (Ulf Jungbeck, Evert Valfridsson). Dagarna därefter kulminerade höststräcket med bl.a. 4 155 ex Nabben 2.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström), 6 252 ex Sandhammaren 3.10 (Lars Råberg, Sven Splittorff, Gert Ljungkvist), 8 410 ex Sandhammaren 4.10 (Gert Ljungkvist), 2 322 ex Sandhammaren 5.10 (Gert Ljungkvist) och 1 382 ex Nabben 6.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström). Därefter räknades inga antal av samma kaliber. Den totala höstsumman blev 38 502 ex om endast bästa lokal per dag räknas (undantaget vissa flockar i inlandet eller i Nordvästskåne som inte alls berör syd- eller ostkusten). I sydöstra Skåne räknades 30 962 ex medan totalen på Nabben blev 20 951 ex

Ovanligt många prutgäss fanns kvar i mildvädret i december. Totalt sågs 23 ex på nio lokaler, som mest 6 ex Landgrens holme, Skanör 2.12–3.12 (Hans-Åke Gustavsson, Stefan Cherrug, Alexander Hellquist m.fl.) och 5 ex i området mellan Löddeåns mynning och Vikhög 7.12–16.12 (Mattias Ullman, Dan Hammarlund, Per Thulin).

2005

Inga vinterfynd gjordes i början av året. Där­emot gjordes några marsfynd i form av 1 ex ­Ingelsträde våtmark 19.3 (Karl-Göran Nilsson), 1 ex Klagshamn 20.3 (Erik Hirschfeld, Roy Blad), 2 ex Måkläppen 21.3 (Sophie Ehnbom) och 1 ex ­Torups våtmark 23.3 (Christer Sjögren).

Efter fjolårets bottennapp (21 700 ex) blev årets vårsträck riktigt bra med 74 850 ex, en av de högsta vårsummorna som noterats. Detta trots att det i princip saknas rapporter från inlandsrutten, vilken går från Lommabukten och mot nordost förbi Lund. I stället dominerade Kåseberga stort med 4250 ex 18.5 (Sven Splittorff, Sven Svensson), 5540 ex 19.5 (Sven Splittorff, Hans Larsson, Lars Råberg), hela 43 760 ex 24.5 (Lars Råberg) och 3053 ex 29.5 (Sven Splittorff). Sista vårflock var 60 ex str O Skarviken 4.6 (Arne Holgersson, Mattias Ullman). Den stora dagen, 24.5, räknades också 20 550 ex vid Mälarhusen (Magnus Ullman) och 15 890 ex Haken, Abbekås (Richard Bergendahl) men dessa antal är ej med i totalsumman då det antas vara samma fåglar som setts i Kåseberga. Andra höga noteringar från vårsträcket var 1800 ex mot NO Olseröd 22.5 (Thomas Lindblad), 1500 ex mot söder Sjötorp 22.5 (Lars-Olof Landgren) och 2200 ex Alstad 23.5 (Christer Sjögren).

Under sommaren sågs prutgäss enligt följande: 1 ex mot O Kåseberga 13.6 (Sven Splittorff), 1 ex Bunkeflostrand 14.6 (Kenneth Bengtsson, Folke Tjerneld), 1 ex Skanörs revlar 20.6 (Tommy Holmgren), 1 ex Sandön 22.6 (Martin Alexandersson), troligen samma fågel Rönnen 26.6 (Alf Petersson), 1 ex Vannebergaholmen 1.7 (Thomas Lindblad), 1 ex Brantevik 31.7 (­Stellan Amzoll) samt 1 ex Nabben 8.8-12.8 (Tomas Svensson, Mattias Ullman).

Höststräcket passerade till skillnad från vårsträcket obemärkt och endast 19 000 ex rapporterades. Av dessa sågs 6260 ex på Nabben. Höga årssummor är vanligen avhängiga en eller två riktigt bra dagar i sydöstra Skåne. Årets dåliga resultat beror helt på avsaknaden av sådana toppdagar. De högsta antalen under hösten var 2000 ex Brantevik 27.9 (Magnus Kasselstrand), 1714 ex Nabben 29.9 (Nils Kjellén), 1616 ex Friseboda 8.10 (Ulf Jungbeck), 3000 ex Juleboda 9.10 (Bo-Göran Persson), 2061 ex Smygehuk 10.10 (Mats Axbrink, Bengt Allberg, Ingemar Marklund m.fl.) samt 3140 ex Brantevik 17.10 (Magnus Ullman).

Enda observation i december var 1 ex Salviken 17.12 (Raymond Klaasen).

2004

Ett år då prutgässen passerade Skåne ganska obemärkt! Vårsträcket (10.5–13.6) inbringade enbart totalt 21 700 ex, en i jämförelse med de senaste åren mycket låg siffra. Inga riktigt höga dagsiffror noterades och troligen passerade väl huvuddelen av fåglarna Skåne nattetid denna vår. Bästa dagarna inföll nu 16.5 med 5000 ex Kåseberga (Roger Jönsson), 17.5 med 2940 ex Kåseberga (Sven Splittorff) och 25.5 med 3189 ex, även det vid Kåseberga (Sven Splittorff).

Inte heller höststräcket blev särskilt individrikt och totalsumman slutade på måttliga men inte helt onormala 24 500 ex. Huvuddelen av dessa (76%) passerade i oktober, resterande del i slutet av september. Precis som under våren saknades riktigt stora sträckdagar helt och hållet och de bästa dagssummorna blev 2169 ex Sandhammaren 4.10 (Sven Splittorff), 1890 ex Brantevik 29.9 (Magnus Ullman), 1480 ex Sandhammaren 2.10 (Gert Ljungkvist) och 1473 ex Nabben 3.10 (Nils Kjellén).

Utanför normal sträcktid sågs 1–2 ex på Falsterbonäset i februari (Greg Mclvor, Peter Öhrström m.fl.), totalt 9 ex i mars på spridda platser och 3 ex i april. Decemberfynd var 1 ex Isternäset 11.12 (David Lundgren) och 4 ex Måkläppen 29.12 (Kalle Källebrink, Eva Johansson).

2003

Rena vinterfynd under årets inledning var 2 ex Kåseberga 18.1 (Richard Bergendahl), 1 ex Harlösa–Vombs ängar 24.1–1.2 (Johannes Rydström m fl) och 1 ex Rönnen 24.2 (Ingemar Andell). Mars och april bjöd på minst sex olika fåglar spridda längs kusterna. Vårsträcket gav totalt 64 100 ex, inte någon av de allra högsta summorna men ändå gott nog. Under perioden 14.5–6.6 sågs sträckande prutgäss under alla dagar utom en! Åtta dagar bjöd på fler än 1000 sträckande individer och tre toppar kan urskiljas, en hyfsat stor 20–22.5 (31% av totalsumman), den stora 26–27.5 (52% av totalsumman) och till sist en lite mindre 30.5–3.6 (10% av totalsumman). Vid tre tillfällen noterades enskilda sträcksummor på mer än 5000 ex, samtliga från Kåseberga: 23 560 ex 26.5 (Sven Splittorff), 7230 ex 22.5 (Sven Splittorff m fl) och 6190 ex 21.5 (Lars Råberg, Sven Splittorff, Hampus Lejon). I övrigt sågs mindre antal på många platser i landskapet.

Sju fåglar sågs under sommaren, nämnas kan 3 ex Sandhammaren 14.7 (Paul Axelsson).

Även för prutgässen blev höststräcket beskedligt med en totalsumma på endast 19 200 ex varav 58 % i september och 42 % i oktober. Fem dagar bjöd på fler än 1000 fåglar, tre i september och två i oktober. Följande enskilda summor förtjänar att nämnas: 3051 ex Sandhammaren 22.9 (Sven Splittorff), 1618 ex Sandhammaren 24.9 (Sven Splittorff) och 1423 ex Nabben 7.10 (Nils Kjellén). Tre fåglar fanns kvar på Falsterbonäset i början av december (Roine Strandberg, Kaj Svahn).

2002

Ingen prutgås sågs i januari i landskapet. I februari noterades dock tre fåglar, 1 ex Näsbyholm 3.2 (Christer Sjögren), 1 ex Klagshamn 10.2 (Mats Haglund) och 1 ex Ingelstorps ängar 13.2 (Bengt Bengtsson). Mars bjöd på sju fåglar, de allra flesta längs västkusten men även en fågel i nordost, 1 ex Åhus 9.3 (Per Nettelblad). Ytterligare tre ex sågs i april varav 1 ex som sträckte med storspovar Allarp 15.4 (Magnus Persson) kan nämnas. De stora massorna passerade sedan mellan 13.5 och 31.5 då totalt 92 000 ex inräknades, ett prydligt nytt vårrekord. Tidigare högsta vårsumma var från 1995 då drygt 79 000 ex sågs passera. Fler än tusen fåglar noterades under fem dagar, men de i särklass högsta antalen passerade i två mäktiga vågor. Den första av dessa inföll 20.5 då bl a 11 700 ex passerade Kåseberga under morgon och förmiddag (Sven Splittorff, Hampus Lejon). Samma morgon sågs 6400 ex sträcka förbi Nabben (KarlGustav Sjölund). Sträcket fortsatte även under kvällen då 10 420 ex inräknades vid Lernacken, Malmö (Martin Green, Ola Elleström, David Erterius). Fler än tusen prutgäss sågs även på ytterligare ett antal platser runt om i landskapet denna dag och totalt beräknas drygt 30 000 ex ha rapporterats. Nästa stora sträckvåg passerade den 24.5. Denna dag var förhållandena något annorlunda och sträcket kom inte igång förrän under eftermiddagen. Återigen var det Kåseberga som stod för de högsta antalen med 28 130 ex under eftermiddag och kväll (Sven Splittorff). Vid Lernacken inräknades 3136 ex under kvällen (Martin Green). Andra nämnvärda siffror från kvällen 24.5 var 3000 ex Karups ängar (Gert Ljungqvist) och 2000 ex Äspinge, Hörby (Sigvard Svensson). Fler än tusen prutgäss rapporterades från ytterligare tre lokaler i västra delen av landskapet under kvällen och drygt 41 000 ex rapporterades totalt. Morgonen därpå, 25.5, sträckte 4780 ex förbi Kåseberga (Sven Splittorff). Vårens sista högre sträcksiffra var 2000 ex Björkesåkrasjön 29.5 (Christer Sjögren). Den mäktiga sträckvågen 24.5 fortsatte av allt att döma under efterföljande natt. Fåglarna stoppades sedan upp av ett regnväder över Östersjön vilket ledde till en kraftig koncentration av fåglar kring Gotland morgonen därpå. Enligt uppgift lär minst 120 000 prutgäss ha passerat bl a Karlsöarna under blott några timmar denna morgon!

