Med kikare och kaffetermos – Handbok i fågelskådning

  • Magnus Ullman
  • APUS förlag 2020
  • Häftat (flexband) 168 sidor
  • Naturbutiken 220 kr

 

Allt fler blir fågelintresserade, men det är ont om bra introduktionsböcker. Denna nya bok av Magnus Ullman kan vara intressant för mindre erfarna skådare.

 

En introduktion om var i sin omgivning man kan titta på fåglar följs av ett omfattande kapitel om fågelskådning. I detta får läsaren en grundlig genomgång av fältklädsel, val av handkikare / tubkikare / kamera med tele, när på dygnet man skådar (fågelsång / nattsångare / olika slags sträck / födosökande rastare), litteratur, fågelklubbar, exkursion, samt arter som är lätta att förväxla. Ullman går igenom hur fåglar kan skilja sig åt vad gäller form, hållning, habitus, detaljer, storlek och beteende. Här finns en källa att ösa ut med massor av bra tips, t.ex. att alltid ha ögonmusslorna nere på handkikare; att handledsvärmare är kanon vid sträckräkning; hur man arbetar sig genom terrängen med handkikaren för att upptäcka fåglar; vad ”kustlabben går två under” egentligen betyder; att dåligt väder kan vara bra väder; en snabbkurs i sjöfågelsträckräkning; och om hur man använder sig av Artportalen. Riktigt många användbara tips, inte bara för nybörjarna. Kapitlet följs av ett kort avsnitt om holkar och fågelmatning.

 

Därefter blir det mer avancerat, och sjuttio sidor följer om hur fåglar ser ut. Här har erfarna skådare mycket att hämta, medan det blir många nya begrepp för nybörjarna. Det handlar om fjädergrupper, vingband, ålder, dräkter och ruggning. Begrepp som tertialer, handpenneprojektion, innerfansinskärning och karpaltäckare reds ut. Några sidor ägnas åt näbbformer och systematik. Texten är mycket pedagogisk och rikt illustrerad med diagram och Ullmans egna fågelbilder. Exempelvis visar diagram vilka månader en viss art har dundräkt / juvenil dräkt /1:a vinterdräkt / 1:a sommardräkt / 2:a vinterdräkt. Diagrammen kompletteras med fågelfoton som illustrerar de olika dräkterna och med pilar och kommentarer om vad man ska lägga märke till.

 

Nästa del av boken handlar om skådarstrategi, om vart ska man bege sig i olika vind- och väderlägen. Läsaren introduceras i rovfågelsträckskådning, havsfågelskådning och sjöfågelsträckskådning. Man får tips om bra lokaler i Sverige för att skåda havsfågel och sjöfågelsträck. De som vill få ut maximalt av en vår-/sommarvecka i Norrland bjuds på en rad bra fjäll- och tajgalokaler. Mycket användbart!

 

Det avslutande fenologikapitlet är väl genomarbetat. Det inleds med en serie tips av slaget ”Om du tror dig se en lövsångare före 5 april – så är det stor risk att fågeln är en gransångare”.   Därefter kommer inte mindre än 20 sidor med fenologidiagram för 280 fågelarters uppträdande månad för månad i Götaland / Svealand / Norrland. Mycket lättöverskådligt och en fantastisk sammanställning. Något man kanske väntat sig att hitta i Svensk fågelatlas snarare än i Med kikare och kaffetermos.

 

Börja skåda fågel (BSF) av Sahlstrand & Stenvång Lindqvist är en sedan elva år etablerad bok för oerfarna skådare. Hur skiljer sig Med kikare och kaffetermos (MKK) mot BSF? Lite raljant kan man säga att medan MKK är av en lärobok eller en samling artiklar från Vår Fågelvärld, så har BSF mer drag av en glad broschyr från Naturum. BSF har ett lätt anslag med många foton av glada skådande människor och kapitel som: ”Det är kul med fåglar”, ”Närskådning på sommarstället”, ”Första steget in i fåglarnas värld”, ”Med StOF till Öland” och ”Drag på fåglar”. MKK handlar mindre om kaffetermosar än man kan tro, och är istället mer av en nödvändig genomgång innan man ger sig ut. Den har i huvudsak foton på fåglar med detaljer markerade, pedagogisk grafik, och kapitel som: ”Upptäcka fåglar”, ”Habitus eller detaljer?”, ”Håll reda på fjädergrupperna”, ”Systematik och namngivning” och ”Vindavdrift och flyttning”. Böckerna har alltså olika ansats och kompletterar därför varandra.

 

Saknas då något i den ganska fokuserade Med kikare och kaffetermos? Jag saknar kanske tips till läsaren om att prova på något mer, t.ex. ringmärkning på en fågelstation, standardrutter / inventering, eller årskryss / microbirding / artsamlande.

 

Det kan vara värt att notera att det är en (som undertiteln anger) handbok i fågelskådning, men inte en bok om fåglarnas liv och flyttning, inte en bok om fågelskydd, och inte heller en bok om kamratstämningen under drag på sällsynta arter, eller hur mysigt man har det tillsammans på fågelexkursioner. I kapitlet ”Exkursionen” får läsaren råd om att aldrig tappa fokus under en fika: ”Att fika tillsammans är alltid trevligt. Men om man sitter och spanar sträck är det bättre att dela upp fikat eftersom uppmärksamheten hjälplöst minskar med en kaffekopp i ena handen och en macka i den andra. Man får turas om att hålla vakt.”

 

Med kikare och kaffetermos är en faktaspäckad bok om fågelskådning med massor av användbara tips för skådaren. Boken bör tilltala såväl de som just börjat titta på fåglar som lite mer erfarna skådare. Jag rekommenderar den varmt!

 

 

Recensionen gjord för SkOFs tidskrift Anser av Mikael Arinder