Ungefär sex prutgäss fanns kvar längs de skånska kusterna under juni och juli. Höststräcket kom i gång så smått i mitten av september och flöt sedan på ganska odramatiskt fram till början av november. Totalt inräknades 31 500 ex, inte någon av de högre höstsiffrorna. Som brukligt är passerades Sydostskåne av de högsta antalen, totalt 27 200 ex vilket kan jämföras med att totalt 4300 ex inräknades vid Nabben. Antalet dagar med mer än tusen sträckande prutgäss blev bara fem, fyra i september och en i oktober. Följande enskilda siffror kan nämnas: 2333 ex Sandhammaren 21.9 (Sven Splittorff), 1671 ex Skillinge 22.9 (Åke Svensson), 5992 ex Sandhammaren 23.9 (Martin Green, Lars Råberg), 7650 ex Sandhammaren 26.9 (Sven Splittorff), 1410 ex Juleboda samma dag (Roine Strandberg), 2240 ex Nabben även det 26.9 (Nils Kjellén) och 4300 ex Sandhammaren 6.10 (Martin Green, Lars Råberg, Sven Splittorff). Vid Nabben åldersbestämdes ett drygt tusental fåglar och av dessa var ca 10 % ungfåglar (Nils Kjellén). Endast en decemberfågel noterades 2002, 1 ex Skanörs hamn 1.12 (Tommy Holmgren).

2001

Tre fåglar sågs i januari, 1ex Rönnen 3.1-10.2 (Henrik Johansson, Rolf Helmersson), 1 ex Trelleborgs golfbana 4-31.1 (Christer Sjögren m fl) och 1 ex Tosteberga-Östra Ljungby 13-21.1 (Patric Österblad, Greger Flyckt). Tre fynd gjordes i mars, 1 ex Revet, Simrishamn 3.3 (Olle Holst, Magnus Ullman), 3 ex Själrönnen 15.3 (Mats Rellmar) och 2 ex Spillepeng samma dag (Sven Splittorff). En ensam fågel passerade Nabben 22.4 (Per Gustafsson). Vårsträcket passerade sedan mellan 13.5 och 15.6, huvuddelen (87%) på två dagar 26-27.5. Totalt inräknades ca 40 500 ex, en bra men inte extra-ordinär summa. Rekordet från 1995 är 79 000 ex. Flest fåglar sågs passera Kåseberga, totalt 22 762 ex. Notabla enskilda noteringar (till viss del rörande samma fåglar): 2283 ex Sandhammaren 24.5 (Paul Axelsson), 2050 ex Bosarp 26.5 (Elisabet & Dan Hammarlund), 2500 ex Falsterbo 26.5 (Nils Kjellén), 2250 ex Hammar 26.5 (Kent-Ove Hvass), 3000 ex Ravlunda 26.5 (Kent-Ove Hvass), 19 040 ex Kåseberga 27.5 (Ola Elleström, Hans Larsson m fl) och 11 000 ex vid närbelägna Sandhammaren 27.5 (Paul Axelsson).

Ungefär fem fåglar tillbringade sommaren i Skåne, flest observationer gjordes på Falsterbonäset.

Höststräcket passerade mellan 13.9 och 3.11 och totalt 60 000 ex observerades, den näst högsta höstsumman hittills endast slagen av superhösten 1993 med sina 103 500 ex. Sträcket passerade i stort i två stora vågor. Den första med 52% av totalsumman noterades 24-25.9 och den andra med 32% av totalsumman kom 8-11.10. Flest fåglar sågs som oftast längs ostkusten. Vid Nabben inräknades totalt 16 915 ex (Nils Kjellén, Ola Elleström m fl). Stora enskilda noteringar var 12 871 ex Sandhammaren 24.9 (Lars Råberg, Hampus Lejon, Lars Nilsson m fl), 16 800 ex Simrishamn 25.9 (Hampus Lejon), 9160 ex Friseboda 9.10 (Magnus Persson) och 6979 ex Nabben 11.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström m fl). Knappt 2000 av fåglarna som passerade Nabben åldersbestämdes och av dessa var 21% ungfåglar. Med andra ord en klart hyfsad häckningssäsong för prutgässen. Tre fåglar fanns kvar längs sydkusten i december.

2000: 1 ex Klintholmen, Ystad 18.6 (Gustav Tallroth), 1 ex Hörte 28.7 (Gustav Tallroth), 1 645 ex str Sandhammaren 13.9 (Paul Axelsson) och 2 ex Kabusa 10.12 (Paul Axelsson).

2000

Fyra fåglar fanns kvar i Skåne under vintern, 1 ex Knävången-Knösen 4.1-26.2 (Tommy Holmgren m fl), 1 ex Spillepeng 5-17.1 (Sven Splittorff m fl), och 2 ex Strandbaden 21.2 (Börge Rosenkrantz). Tidiga vårfynd, innan det egentliga vårsträcket inletts, var 1 ex Rönnen 2.3 (Bodil Forsberg, Stig Forsberg), 2 ex Knösen 6.4 (Stefan Magnusson), 1 ex Lomma norra 18.4 (Martin Green), 1 ex Inre Foteviken 21-22.4 (Jesper Segergren, Tommy Holmgren), och 1 ex Kullen 6.5 (Alf Petersson).

Vårsträcket startade den 14.5 med sträckande prutgäss på flera platser. Fram t o m 7.6 noterades sedan lite drygt 25 000 ex, den lägsta vårsumman sedan 1993. Som mest har drygt 79 000 ex inräknats under en vårsäsong (1995). Årets passage var relativt tidig med toppar redan 17-19.5 samt mer normala 23.5 och 26.5. Huvuddelen, 70 %, av årets prutgäss passerade längs sydkusten men även i Öresund-Lomma-Vombsänkan noterades som vanligt ett större antal. Höga enskilda siffror: 1500 ex Nabben 17.5 (Alexander Hellquist), 1465 ex Klagshamn samma dag (samma fåglar som föregående?), (Jesper Segergren), 1300 ex Måkläppen 18.5 (Nils Kjellén), 4160 ex Kåseberga 19.5 (Ola Elleström, Hans Larsson), 9400 ex Kåseberga 23.5 (Hans Larsson), och 3500 ex Löderup-Skillinge 26.5 (Nils Kjellén).

Sommarfynd under året var 1 ex Spillepeng 18.6 (Sven Splittorff, Oskar Lindberg), upp till 3 ex Rönnen 20-28.6 (Rolf Helmersson, Henrik Johansson), 2 ex Tosteberga bodar 26.6 (Greger Flyckt, Mattias Persson), 1 ex översomrade på Måkläppen (Björn Malmhagen), 1 ex Skanörs revlar 20.7 (Alexander Hellquist), och 1 ex Lilla Hammarsnäs 31.7 (Daniel Melchert).

Höststräcket startade i mitten av september och mellan 11.9 och 16.12 inräknades totalt ca 54 900 ex, vilket är den näst högsta säsongssumman i Skåne. Rekordet från 1993 på 103 500 ex står dock ännu så länge ohotat. Huvuddelen av höstens prutgäss passerade längs ostkusten (92 % av totalsumman), och i september månad (93 % av totalsumman). Bästa sträckdag blev 21.9 då hela 33 320 ex passerade Simrishamn (Mattias Ullman, Magnus Ullman), en av de högre dagsummorna i landskapet. Samma dag inräknades under några eftermiddagstimmar 12 640 ex vid Sandhammaren (Lars Råberg, Niklas Holmqvist). Nämnas kan att Simrishamnssiffran motsvaras av en närmast identisk siffra från östra Öland under samma dag. Andra goda sträcksummor var 1230 ex Simrishamn 13.9 (Mattias Ullman, Magnus Ullman), 3487 ex Brantevik 14.9 (Richard Ottvall), 2435 ex Sandhammaren 16.9 (Lars Råberg), 1787 ex Simrishamn samma dag (Jesper Segergren), 1220 ex Brantevik (Mattias Ullman, Anders Jönsson), även det samma dag, 6835 ex Juleboda 27.9 (Ulf Jungbeck), och 1061 ex Nabben 28.10 (Nils Kjellén). Drygt 35 000 av höstens sträckare åldersbestämdes och av dessa var blott 112 ex ungfåglar vilket ger en ungfågelandel på 0.3 %.

År 2000 var med andra ord inte något lyckat häckningsår för prutgässen. Det noterade tidsmönstret med huvuddelen av fåglarna i september är också typiskt för ett icke häckningsår.

Rastande prutgäss uppträdde ovanligt talrikt i landskapet under hösten (jämför med mindre sångsvan och vitkindad gås). Mestadels rörde det sig om mindre flockar men nämnas kan 1500 ex Skåre-Maglarp-Skegrie 29.10 (Kerstin Svalin). Ännu i december fanns ett 80-tal fåglar kvar i landskapet.

1999. Tillägg: 1 ex Klören 11.7 (Rolf Helmersson).

1999

Under vintern sågs 1 ex Vombs ängar, Silvåkra och Ilstorp 5-10.1 (Daniel Melchert m fl). Den tidiga våren gav 1 ex Lundåkrabukten 31.3 (Martin Green), 1 ex Rönnen 9.4 (KOF), 3 ex Domsten 12.4 (Alf Petersson), 1 ex Lundåkrabukten 30.4 (Martin Green) och 1 ex Kåseberga 30.4 (Ola Elleström).

Vårsträcket inleddes med 17 ex Ystad 14.5 (Ola Elleström, Sofia Wikström). Totalt inräknades sedan ca 65 000 ex fram tom början av juni, den näst högsta vårsumman i Skåne endast slagen av våren 1995 med sina drygt 79 000 ex. 1999 års sträck var synnerligen koncentrerat i tid då inte mindre än 85% (55 000 ex) passerade under en enda dag, den 21.5. De flesta av dessa dessutom under några få timmar på kvällen!

Det mycket intensiva sträcket tvärade Skåne längs kända vägar från Lommabukten och vidare över Vombsänkan upp mot Kristianstad och höga siffror inräknades på flera platser. Vid Spillepeng sågs 1610 ex (Lars Nilsson), vid Habo ljung 4400 ex (Per-Olof Lippe), vid Ekologihuset, Lund passerade ca 50 000 ex mellan kl 19 och 22.30 (Martin Green), vid Krankesjön 2375 ex kl 20.15-21.00 (Magnus Billquist m fl), vid Hardeberga 13 000 ex kl. 21.15-22.30 (Magnus Billquist), vid Hovby 2200 ex kl. 18.30 och vid Isternäset 18 475 ex kl.21.00-21.38 (Greger Flyckt, Niklas Jeppsson) och vid Näsbyfältet 7100 ex på kvällen (Roine Strandberg m fl). De största flockarna i detta enorma sträck innehöll ca 9000 samt ca 6000 fåglar! Sträcket fortsatte sedan efter mörkrets inbrott enligt radarstudier vid Ekologihuset. Nämnas kan att denna sträckvåg passerade Finska viken den 22.5 då ca 100 000 prutgäss inräknades där samt att dessa fåglar nådde sina rastplatser i Vita havet den 23.5 enligt fem satellitsändarförsedda fåglar. Den enda övriga högre sträcksiffran från våren var väl snarast senare delen av den stora vågen 21.5 då 2186 ex inräknades vid Kåseberga på morgonen 22.5.

Under sommaren sågs 1 ex Spillepeng 1-7-7 (Sven Splittorff mfl), 1 ex Måkläppen 6.7-17.8 (Alexander Hellquist, Björn Malmhagen, Nils Kjellén), 1 ex Ravlunda 12.7 (Dan Hammarlund).

Höststräcket inbringade låga 12 000 ex 12.9-6.11. Högre siffror var 1550 ex Brantevik 14.9 (Sven Splittorff, Gert Möller), 1160 ex Friseboda 25.9 (Magnus Persson), 1200 ex Brantevik 25.9 (Niklas Jeppsson), 1168 ex Sandhammaren 25.9 (Lars Råberg), 1216 ex Sandhammaren 27.9 (Sven Splittorff, Gert Möller) och 1033 ex Nabben 11.10 (Nils Kjellén).

I december sågs 1 ex Spillepeng 8-31.12 (Sven Splittorff mfl) och 1 ex Knösen 11-26.12 (Tommy Holmgren, Roine Strandberg m fl).

1998

Under vintern sågs 1 ex Törringe 3.1 (SMa), 1 ex Båstad 17.1 (MJä), 1 juv Alnarp–Lomma södra 28.1–1.2 (JRo, ToH, POL) och 1 ex Skatteberga, S Sandby 7.2 (BeS). Ytterligare ett tiotal fåglar sågs under mars–början av maj innan de första egentliga vårsträckarna, 15 ex, sågs vid Spillepengen 10.5 (LaNi). Nämnas här bör att ytterligare tre flockar av prutgäss i storleksordningen 35–150 ex har rapporterats från perioden 3–10.5. Då samtliga dessa är från dagar då det har sträckt tusentals vitkindade gäss över Skåne och det kanske finns ett visst “gammalt” tänkande kvar hos folk att “Branta–flockar i maj = prutgäss” plus att så stora prutgåsflockar är mycket ovanliga innan 14–15.5 har jag valt att ej ta med dessa flockar i denna sammanställning. (Om du som rapporterat någon av dessa flockar sett att det verkligen var prutgäss så hör av dig!) Mer märkbart blev vårsträcket fr o m 16.5 då 25 ex passerade Krankesjön (RSg). Sträckande prutgäss sågs sedan i princip dagligen fram till början av juni och totalt inräknades ca 35 000 ex, en relativt hög summa men inte någon av de allra högsta. Tusen sträckande fåglar eller fler sågs under sex dagar i perioden 18–31.5. De högsta siffrorna var 1000 ex Östra Torn, Lund 18.5 (MGr), 9825 ex Kåseberga 19.5 (HLe), 1500 ex Kåseberga 23.5 (SkOF), 10 505 ex Kåseberga 24.5 (HLa, MBi, MOl), 2940 ex Ekologihuset, Lund 31.5 (MGr) och 1050 ex Karpalund samma dag (HC). Vårens sista sträckare, 4 ex, sågs vid Kullen 18.6 (NiGr m fl).

Som sommarfynd får 2 ex Skanörs revlar 19.6 (ToH), 2 ex Lundåkrabukten 30.6 (RSg) och 1 ex Måkläppen 8–14.7 (BMa, ToH, AlH) betraktas.

Höststräcket inleddes 4.9 med 7 ex vid Brantevik (MU) och Sandhammaren (MSt). Fram tom 8.11 inräknades sedan totalt ca 40 000 ex, en av de högre höstsummorna i Skåne. Huvuddelen, 75 %, passerade under perioden 24–30.9. Totalsummor för några intressanta skånska lokaler var: 20 710 ex vid Friseboda och Juleboda med 8900 ex 28.9 som bästa dag (MaPe ,UJk m fl), 12933 ex vid Sandhammaren med 6735 ex 25.9 som bästa dag (LRå, MGr m fl) och 15 461 ex vid Nabben med 6665 ex 24.9 som bästa dag (NK m fl). I princip inga sträckande prutgäss sågs i inlandet under hösten.

Tre decemberfynd avslutade prutgåsåret 1998:2 ex Knävången, Skanör 1.12 (MöO), 2 ex Abbekås 20.12 (KES) och 2 ex Näsbyholm samma dag (FiSS).

1997

Två vinterfåglar har rapporterats, 1 ex Salviken 1–3.1 (IAl, JBe) och 2 ex samma lokal 4.1 (JSe). Under våren sågs, innan det egentliga sträcket påbörjats, 1 ex L. Hammars Näs 1.3 (OSv), 2 ex Klagshamn 10.4 (MGr) och 1 ex Sjölunda 4–14.5 (NK).

Det riktiga vårsträcket kom igång så smått den 19.5 med småflockar på flera platser. Kulmen inföll 23–25.5 då 85 % av säsongsumman inräknades. Den stora toppdagen var 23.5 med totalt 37 600 ex i landskapet. Av dessa inräknades 27 200 ex i Lomma–Lund området (MGr, NK, SSp m fl) och 5 970 ex Falsterbo-Skanör (LK, BMa). Andra högre siffror från denna dag var 1 111 ex Hagestad (HÅG) och 1 000 ex Åhus kärr (SWa). Höga siffror den 24.5 var 5 237 ex Ekologihuset, Lund (MGr), 1 470 ex Krankesjön (NK) och 1040 ex Arlövs ängar (SSp). Endast Lundasiffran har medtagits i sammanräkningen då det troligen rör sig om samma fåglar vid de tre lokalerna. Från den 25.5 bör 1 370 ex Abbekås (RBd) och 1 000 ex Örnahusen (NK) nämnas. Efter detta mattades sträcket av och endast en ytterligare högre siffra har rapporterats 1 610 ex Nabben 27.5 (BMa). Vårens sista sträckare, 17 ex, passerade Lund 11.6 (MGr).

Totalt beräknas 58 200 prutgäss ha rapporterats från landskapet under våren, den näst högsta vårsiffran hittills endast slagen av 1995 med 79 350 ex. Huvuddelen av vårens prutgäss inräknades längs rutten Lomma–Lund (67 %) medan en relativt låg andel sågs på sydkusten (9 %). Istället stod Falsterbo för en i sammanhanget hög andel då totalt 8 256 fåglar (14 % av vårsumman) har rapporterats därifrån. Nämnas kan även att det under toppdagen 23.5 inräknades över 50 000 sträckande prutgäss vid Kongelunden, Amager, Själland. Dessa fåglar sträckte främst i två riktningar, dels mot Lommabukten (huvuddelen) och dels ner mot Falsterbohalvön (Preben Berg muntl).

Som vanligt noterades en del eftersläntrare längs kusterna i juni. Rena sommarfynd var sedan 1 ex Fårabäck 5.7–24.8 (MaPe), 1 ex Skanör–Falsterbo 16–26.7 (MGi m fl) och 1 ex Foteviken 30.7–13.8 (ToH, HPe).

Hösträcket kom i gång i mitten av september. Mellan 14.9 och 19.10 inräknades 13 600 ex. En låg siffra jämfört med närmast föregående år. Vid Sandhammaren sågs 6 000 ex, vid Brantevik 2060 ex, vid Juleboda–Haväng 2 712 ex och vid Nabben 2 360 ex. Enskilda högre dagsummor var 1 411 ex Sandhammaren 28.9 (JSe), 1 554 ex Sandhammaren 6.10 (SSp), 1 127 ex Sandhammaren 7.10 (SSp), 1 124 ex Nabben samma dag (NK), 1 707 ex Brantevik 8.10 (MU) och 1 511 ex Sandhammaren 11.10 (PAx). Ett knappt 1000–tal prutgäss åldersbestämdes under hösten och av dessa var 11 % ungfåglar.

I december sågs tre fåglar, 1 juv Barsebäck 4.12 (AJö), 1 ad Ängsnäset 14–30.12 (ToH, AxH) och 1 juv Örtofta 30.12 (AJö, BLö).

1996

Inga fynd gjordes under januari och februari. Även de tidiga vårfynden var ovanligt få: 1 ex Rönnen 1.3 (JSt), möjligen samma, 1 ex Farhult, Jonstorp 8.4 (RHe) och 6 sträckande Magle våtmark, Hässleholm 20.4 (Arne Wihlborg).

De första vårsträckarna var 350 ex Strandbaden 13.5 (AP), dvs i tämligen normal tid. Sträckande fåglar sågs sedan mer eller mindre dagligen fram till början av juni. Sträckförloppet var dock mer koncentrerat i år jämfört med 1995 och närmare 90 % av alla prutgäss sågs mellan 21 och 26.5. Totalt inräknades under vårsäsongen ca 40 000 prutgäss, en lägre siffra än de närmaste två föregående åren men efter dessa den tredje högsta vårsiffran i landskapet. Längs sydkusten, f.f.a. Kåseberga med omnejd, noterades drygt 13 000 sträckare (HLa m.fl.) och i Lomma–Lundtrakten ca 18 500 ex (MGr m.fl.). Tillsammans stod dessa två rutter för närmare 80 % av säsongssumman, annars noterades enstaka flockar och mindre summor över en stor del av landskapet. Större antal under våren var 2500 sträckande Kåseberga 21.5 (fågelobservationer i Anser), 2243 ex mot öster Ekologihuset, Lund 21.5 (MGr), 5230 ex mot öster Ekologihuset, Lund 22.5 (MGr), 1200 rastande Näsholmama 22.5 (NK), 1130 sträckande Arlövs ängar 22.5 (LaNi), 1000 ex mot öster Krankesjön 22.5 (ÅLi), 1000 sträckande i sydöstra Skåne 22.5 (ASö), 10 098 sträckande Kåseberga 26.5 (HLa m.fl.), 2649 ex mot öster Lomma 26.5 (MGr), 1600 sträckande Arlövs ängar 26.5 (LaNi) och 1400 ex mot öster Vombs ängar–Vombs vattenverk 26.5 (AJö, DE). I en del av ovan nämnda fall har samma fåglar inräknats vid flera lokaler. Vårens sista sträckare sågs passera Lund 10.6 (MGr), varefter enstaka eftersläntrare noterades längs kusterna fram till 26.6.

Rena sommarfynd var sedan 1 ex Ängsnäset 1.7 (BMa), 1 ex Lomma 3–15.7 (DMe), 2 ad Nabben 11.7 (BMa, JLz, BGr), 1 ex Klagshamn 14.7 (RAm, KLm), 1 ex Vannebergaholmen vid Landön 16.7 (KJo), 1 ex Ängsnäset 18.7 (HÅG), upp till 10 ex Nabben– Måkläppen 19.7–1.9 (ToH, JSe, NK) och 1 ad Kivik 14.8 (ROv).

Höststräcket blev utdraget och de riktigt höga siffrorna saknades detta år. Sammanlagt inräknades 20 900 ex, en relativt normal siffra, med huvuddelen 20–22.9 (32%) och 16–20.10 (33%). Koncentrationen till ostkusten var markant och hela 85 % av säsongstotalen observerades på sträckan Juleboda–Sandhammaren. Enskilda lokaler med högsta summor var Brantevik med 8182 ex 13.9–12.11 (AJö m.fl.), Baskemölla med 5596 ex 20.9–19.10 (NRJ), Sandhammaren med 4912 ex 21.9– 20.10 (LRå, SLn, SSp m.fl.) och Juleboda med 4753 ex 13.9–20.11 (UJk m.fl.). Ytterst få fåglar noterades i de västra delarna och som jämförelse till ovanstående siffror kan nämnas att endast 579 ex sågs vid Nabben under hösten (NK m.fl.).

De bästa dagsummorna var 4000 ex Baskemölla 20.9 (NRJ), 1902 ex Brantevik 21.9 (AJö, JSe), 1803 ex Sandhammaren samma dag (NiH, LRå), 1094 ex Juleboda samma dag (UJk), 1609 ex Brantevik 22.9 (AJö), 2090 ex Smygehamn 29.9 (NK), 1340 ex Sandhammaren 2.10 (SLn), 1617 ex Brantevik 16.10 (NK), 1160 ex Brantevik 17.10 (AJö), 1250 ex Haväng 19.10 (LKt) och 1269 ex Sandhammaren 20.10 (SSp, KES).

Totalt åldersbestämdes ca 2500 prutgäss under hösten och av dessa var endast 4 % ungfåglar. Nämnas i detta sammanhang ska dock att över 2000 av de åldersbestämda fåglarna observerades i början av säsongen när sträcket troligen endast utgörs av ickehäckare och fåglar som misslyckats med häckningen. Tittar vi i stället på de drygt 400 åldersbestämda prutgässen i oktober får vi en ungfågelandel på 23 %. Omsätter vi dessa siffror i totalantalet observerade prutgäss under hösten förefaller häckningssäsongen inte ha varit helt misslyckad trots allt.

Ett tiotal prutgäss fanns kvar i december, som mest sågs 3 juv Lilla Hammars näs 14– 15.12 (LRå, HSö) och 2 ex Barsebäcks verket 26.12 (JSe).

1995

På årets första dag sågs fem fåglar i landskapet, 2 ex Måkläppen (NK), 1 ex Lernacken (KrSv), 1 ex Ingelstorps mosse (Kin) och 1 ex Torupa flo (UJk,ÅS). Övriga januarifynd var 1 ex Arlövs ängar 6.1 (LaNi), 1 ex Lilla Hammars näs 7–8.1 (PÖ, RSg), 1 ex Flyingeområdet 18–28.1 (DHa,NK m.fl.) och 2 ad Skåre hamn 23.1 (HLa). I februari sågs 1 ex Lundåkrabukten 4–5.2 (NK, LEJ), 1 ad Näsbyholm 7–16.2 (AJö, HLa), 1 ad Kåseberga 8.2 (HLa) och 1 ad Rönnen 19–26.2 (LHe, RHe). Sammantaget relativt många vinterfynd.

I mars och april gjordes 15 tidiga vårfynd, mestadels av enstaka fåglar. Nämnas bör dock 17 ex mot norr Höllviksstrand 26.3 (LaO) och minst 50 rastande vid Norra Ljungås, Kullen 16.4 (LU). Dessa observationer kan sättas i samband med gässens förflyttning från vinterområdena i Frankrike–England till vårrastningsplatserna i Vadehavet. Nämnas bör även att det på senare år även rastat relativt stora antal med prutgäss på spridda lokaler i Kattegatt och de danska bälten i mars–maj.

Det egentliga vårsträcket kom igång i större skala 15.5 och pågick i tre veckor framåt. Den exceptionellt goda bevakningen (se ovan under vitkindad gås) gjorde att det även för prutgåsen noterades nya rekordantal. Totalt beräknas 79 350 ex ha rapporterats vilket kan jämföras med det tidigare rekordet från 1994 på 56 600 ex. Vid Kåseberga (och närbelägna lokaler) passerade 29 500 ex 15.5–2.6 (HLa, OEm, JLz m.fl.) och kring Lund inräknades 39 000 ex 15.5–10.6 (MGr m.fl.).

Huvuddelen passerade i två stora toppar. Den första inföll 19–21.5 då nära 22 000 ex inräknades. Vid Kåseberga sträckte 11 268 ex under dagen 19.5 (HLa, OEm, JLz) och på kvällen samma dag passerade 1040 ex Lund (MGr). Den 20.5 sågs 2785 ex i Lund (MGr), 1730 ex vid Hagestad (HÅG) och till stor del troligtvis samma fåglar vid Kåseberga, 1539 ex (OEm m.fl.). Dagen därpå noterades högre siffror endast i sydost med som mest 1570 ex Kåseberga (OEm m.fl.).

Den andra toppen inföll 27–28.5 och blev av något större omfattning än den första. På morgonen 27.5 noterades kraftigt prutgåssträck på flera platser i landskapet. Högsta noteringar var 5853 ex Kåseberga (OEm m.fl.), 5750 ex Krankesjön (ROL m.fl.) och 2000 ex Lundåkrabukten (gnm MGr), samtliga med ostlig flygriktning. Under dagen passerade ett regnväder och få prutgäss sågs. Till kvällen klarnade det åter upp men en kraftig ostvind satte troligen stopp för sträcket ty inga högre noteringar har rapporterats trots bevakning på åtminstone ett par platser. Under natten mellan 27 och 28.5 passerade ett kraftigt åskväder och tydligen pressade detta ner stora mängder prutgäss i Öresund. På morgonen 28.5 rådde åter stiltje men en tät dimma täckte landskapet. Trots dimman sågs massor av gäss ligga utanför Bjärred, minst 7000 ex räknades vid niotiden i den begränsade sikten (MaG gm MGr). Det verkliga antalet kan man bara spekulera om. Under middagen lättade dimman och gässen började sträcka iväg. Bevakning på ett flertal platser kring Lund gav sammanlagt minst 23 000 sträckande prutgäss under eftermiddagen och kvällen (MGr, DE m.fl.). Flera av flockarna som först passerat Lund sågs senare på kvällen i nordöstra delarna av landskapet. Vid Kåseberga passerade 2989 ex på eftermiddagen (HLa, JLz) som ej bör vara samma fåglar som passerade Lund. Sträcksumman för de två dagarna 27–28.5 slutar på 40 600 ex. Sträcket avtog sedan i intensitet men ytterligare några högre siffror noterades bl.a. 1150 ex Lund 30.5 (MU), 1214 ex Strandbaden, Höganäs 31.5 (AP), 1600 ex Kåseberga 2.6 (HLa) och 1909 ex Lund 3.6 (MGr). Vårens sista sträckare, 35 ex, sågs vid Ekologihuset, Lund 10.6 (MGr).

Koncentrationen till sydkusten och Lomma–Lund–Vombsänkan tycks vara något större för prutgässen än för de vitkindade. För prutgässen sågs 86 % av vårens totalsiffra längs dessa rutter, för de vitkindade var motsvarande siffra 74 %. Precis som för de vitkindade gässen har vårsträcksiffrorna generellt varit stigande för prutgässens del under de senaste tjugo åren. Även här ligger främst en kraftigt populationstillväxt bakom de ökande siffrorna. I slutet av 1970-talet fanns ca 100 000 mörkbukiga prutgäss att jämföra med dagens upp emot 300 000 fåglar.

Enstaka eftersläntrare observerades i juni och därefter gjordes rena sommarfynd av 1 ad Foteviken–Falsterbo 14.7–27.8 (HPe, BMa m.fl.), 4 ex Kullen 23.7 (TSg) och 2 ex Brante– vik 24.7 (LRå).

Även höststräcket blev individrikt och 47 500 ex observerades 12.9–12.11. Detta är den näst högsta höstnoteringen hittills i landskapet, endast slagen av det formidabla uppträdandet 1993 då 103 500 ex inräknades. Första större sträckdagen under hösten inföll redan 17.9 då 7631 ex passerade Sandhammaren (LRå). Samma fåglar sågs även längre norrut längs ostkusten och 6911 ex inräknades vid Skillinge (HLa, JLz) och 4510 ex vid Brante– vik (HÅG, AJö). Dagen efter sågs 1476 ex vid Brantevik (AJö). Huvuddelen (68 %) av höstens prutgäss passerade dock 13 –18.10 då höga sträcksiffror inräknades på flera platser. Den 13.10 noterades 1019 ex Juleboda (UJk), 1558 ex Sandhammaren (OEm, HLa), 2807 ex Ystad (RBd) och 2435 ex Nabben (NK). Sträckets förlopp var liknande den 14.10 med höga antal längs ost– och sydkusten. Många observatörer fanns på sträckan Brantevik– Sandhammaren och den högsta dagssumman blev 3307 ex vid Sandhammaren och på sträckan Örnahusen–Brantevik (NK). Vid Nabben passerade 4870 ex (FF). Höstens bästa dag blev 15.10 och denna dag hade sträcket ett något annorlunda förlopp. Störst antal sågs i nordost och stora antal måste ha sträckt in över land och tvärat över Skåne mot väst eller sydväst. En hel del prutgäss följde dock även kusten runt Skåne denna dag. Vid Gyetorp, Bromölla passerade 1780 ex mot sydväst under förmiddagen (NJe). Vid Landön, Åhus inräknades 8130 ex under morgon och förmiddag (NiH). Även i inre delen av Hanöbukten räknades sträck på flera platser och givetvis är det i många fall samma fåglar som noterats vid samtliga lokaler. Vid Friseboda sågs 7600 ex (MaPe), vid Juleboda 9982 ex (ÅS), dagens högsta siffra och den enda som ingår i totalsumman, och vid Ravlunda 3870 ex mitt på dagen (LKt). I inlandet noterades 1500 ex mot väster vid Finjasjön. Längre söderut passerade 5291 ex Gislövshammar (OEm, HLa) och 5212 ex Sandhammaren (SSp m.fl.). Längs sydkusten sågs 2363 ex på sträckan Ystad– Skarviken (RBd) och vid Nabben sträckte 2735 ex (NK). I nordväst sågs bl.a. 1000 ex Stenkrossen (HeJo). Följande dag var de enda högre siffrorna 3354 ex Sandhammaren (SSp, MOl) och 4583 ex Nabben (NK). Hösten två sista goda sträckdagar, 17–18.10, fanns bevakning endast vid Nabben där 4840 ex resp. 2062 ex inräknades (NK).

Sammanfattningsvis blev säsongssumman 13 740 ex i nordost 4.10–23.10, 27 775 ex i sydost 12.9–12.11 och 24 374 ex vid Nabben 14.9–5.11. Även höstsiffrorna visar på en generellt stigande trend men variationerna mellan enskilda år är mycket större än under våren. Troligen är höstuppträdandet mer väderberoende än våruppträdandet. Drygt 10 000 av höstens prutgäss har åldersbestämts och av dessa var endast 16 ex (0,2 %) ungfåglar vilket visar på en mycket dålig häcknings– framgång. Artens häckningsresultat varierar närmast cykliskt med en period på 3–4 år mellan rena nollår (som 1995) och toppår med kring 50 % ungfåglar på hösten.

December slutligen bjöd på fyra fåglar, 1 ex Fårabäck 10.12 (CNn), 2 ad Trelleborg 322.12 (GRq m.fl.) och 1 ex Falsterbo 22.12 (FF).

1994

Ovanligt många vinterfynd gjordes och från årets första månad rapporterades 5 ex Svedberga, Kullabygden 2.1 (GPa), 5 västflygande Skarviken 4.1 (GLj) och sannolikt samma 5 ex vid Ystad 5.1 (PAx), norr om Skanörs hamn 6.1 (JaN) samt nordflygande vid Lomma dammar 14.1 (OEm). I början av februari noterades 6 ex Knösen 5.2 (BMa, ROv, ToH) varefter 1 ex var kvar 11–12.2 (AJö, RSg) samt 26.2 (KrSv, HÅG).

I mars och april gjordes tidiga vårfynd av minst 13 ex på 12 lokaler längs väst– och sydkusten samt en inlandsobservation: 1 ex Vombs ängar 19–20.3 (JSe, MGi m.fl.).

Vårflyttningen skulle visa sig bli ovanligt omfattande och inleddes med 300 ex Dalköpinge ängar 6.5 (ENö), en ovanligt stor flock så tidigt. Huvuddelen passerade därefter 18–29.5 och framfor allt kvällen och natten 24–25.5 bjöd på ett massivt sträck med höga antal rapporterade av ett flertal observatörer från lokaler vid Lomma, Arlövs ängar, Lund och Kungshult, öster om Eslöv. Högsta noteringar från kvällen 24.5 var 9200 ex Arlövs ängar (ROl), 12 200 ex Lomma (AJö), 12 480 ex Gunnesbo, Lund (PEJ), 16 600 ex med hela 8000 ex mellan 21.15–21.30, Hardeberga, Lund (MGr) samt 6600 ex Kungshult i skymningen (RSg). Observationerna överlappar varandra i tid men då samtliga observatörer bidragit med klockslag och flera även med flockfördelning beräknas minst 27 000 ex ha passerat en linje från Lommabukten, över Lund och vidare mot ost och nordost. I flera fall pågick sträckräkningen till skymningen och några rapportörer uppger att stora flockar fortsatte att dra österut utan avbrott efter mörkrets inbrott. Hur många som egentligen passerade under kvällen och natten kan bara spekuleras om men en spännande tanke är som en observatör uttryckte det: ”… en radar och en termos kaffe för en hel natts räknande”.

Tidigt på morgonen 25.5 bevakades ånyo sträcket vid Lomma varvid 2235 ex inräknades (LNs) medan kvällsträcket resulterade i bl.a. 3000 sträckande i Krankesjöområdet (LRå). Även 26.5 bjöd på kvällsträck över bl.a. Lund och 3700 ex inräknades vid Hardeberga (MGr). Under två dygn 24–26.5 bör minst 36 000 ex ha passerat området vilken enbart i sig är den högsta vårsumman någonsin. Till detta får läggas observationer i övriga delar av landskapet som i tid och rum skiljer sig från ovan nämnda. Bland annat noterades 5786 ex Kåseberga 21–29.5 (HLa m.fl.) med bästa dag 23.5 då 2240 ex passerade (OEm m.fl.), 2500 ex Herculesviken, Hammarsjön på morgonen 24.5 (LKt) samt 1975 sträckande Arlövs ängar 28.5 (LaNi). En försiktig uppskattning av totala vårsumman ger smått otroliga 56 600 ex, en fördubbling av tidigare vårrekord och intressant med tanke på 1993 års stora höstuppträdande.

Ovanligt få högsommarfynd gjordes, i juli endast två rapporter avseende 1 ex Måkläppen

1 och 7.7 (BMa) och 1 ex Spillepengen 10.7 (RAm m.fl.). Höstflyttningen blev ganska normal varvid drygt 17 000 ex inräknades. Under 9 dagars sträckräkning i Brantevik sågs 6919 ex (AJö m.fl.) medan 5 sträckdagar vid Sandhammaren resulterade i 8019 ex (KES, SLn, SSp m.fl.). Av dessa har 4544 ex ej setts i Brantevik. Bästa dagssummor var 2861 ex Brantevik 25.9 (AJö), 2766 ex Sandhammaren 2.10 (PAx m.fl.) samt 2626 ex samma lokal 16.10 (SLn).

I Falsterbo inräknade olika observatörer 5443 ex 12.9–3.11 (AJö, LaNi, NK m.fl.) med bl.a. 2003 sträckande 8.10 (AJö m.fl.).

Under december iakttogs minst 10 ex varav en inlandsobservation: 1 ex Ilstorp 23.12 (LRå). Årets sista notering var 1 ex Swede Chrome, Malmö 30.12 (UU).

1993

Under vintermånaderna iakttogs 1 ex Lilla Hammars näs 24.1 (PJn), 1 ex med sädgäss, öster om Flyinge 12.2 (AJö) samt 2 ad Knösen 12.12 (BMa, JLz).

I mars och april gjordes sex tidiga vårfynd, bl.a. 1 ex Krankesjön 27.3 (HLa, LaNi).

Flyttningen norrut kom igång i mitten av maj och vid Lomma–Haboljung inräknades 7125 ex under sex dagar 15–30.5 (LaNi, KSå m.fl.), som mest 3900 sträckande 15.5 (LNs). Övriga högre noteringar var 1950 ex Krankesjön 16.5 (AMT) och (delvis samma?) 5400 ex Hörte på sydkusten samma dag (RBd). Detta blev också vårens högsta notering. I slutet av månaden inräknades 4164 ex oststräckande Sandhammaren 30.5 (HÅG), 1020 ex Krankesjön 31.5 (MGm, UMö) och 750 nordsträckande Kullen 31.5 (AP, KGN), en hög siffra för nordväst.

Vårsumman beräknas till minst 20 000 ex, vilket får anses som mycket bra då den ett normalår ligger på runt 10 000 ex. Vårarna 1983 och 1984 inräknades 24 800 ex respektive 27 700 ex.

Under juni gjordes ganska många fynd av eftersläntrare och rena högsommarfynd utgjordes av minst 9 ex på sju lokaler, som mest 3 ex Rönnen 10.7 (HeJo, RHe).

Om vårsträcket fick anses som ovanligt bra bör hösten kategoriseras som närmast oslag– bar! Framför allt sträcket vid Brantevik slog alla tidigare rekord och otroliga 102 504 ex inräknades 31.8–16.11. Bästa dagar var 4545 ex 20.9 (AJö), 7937 ex 25.9 (LRå m.fl.), 15 200 ex 26.9 (MGr m.fl.), 59 378 ex 27.9 (AJö, NK) och 9307 ex 28.9 (AJö). Noteringen 27.9 utgör nytt Sverigerekord och befäster väl Brantevik som landets(?) bästa sjöfågellokal! Under två timmar den 27.9 inräknades även 12 500 ex mellan Baskemölla och Simrishamn (AgP).

Även Falsterbo passerades av ett rekordartat sträck och 10.9–20.11 noterades 42 210 ex (GRo) med bästa dag 2 8.9 då cirka 24 000 ex sträckte (GRo, LRå, NK m.fl.). Huruvida samma fåglar passerade Brantevik dagen innan kan spekuleras i då inga rapporter föreligger vare sig från inlandet, Sandhammaren eller sydkusten i övrigt

Totalsumman får anses som nästan identisk med Branteviks sånär som på cirka 1000 ex som med all säkerhet ej passerat denna lokal. I likhet med ett flertal arter denna höst får det rikliga uppträdandet i stort tillskrivas ihållande ostvindar under sträckperioden.

Branta b. hrota (37:2) I samband med det massiva prutgås– sträcket i Östersjön iakttogs två ljusbukiga individer, båda vid Brantevik: 1 ad 27.9 (NK, AJö) och 1 ex 22.10 (OEm, AJö).

1992

Under vintermånaderna noterades 1 2K norr om Skåre 11.2 (NK), 2 ad Knösen 5.12 (AJö) och 1 ex samma lokal 6.12 (BMa, MGi). Tidiga vårfynd var 1 2K Vellinge ängar 9.3 (NKR), 2 ex Måkläppen 11.3 (BGr), 3 ex samma lokal 13-14.3 (BGr), 5 ex Rönnen 14.3 (RHe), 1 ex Vellinge ängar 23-29.3 (LRå, PEJ),4 ex Måkläppen 5.4 (NK), 1 ex Rönnen 12.4 (HeJo, KMö), I ex Lervik 13.4 (OEm) och 7 ex mot söder, fyren Falsterbo 14.4 (JLz). Vårsträcket inleddes med 36 ex Sandhammaren 9.5 (HÅG, KrSv, RWu) medan huvuddelen passerade 20.5-4.6. De bästa dagssummorna rapporterades från Silvåkra med 1600 ex 20.5 (LRå), 1800 ex Lund 22.5 (LRå, PEJ, PÖ), 2500 ex Skarhult 22.5 (BGP), 1050 ex Västra Tvet, Krankesjön 29.5 (MGr), 1000 ex Linero, Lund 30.5 (MGr) och 1200 ex Blåherremölla 30.5 (LBI). T juni fortsatte sträcket med bl.a. 670 ex mot nordost, Krankesjön 1.6 (LRå), 1000 ex Egeside 4.6 (SAS) och, mest anmärkningsvärt, 300 mot nordost, Hammarsjön så sent som 30.6 (SAS). Vårsumman beräknas till drygt 11 300 ex, ett tämligen normalt uppträdande. Under juli och augusti iakttogs 12 ex på 9 lokaler, därav ett inlandsfynd: 1 ex Sövdesjön 27.8 (HPe). Höstflyttningen pågick 10.9-3.11 med en första sträcktopp 19.9 då 2945 ex passerade Brantevik (AJö) och delvis samma 2391 ex Sandhammaren (GT, PAx, TNi). I månadsskiftet kulminerade sträcket och inte mindre än 16 567 ex noterades vid Brantevik 29.9 (AJö, PAx), 3780 ex Sandhammaren samma dag (SLn), 2964 ex Brantevik 30.9 (AJö), 3323 ex Ravlunda 2.10 (UJk) och vid Brantevik denna dag 1400 ex (AMT). Sammanlagt under hösten beräknas 31 900 ex ha passerat landskapet, en hög summa men ändå knappt 3/4 av 1988 års rekord på 43 400 ex. Noteras bör att inte en enda ungfågel har rapporterats. Sträckets geografiska fördelning tycks ha varit förkrossande ostlig. Vid Juleboda-Ravlunda inräknades 5585 ex 13.9-4.10 (BGP, UJk m.fl.), vid Brantevik 27 898 ex 11.9-26.10 (AJÖ m.fl.) och vid Sandhammaren 6346 ex under september (SLn, TNi m.fl.) medan det i Falsterbo endast noterades 1983 ex 1.9-20.11 (GRo).

1991

Under årets två första månader gjordes följande fynd som troligen alla gäller samma fågel: 1 ex Foteviken 13.1 (PeJo, TKr), 1 ex ost Klagshamn 13.1 (NK), 1 ex Räng i sydväst 29.1,1 ex södra Foteviken dagen därpå (AJö), 1 ex Klagstorp 4.2 (AJö) och 1 ex Maglarp 18.2 (SCh). Marsobservationer gjordes vid Rönnen med 1 ex 23–28.3 (ALd, FrLi, KMö m.fl.) och 1 ex Glimminge plantering, Bjärehalvön 25.3 (USe). I maj märktes en tydlig sträcktopp 17–19.5 då ca 85 % av vårsträcket passerade. Framför allt den 19:e noterades höga antal: 3450 ost-sträckande Värpinge, Lund (AJö), delvis samma 2200 vid Krankesjön (HÅG, KrSv) samt 3000 sträckande Sandhammaren (Kin). Även under juni pågick ett visst vårsträck med bl.a. 160 oststräckande Krankesjön 1.6 (MBi, OEm), 40 sträckande Nabben, Falsterbo 4.6 (LRå) och 12 mot ost, Åhus 9.6 (AJö). Under resten av månaden gjordes fem fynd av sju individer medan inga rapporterades under juli. Höstens första rastade på Nabben 29–31.8 (OEm, RSt m.fl.) följt av 9 sträckande Brantevik 1.9 (AJö). I september inräknades drygt 1600 ex i landskapet medan oktober bjöd på minst 14700 ex. Huvuddelen sågs mellan 8 och 20.10 (se vitkindad gås) och i Falsterbo var bästa dagar 15.10 med 3313 sträckande (KMO), 16.10 med 1038 ex (FF) och 17.10 då 1053 ex inräknades (NK m.fl.). Vid Brantevik noterades 3692 ex 9.10 (AJö, NK, MU) och 1383 ex 13.10 (AJö). Samma dag sågs 2316 sträckande Sandhammaren (HOd, UMö) och 902 ex Gislövs hammar medan inga observationer gjordes i Falsterbo denna dag. Under hösten bokfördes 9214 utsträckande Nabben, Falsterbo (GRo) och från Brantevik rapporterades en totalsumma på 6905 ex (AJö m.fl.). En låg uppskattning ger runt 16000 ex under hösten, en ganska måttlig siffra. I december gjordes nio observationer av troligtvis fyra olika individer med den sista vid Vattenmöllan, Kullahalvön 27.12 (KGN).

1990

Få vinterfynd gjordes, samtliga i februari: 1 ex Farhult 10.2 (PGz), möjligen samma individ Rönnen 23–27.2 (IAl m.fl.) samt 2 ex Saxåns mynning 27.2 (BeS). Mellan 15 och 24.5 passerade huvuddelen av vårens prutgäss. Högsta noteringar var 2300 sträckande Lomma, kvällen 15.5 (AJö), 800 över Lund samma dag (MGi), 1200 sträckande Skogshejdan 24.5 (BEP) och 700 mot NO Fjällfotasjön samma dag (CSn). I NV inräknades minst 4366 ex i maj (TR m.fl.) med bl.a. 750 ex Torekov 23.5 (ROv). Vårsumman uppskattas till knappt 11 500 ex, vilket är en normal förekomst. Fynd av 13 eftersläntrare/översomrare gjordes på spridda lokaler under juni–juli. Nämnas bör ett inlandsfynd vid Sövdesjön 20 och 24.7 (RBd, AHs). Under hösten inräknades minst 21 255 sträckare, främst vid Brantevik och Falsterbo. Större antal iakttogs först i andra hälften av september och under perioden 10.9–20.11 noterades vid de ordinarie räkningarna på Nabben 13 912 ex (GRo). En hög notering var 3500 ex 7.10 (GRo) medan oberoende observatörer rapporterade 1276 ex 5.10 (NK, A Jö) och 1766 ex dagen efter (PGz). Under två av dagarna bevakades även Smygehuk och Sandhammaren, varvid 2300 respektive 2780 ex sågs 6.10 (RBd, PAx) och 2400 ex 7.10 (RBd). En del av dessa noterades med all säkerhet även i Falsterbo varför de ej ingår i totalsumman. Sträckräkningarna vid Brantevik gav 9779 ex mellan 30.8 och 13.10 med bästa dag 24.9 då 6107 ex inräknades (AJö, BGr, NK) samt 4.10 med 1700 sträckande (BeS).

1989

Följande vinterfynd gjordes: 1 ex Vik, norr om Simrishamn 24.1 (RSi) och säkerligen samma, en ungfågel 18.2 (AJö) och 24.2 (MU, MaU) på samma lokal. Väster om Skegrie, Trelleborg sågs 1 ex 5.2 (NK) och på Sandön i nordväst 1 ex 26.2 (RHe, HeJo, PGz). Sammanlagt sågs därmed 3 ex under januari–februari. I december sågs 6 ex enligt följande: 1 ex Simrishamn 2.12 (JoH), 1 ex sydväst Vanneberga och 2 ex norr Tosteberga 3.12 (LKt), 1 ex Kullen 3.12 (PaWa) samt 1 ex Farhult 22.12 (LRå). Ett fåtal individer sågs i mars och april, men det egentliga vårsträcket pågick 9.5–3.6. Sammanlagt passerade då 5800 ex, vilket är en anmärkningsvärt låg siffra i synnerhet i jämförelse med de 14 700 ex som passerade Själland 23.4–10.6 (Jan Pedersen i brev, FupS). Enda stora sträcksiffran var 3244 ex mot öster Kåseberga 15.5 (KrSv, RBd, HÅG m.fl.). Enda eftersläntarna var 1 ex Klören/Rönnen i nordväst 128.6 (HeJo m.fl.) samt 1 ex Vannebergaholmen i nordost 17–20.6 (MaPe, GrFl). I augusti sågs I ex Falsterbo 18.8 (NK). Därefter dröjde det till den 10.9 då höststräcket tog sin början med bl.a. 82 sydsträckare Brantevik (AJö). Fram till och med den 19.11 passerade sammanlagt minst 8100 prutgäss Skåne. Vid Brantevik, som blev bästa sträcklokal, inräknades totalt 6662 ex på 12 sträckdagar med som mest 4100 ex 8.10 (MGi) och 1250 ex 7.10 (BeS). Sandhammaren/Hagestad passerades av 4076 ex på 9 sträckdagar och även där inföll bästa dagen den 8.10 med 2800 ex (PAx, GT). Denna siffra ingår ej i höstsumman, eftersom de sannolikt inräknats även från Brantevik. Från Falsterbo rapporterade enskilda ornitologer sammanlagt 1268 ex på 30 sträckdagar och ingen av dagarna sågs mer än något hundratal prutgäss. Vid Julebodaåns mynning på ostkusten noterades 1480 sträckande 8.10 (UJk). Ej heller dessa ingår emellertid bland de 8100 prutgässen i höstsumman, som således kan omfatta 9580 ex i stället, förutsatt att gässen vid Julebodaån tvärat in över Skåne.

1988

Årets första fynd utgjordes av 9 ex Trelleborg redan 13.4 (PeOl). Tidiga vårfynd var dessutom 1 ex Äspet, Åhus 23–24.4 (LKt, ESk), I ex Hammarsjön 30.4 (JLz) och 1 ex Sövdesjön 2.5 (PAx). Det egentliga vårsträcket inföll 11.5–5.6 och under denna tid passerade totalt 14 300 prutgäss. Två tydliga sträcktoppar inföll 21–22.5 med sammanlagt 8490 ex samt 28–31.5 med 3890 ex. De bästa sträcksiffrorna var: 2000 ex Sandhammaren 21.5 (BEP) och 6240 ex på samma lokal 22.5 (PAx, BEP m.fl.) samt 1660 ex Lomma (KSå), 2000 ex Södra Sandby (BeS) och 1500 ex Ivö (SWn) – alla den 29.5 och möjligen delvis samma flockar. Ett flertal observationer av prutgäss gjordes långt in i juni, bl.a. 16 ex Lomma 23.6 (KSå). I juli gjordes följande fynd: 1 ex Lundåkrabukten 9.7–7.8 (AJö m.fl.), troligen samma tillfälligt vid Sjölunda 11.7 (HÅG, KBe), 1 ex Skarviken 4.7 (GT) och säkerligen samma vid närliggande Abbekås 26.7–12.8 (UMö, ENö m.fl.) samt 1 ex Lyngbyholmen i nordost 30.7 (LKt). Under hösten inräknades 18 941 ex vid Falsterbo, en mycket hög siffra. Bästa perioden blev de sista tio dagarna i september med 13 601 ex (GRo). Högsta rapporterade dagssiffror från Falsterbo var 3200 ex 26.9 (AxB), 2700 ex 29.9 (AxB m.fl.) och 1990 ex 18.10 (KMO m.fl.). Ännu högre siffror noterades emellertid vid Brantevik med hela 33 401 ex på sammanlagt 12 sträckdagar 23.9–8.11, vilket är nytt rekord för lokalen (AJö m.fl.). Av dessa passerade 21 900 ex på en enda dag, den 15.10, varav 13 000 enbart mellan kl 12.00–13.00 (OEm, MBi, HLa). Följande dag, 16.10, sågs 4993 ex (AJö, BeS m.fl.) medan den tredje högsta siffran för lokalen utgjordes av 3597 ex 23.9 (AJö, NK). Som jämförelsen kan nämnas att minst 15 154 prutgäss passerade Själland 16.10 (Jan Pedersen i brev, FupS). Notera dessutom den kraftiga avvikelsen jämfört med sträcket av vitkindade gäss vid Brantevik ovan (endast 914 ex under hösten). Dagssiffran vid Brantevik den 15.10 överträffas endast av 30 000 ex Ravlundafältet 3.10 1982. Denna höst beräknades 43 200 ex ha passerat Skåne. Årets höstsumma, minst 43 400 ex, överstiger dock 1982 års och utgör därmed den högsta någonsin. Höstsumman baseras här enbart på sträckräkningarna i Falsterbo och Brantevik och bör således vara högre ändå. I Nordostskåne inräknades t.ex. totalt 4900 ex 30.9–23.10 med som mest 1705 ex Ravlunda skjutfält 16.10 (LKt) och vid Sandhammaren sågs 2542 ex på fyra dagar under tiden 25.9–16.10 med som mest 1865 ex 16.10 (PAx). En hel del smärre flockar iakttogs också över inlandet och på andra lokaler än som nämnts ovan. Dessutom bör påpekas att de dagssiffror som angivits från Falsterbo delvis inräknats efter kl 14.00, då de standardiserade sträckräkningarna normalt upphör och således då inte heller ingår i den angivna summan därifrån. Årets sista fynd var 1 ex Ellestad 22.11 (AxB).

Branta bernicla hrota

Vid Lomma rastade 1 ex 5.6 (KSå) och vid Falsterbo passerade 2 ad i olika prutgåsflockar 26.9 (AxB, JLa).

1987

Ett tidigt vårfynd var 1 ex Rönnen och Farhult 26.4 (FrLi, PSe). Nästa fynd utgjordes av 9 ex Sandhammaren 17.5 (PAx), men det egentliga vårsträcket ägde rum 24.5–7.6. Under denna tid inräknades totalt 17 440 ex, en hög vårsumma, särskilt i förhållande till de två närmast föregående årens. Betydligt fler sågs dock vårarna 1983 (24 800 ex) och 1984 (27 700 ex). De bästa dagssiffrorna rapporterades från Sandhammaren med 5250 ex 24.5 (BEP, TCg) och 4000 ex 30.5 (SLn). Andra höga sträcksiffror utgjordes av 1000 ex Fågelsångsdalen 24.5 (AMT), 1300 ex rastande på Skanörs revlar 29.5 (NK), 600 ex Nyhamnsläge 29.5 (AP), 800 ex Krankesjön 29.5 (UGs), 700 ex Salviken och 650 rastande Lundåkrabukten 30.5 (NK). Flera eftersläntare sågs fortfarande mot slutet av juni och översomrande fåglar iakttogs med 2 ex på olika lokaler kring Skälderviken (PGz, PEi m.fl.) samt 1 ex Lundåkrabukten 5.7 (AJö) och 1–2 ex Åhus 15–21.7 (MaPe, ESk). Höstsumman blev mera blygsam med omkring 7300 ex 11.9–30.11. Totalt passerade 4159 ex Falsterbo med som mest 1551 ex 22.9 (GRo) och 1077 ex 26.9 (GRo). Vid mera sporadiska sträckräkningar vid Brantevik inräknades totalt 2627 ex med de bästa dagsnoteringarna 691 ex 22.9 (AJö) och 1072 ex 27.10 (AJö, MU). Höstens bästa dagssiffra utgjordes emellertid av 2200 ex Sandhammaren 26.9 (USj, AHs, PAx). De första ungfåglarna sågs vid Falsterbo 26.9 och därefter uppgick ungfågelandelen till omkring 8 %  av de åldersbestämda fåglarna, vilket tyder på dålig häckningsframgång. Slutligen gjordes 2 decemberfynd: 2 ex Knösen 2.12 och 1 ex Näsbyholm 25.12 (PAn).

1986

Vårsumman på 7980 ex får anses tämligen ordinär. Två ovanligt tidiga sträckfynd utgjordes av 590 ex Ängarna, Skälderviken 5.5 (TR) och 100 ex Tormestorp 6.5 (AKI). Huvudmassan inräknades under mera normal sträcktid 17.5–8.6 med en koncentration 19–25.5, då 68 % av vårsumman passerade. Bästa sträcksiffrorna utgjordes av 350 ex Lund 19.5 (AOh), 450 ex Norra Åsum 20.5 (UJ k), 2000 ex Stenshuvud 22.5 (AJö), 500 ex Ravlunda 25.5 (UJk) och 400 ex Krankesjön 27.5 (MGi, PGi). Enstaka ”eftersläntare”” sågs i mitten av juni medan följande fynd gjordes under högsommaren: 1 ex Ängsnäset 9–21.7 (PEJ, m.fl.), 1 ex Äspet 14–20.7 (HSw), möjligen samma vid Baskemölla 28.7 (BB) och Simrishamn 29.7 (NK) samt 1 ex Strandbaden, Höganäs 21–24.7 (CLu). Höstens 17 265 ex får betecknas som en hög summa, även om det är långt till de 43 200 som sågs rekordhösten 1982. Årets sträckperiod inföll 6.9–16.11, men sträcket var starkt koncentrerat till 14.9–6.10, då hela 95 99 passerade. Sandhammaren var den lokal som uppvisade högst siffror och vid sporadiska sträckräkningar (13 dagar under hela hösten) noterades där och vid närbelägna Hagestad 11 993 ex. Högsta dagssiffror utgjordes av 2000 ex 19.9 (USj), 7726 ex 21.9 (PAx, BEP) samt 900 ex 28.9 (BEP). Andra höga sträcksiffror var 1015 ex Simrishamn 14.9 (DC), 1706 ex Brantevik samma dag (AJÖ, MWi), 1440 ex Juleboda 21.9 (UJk), 690 ex Falsterbo 26.9 (AJö, NK) samt 550 ex Krankesjön 5.10 (JEN). Ungfågelsandelen uppges av flera rapportörer ha varit mycket låg under hösten. Slutligen gjordes en del decembefynd: 1 ex Skanörs revlar 1.12 (AJö), 12 str Äspet 2.12 (ESk), 1 ex Knösen 7.12 (CSn, KnA, RBd), 1 ex Barsebäck 2–12.12 (UAr, HPe, m.fl.) samt 1 ex Eskilstorps ängar 14.12 (MGi, PGi).

Branta bernicla hrota

Från perioden 29.3–27.4 har ett flertal rapporter om ljusbukiga prutgäss inkommit från Skälderviken. Sålunda sågs 7 2K-fåglar vid Halsarevet, Jonstorp 30.3 (PU), 1 ad Farhult 13–14.4 (NHo, USe), 2 2K-fåglar Sandön 13.4″ (UGs, BMH, SLi) samt 1 2K-fågel Sandön 25.4 (PU). Sammanlagt minst 8 olika individer. Utöver dessa rapporterades 1 sträckande tillsammans med vanliga prutgäss vid Krankesjön 22.5” (NK).

1985

Årets vårsiffror förbleknar i jämförelse med de senaste två årens. Mellan den 16.5 och 10.6 inräknades endast 4150 insträckande prutgäss i västra Skåne, vilket är 15% av vårsumman för 1984 och 17% av 1983 års antal. En del av förklaringen till de låga antalen ligger säkert i sämre skådaraktivitet och rapportering från den bästa sträcktiden, även om prutgässen naturligtvis också kan ha tagit andra vägar 1985. Enda observationen från sommaren var 3 ex i Landskrona 30.6 (PTS) och 1 ex Lomma 3.7 (AJö). Höststräcket får också betecknas som magert i jämförelse med tidigare år. I sydöstra Skåne sågs 2805 ex sträcka mellan 21.9 och 10.11. Bästa dag blev 12.10, då 1108 ex passerade Sandhammaren (PAx). Från Falsterbohalvön och de skånska sjöarna rapporterades 1647 ex sträcka söderut mellan 9.10 och 10.11, vilket är ca 400 färre än föregående år. Toppen inföll perioden 6–10.10 då 1328 ex passerade (MU, ALd, AJö). Under hösten passerades Nordostskåne av 1700 prutgäss (NSF). Bästa dag var 6.10 med 746 ex vid Ravlunda och 9.10 med 376 ex vid Äspet (NSF).

Ljusbukig prutgås Branta bernicla hrota

I området Bursevik-Dagshög-Påarps mad i nordvästra Skåne sågs 3 ad 7–9.3 (BoK m.fl.). Troligen samma 3 ex observerades i Torekov 13.3 (FK). Kanske var det samma 2 ex som den 7.9 sträckte förbi Båstad (AJö m.fl.), Kullen (LGN, PW m fl) och Knösen (DHa).

Svartbukig prutgås Branta bernicla nigricans

(1:1) Skånes andra och Sveriges tredje fynd av denna nordostsibiriska och nordamerikanska ras gjordes vid Smygehamn 26.1 (EH, FK). För ytterligare redovisning av fyndet se Anser 24: 248!

1984

Sträcksiffrorna våren 1983 blev imponerande 24800 ex, men överträffades inte desto mindre av årets. Hela 27700 ex räknades in under tiden 17.5–13.6. Detta är en minimisiffra efter korrigering för ev. dubbelräkningar, men då många rapporter saknar exakt tidsangivelse är det inte möjligt att reda ut de enskilda flockarna. Därför har högsta dagssiffran t.ex. längs den populära ”korridoren” från Lomma–Lund–Kranke–Vombområdet och vidare österut tagits med i sammanräkningen. Totalsumman kan alltså ligga avsevärt högre än 27700. Bästa sträckdagar under våren var den 18.5 med 5100 ex, 27.5 med 8200 ex och 1.6 med 5150 ex. Större koncentrationer utanför den ovannämnda rutten noterades vid Hagestad den 27.5 med 3500 ex (SLn) och Lemmeströ med 2450–2650 ex samma dag (KEr). Från nordöstra Skåne rapporterades sammanlagt 4200 ex under sträcktoppen 27.5 1.6 (NSF) och 1200 ex flög över Ljungdala, Hässleholm 1.6 (HWq).

Hösten bjöd på hyggliga sträcksiffror. Sammanlagt 5539 ex räknades in vid Brantevik under perioden 15.9 10.11 (AJö) och 2054 ex sträckte förbi Falsterbo (Anser

24:1–28). Från Ravlunda rapporteras 1500 sydsträckande prutgäss den 29–30.9 (UJk) och från Kullen blygsamma 98 ex mellan den 1.9 och 28.10 (KOF).

Några vinterobservationer föreligger: 2 ex Ribersborg 5.1 (JB1), 1 ex Finjasjön 15.12 (BKr) och 1 ex i Landskrona samma dag (PTS), 1 ad S Foteviken 16.12 (AJö) samt slutligen 1 juv vid Lerhamn 29.12 (AP).

1983

Efter en läng räcka är där summan av vårsträckande prutgäss pendlat mellan 7 och

8000 ex stannade årets summa på inte mindre än 24800 ex, mellan den 12.5 och 10.6. Visserligen torde en del flockar ha dubbelräknats, men det påverkar knappast resultatet i någon nämnvärd utsträckning. Bästa dagar var 22–23.5 med 8100 ex och 28–30.5 med 12700 ex

De flesta sägs utmed den sedvanliga rutten från Lommabukten tvärs över landskapet via Kranke-Vombområdet, men ovanligt många sägs även i andra områden. Här kan nämnas 3500 ex Hagestad 22.5 (SSFk), 1500 Mölle 28.5 (PSä) och 2600 ex i nordöstra Skåne 28–30.5 (NSF).

Också hösten bjöd på goda sträcksiffror, men här är det Falsterbo som svarar för merparten. Totalt inräknades 6600 ex och de bästa sträckdagarna var 27.9 (1127), 29.9 (973) och 15.9 (691). Alltså inga extremt höga dagssummor. I övriga Skåne noterades större sträckande antal endast i Brantevik, med 2200 ex 9.9–23.10 (AJö, SSFk).

Det var ovanligt många prutgäss som enstaka eller i mindre flockar rastade utmed den skånska kusten, framför allt i oktober. Sammanlagt torde uppemot 1000 ex ha setts. Kanske var det de kraftiga västliga vindarna som tvingade gässen att rasta.

Flera vinterobservationer har rapporterats: 1 ex Järavallen 15.1 (MGi, PGi), 1 ex Lomma 29.1 (LaJo), 1 ex Löddesnäs 5.2 (MHr), 1 ex Borgeby 9.2 (HPe) och 3 ex Värpinge, Lund 19.2 (MHr). Fynden kan delvis gälla samma individ.

Några sommarobservationer finns också: 1 ex Viken 11–25.7 (LMä, LGN), 1 ex Rönnen Klören 4.7 och 17.7 (LMä, LGN), 1 ex Falsterbo 17.7 (AHa, MGi, PGi) och 1 ex som fastnade i ett fiskenät i Landskrona 23.7 (PTS).

Av den ljusbukiga rasen hrota rapporteras 2 ex från Kullen 24.10 (AJö, MU). Dessutom föreligger en observation av rasen nigricans från Fredshög den 20.10 (HPe). Om fyndet godkänns är det den andra observationen i Sverige. Denna ras häckar i östra Sibirien och västra Nordamerika.

1982

Under vårsträcket 16.5–8.6 observerades 7500 ex vilket är nästan samma som medelvärdet för vårsträcket de senaste fem åren. Sträcksummorna är förvånansvärt konstanta och har pendlat mellan 7000 och 8000 ex. Bästa dag var den 24.5 med nästan 5000 ex. Sträckvägen var också mycket typisk. Enstaka flockar kan ses överallt i landskapet, men långt de flesta ses komma in över Lommabukten för att sedan gå

vidare över Lund och Vombsänkan. Drygt 4600 sträckte på det här sättet.

Var vårsträcket normalt så var höststräcket desto onormalare. Det har tidigare varit känt att ost- och sydostvindar kan driva prutgåsens sträck, som normalt går över Östersjön, in mot och ibland över land. Relativt stora flockar har noterats vid flera tillfällen under åren. Men hösten 1983 kom att slå alla rekord. Mellan den 28.9 och 23.10 observerades minst 43200 ex. Huvudmassan passerade under tre dagar, 3.10 med minst 30000 ex, 9.10 med 2800 ex 10.10 med 8100 ex. Uppträdandet vid Ravlunda den 3.10 har redan behandlats i Anser 21:250–252. Tack vare ytterligare rapporter kan vi bidra med en fylligare bild över sträcket över södra Skåne denna dag. Vad gäller observationer av sträckande flockar så kan tre sträckvägar urskiljas: en nästan rät linje från Ravlunda till Knösen, en tvärs över sydösthörnet av Skåne, samt en utmed kusten.

Möjligen har också ett större antal gäss sträckt tvärs över Skåne, där det förutom de redovisade småflockarna, hördes prutgäss i Lund under natten (OR). Observationerna på Falsterbohalvön kan alltså härledas från tre olika sträckvägar. Huvuddelen av de minst 6500 som inräknades på Nabben (GRo) gick söder om kusten och de flesta av de ca 8500 som inräknades på Knösen (PU) finns alltså inte med i siffran från Nabben. Siffrorna från Ljungen (8900 ex KMO) och Nabben gäller förmodligen till största delen samma flockar. Skillnaden beror på att räkningarna på Nabben slutade kl. 14.00 medan de pågick till kl. 17 på Ljungen.

Sträcket vid Ravlunda kulminerade mellan kl. 10.30 och 11.00 medan kulmen vid Fjällfotasjön låg ca 1 timme senare. Avståndet mellan lokalerna är ca 60 km, och om vi antar att det var samma gäss som sågs, betyder detta att de höll en medelhastighet på ca 60 km/h. En liknande uppskattning redovisas i Anser 22:1–26.

Sträcket de andra två dagarna hade ett något annorlunda förlopp. Den 9.10 passerade knappt 2200 ex Brantevik (AJö m.fl.) medan endast smärre flockar sågs på andra lokaler. Den 10.10 tycks sträcket i huvudsak ha berört sydosthörnet med 6200 ex i Brantevik (AJö m.fl.) och 5730 ex på Sandhammaren (PAx m.fl.). Fortsättningen av sträcket torde ha gått ute över Östersjön, osynligt från land. Dock rapporteras 1600 ex (LBB) över Vomb samma dag.

Det övervintrande beståndet av mörkbukiga prutgäss i Västeuropa uppgår f.n. till drygt 100 000 ex, och en stor del av dessa passerade alltså Skåne under några få höstdagar.

1981

Under vårsträcket mellan 13.5 och 10.6 inräknades nära 7000 ex, vilket är i samma storleksordning som under de senaste åren. Den intensivaste perioden inföll mellan den 21 och 26.5, då 75% passerade.

Höststräcket var odramatiskt, mellan 14.9 och 10.11 sågs drygt 3900 sträckare av vilka drygt 2800 passerade Falsterbo. Av observationer utanför den normala sträcktiden kan nämnas 1 ex Lerhamn 12.4 (KGN) och 1 ex Ängsnäset 5.7 (EH).

Dessutom sågs 1 ex av den ljusbukiga rasen Branta b. hrota på Kullen den 11.10 (KGN, BOd, CSd). Rasen häckar närmast på Svalbard och övervintrar i Storbritannien.

1980

Under våren inräknades nära 8000 sträckande (16.5-4,6) vilket är något mer än under de senaste åren. Redan den 26.5 hade över 909 passerat vilket är nära en vecka tidigare än normalt. Sena vårsträckare var 3 ex i Lomma 16.6 (KSl) och 4 ex i Flommen samma dag (CAB). Höstpassagen var märklig. Totalt inräknades 7000 ex men 4500 av dessa passerade i tre flockar vid Höllviken 22.9 (HK, MS) och 1450 sågs över Flommen samma dag (MSn). I övrigt sågs endast smärre flockar, på Nabben sågs sålunda endast 203 ex under hösten.

1979

Vårsträcket fick ett mycket likartat förlopp som 1978. Mellan den 19.5 och 7.6 sågs 7 400 ex, vilket är nästan exakt lika många som föregående år. Tre fjärdedelar av dessa passerade mellan den 24 och 29.5. Höststräcket blev däremot mycket matt. I samband med sträckräkningarna i Falsterbo sågs endast 850 ex, och från övriga Skåne rapporteras endast om ca 2 175 ex. Vinterobservation: 5 ex Hammars backar 16.1 (KI). Dessutom sågs 1 ex på Vombs ängar 30.3 (NK m fl). Fynd vid denna tidpunkt är ovanliga.

1978

Under slutet av maj och början av juni passeras Skåne varje år av ett betydande prutgåssträck. Från perioden 16.5 till 5.6 1978 har inrapporterats drygt 7 400 sträckande exemplar. Observationer föreligger från Kullabygden (t ex 500 ex 26. 5), Göingebygden (200 ex vid Gryteboda, S om Lönsboda 2.6) och Kristianstadslätten (25 ex vid Karpalund 5.6) i norr till Sandhammaren (t ex 260 ex 27.5) och Falsterbo (200 ex 30.5) i söder. Men flertalet iakttagelser härrör från ett smalt stråk från Lommabukten, där ett betydande insträck äger rum (t ex 1 020 ex 27.5), över Lund och vidare österut utmed Vombsänkan, Vid exempelvis Krankesjön är flyttande prutgåsflockar en daglig syn under slutet av maj, och 1978 utgör därvidlag inget undantag (t ex minst 1 500 ex 27 – 28.5). Detta mönster har återkommit varje vår under de senaste åren. Om man såsom för höststräcket (se Anser 15:281, 16:69 och 16:146) kan tala om ett huvudstråk över Skåne även på våren, så verkar de nordoststräckande prutgässen välja en något nordligare bana än under hösten, även om skillnaderna inte är speciellt stora, Fynden av mindre sångsvan i Skåne pekar, intressant nog, i samma riktning (se Fåglar i Skåne 1977!). Ibland registreras dock betydande mängder prutgäss även längre norrut, Under 1977 sågs t ex 1 000 ex vid Lerhamn N om Höganäs den 1.6, och våren 1976 antecknades drygt 3 600 insträckande prutgäss vid Laholmsbukten samt 1 200 ex mot söder vid Morups Tånge 29 – 30.5 (se Fågelrapport från Västkusten 1976-77!). Höstetid är dessutom sträckande prutgäss en väsentligt sällsyntare företeelse på Västkusten än under våren (Fågelrapport från Västkusten 1976-77), vilket ger ytterligare stöd för slutsatsen, att de hemvändande prutgässen tar en nordligare bana än under sin färd mot vinterkvarteren i Nordsjöländerna på hösten. Efter passagen av Skåne fortsätter gässen ut över Östersjön och tangerar därvid bl a Ottenby på Öland och Gotska Sandön, Från våren 1978 har det publicerats dagssummor såväl från Ottenby som för Gotska Sandön, och i tabellform redovisas siffrorna från den mest intensiva sträckperioden i slutet av maj från dessa båda lokaler tillsammans med det skånska materialet (tabellen ses ej här). Toppnoteringarna infaller med en dags mellanrum för de tre platserna, men det är tveksamt om dessa siffror ger en rättvisande bild av sträckförloppet över Östersjön. För det första måste man konstatera att totalsummorna inte är speciellt imponerande eftersom det övervintrande beståndet av den mörkbukiga prutgåsen i Nordsjöområdet för närvarande överstiger 100 000. Majoriteten av dessa fåglar torde nämligen passera över Sydsverige, då arten sträcker mycket fåtaligt utmed t ex den polska och tyska Östersjökusten. Det är således bara en bråkdel av alla nordoststräckande prutgäss, som räknas in i södra Sverige under våren. För det andra försiggår en betydande del av sträcket under natten. I Lund är det således inte ovanligt att nattetid få höra kacklande prutgåsflockar dra fram över staden i slutet av maj, och från Dörröd uppe på Romeleåsen har för just 1978 rapporterats om 7 överflygande flockar från natten mellan den 26 och 27. 5 (BJn). Det som är så fascinerande med vårpassagen av prutgäss är att sträcket är väldigt intensivt och begränsat till en kort tidsperiod på ca en vecka. Höststräcket däremot uppvisar som regel ett annorlunda tidsschema. Från 1978 har sträckande prutgäss inrapporterats från den 20.9 och under nästan två månader framåt (16. 11). Siffrorna är dessutom något blygsammare än för våren. Vid Falsterbo inräknades dock ett rekordstort antal på knappt 3 200, medan totalsiffran för övriga Skåne inskränker sig till 1 900, Det ger således en totalsumma på ca 5 100 (att järnföras med ca 8 400 1976 och 2 800 1977). Vid Ottenby på Öland uppträdde prutgåsen talrikt, och under hösten bokfördes drygt 15 000 sträckande exemplar (Calidris 8:65). Här, liksom i Falsterbo (se Anser 18:5!), noterades ett betydande inslag av ungfåglar i flockarna, vilket tyder på ett gott häckningsutfall för arten under sommaren. |

1977

Programenligt passerades Skåne av ett prutgåssträck i månadsskiftet maj/juni. Från perioden 22.5–2.6 har ca 3000 ex inrapporterats, och största ansamlingarna sågs vid Lerhamn den 1.6 (1000) och Sandhammaren den 28.5 (444). Under hösten (14.9-16.10) bokfördes drygt 2800 prutgäss, varav merparten (1190) sågs vid Furuboda så pass sent som den 15.10 (LSv), samma dag som stora mängder vitkindade gäss tvärade Skåne. Vardera ett vinter- och ett sommarfynd har inrapporterats: 1 ex Köpingsberg Ö om Ystad 13.1 (KI) och 1 ex L. Hammarsnäs 23.7 (BRi). Dessutom sågs ett exemplar av den västliga rasen ”hrota” rasta i Vombsjön den 5.6 (LBe m. fl.).