Mindre flugsnappare

Häckar i Central- och Östeuropa, mot norr till östra Sverige och södra Finland samt österut till Ural.

Förekomst i Sverige

Artens tidiga historia är okänd och eventuell förekomst under historisk tid omöjlig att reda ut. Det utesluts dock inte att den kan ha funnits i vårt område under betydande tid (Ericson & Tyrberg 2004).

Det första svenska fyndet handlar om en fågel som blev fångad levande på ett ångfartyg i Stockholms södra skärgård 24 maj 1855 (Sundevall 1856). Nästa fynd, troligen en hona, observerades vid Ottenby 28 maj 1867 (Meves 1868). Fyndet bedöms dock som tveksamt i Fauna & Flora 1910.

En äggkull som enligt uppgift skulle ha tagits vid Mariestad den 12 juni 1892 blev föremål för en utredning och slutomdömet blev att ursprunget inte ansågs tillräckligt bestyrkt (Vår Fågelvärld 3:100). Det första bekräftade svenska häckningsfyndet gjordes istället vid S. Vixen i Eksjötrakten 1944 (K-J Gustafson 1944). De första fynden och de första häckningarna i de olika landskapen framgår av tabell 1.

Populationen i Sverige 2008 uppskattades till 1 100 par (Ottosson m.fl. 2012).

Svensk Fågeltaxering bedömde att den svenska populationen uppgick till 1 700 par 2018. Trenden för 20-årsperioden 2002-2021 angavs som kraftigt ökande och för 10-årsperioden 2012-2021 som osäker men med en mindre icke signifikant minskning (Wirdheim & Green 2023).

Tabell 1: Kända och troliga förstafynd samt första häckningar av mindre flugsnappare i de olika landskapen.

Förekomst i Skåne

• En ung hanne mindre flugsnappare sköts i Limhamn 30 september 1875 (C R Sundström 1889 i Holmström 1947).
• Därefter följde en hane som sågs i Falsterbo under pingsten 1907 (O. Gylling i brev i Jägerskiöld & Kolthoff 1926) och en ung hane som hittades död på Limhamn 15 oktober 1927 (Curry-Lindahl 1963).
• Nästa fynd gjordes vid Häckebergasjön där en hane sågs 3-8 juni 1943 (Curry-Lindahl 1963).
• Fjärde fyndet gjordes vid Sövde 1946
• Femte och sjätte fyndet gjordes 1947 på Ryssberget och vid Leingaryd.
• Under åren 1950-1959 gjordes ett 15-tal fynd i landskapet, de flesta på Falsterbohalvön (Curry-Lindahl 1963).

Den första häckningen i Skåne skedde i Mölle 1960 och den upptäcktes av Gustaf Rudebeck som skrev en utförlig text i Vår Fågelvärld 19:325-328.

En andra häckning ägde rum i Åhus kronopark 1963 (Vår Fågelvärld 26:185).

Förmodligen skedde fler häckningar under perioden 1965-1974 men jag hittar inga uppgifter om det. Däremot finns det uppgifter från 1976, 1978 samt om två häckningar 1981. Därefter verkar arten ha varit en årlig häckfågel i Skåne (diverse Fåglar i Skåne).

Den första atlasinventeringen 1974-1984 påvisade förekomst i 54 rutor varav säker häckning i sju och trolig häckning i elva rutor. Under den andra atlasen 2003-2009 konstaterades bara förekomst i 20 rutor och säker häckning i endast en. Trenden angavs som starkt minskande. Men den totala populationen i Skåne uppskattades 2008 till 40 par och det påmindes att arten var mycket svårinventerad (Bengtsson & Green 2013).

Figur 1. Resultatet av den första atlasinventeringen av mindre flugsnappare 1974-1984. Röd, orange & gul prick = säker, trolig & möjlig häckning. Svart prick = ej inventerad ruta.

Figur 2. Resultatet av den andra atlasinventeringen av mindre flugsnappare 2003-2009. Röd, orange & gul prick = säker, trolig & möjlig häckning.

Figur 3: Ringmärkning av mindre flugsnappare i Falsterbo 1980-2023. Vår: blå stapel. Höst: röd stapel.

Fenologi Skåne

Den tidigaste sågs 1 maj 2001 i Kåseberga och samma datum 2012 i Brantevik och Falsterbo.

Det senaste fyndet gjordes 16 november 1986 i Brantevik (Fåglar i Skåne resp. år), se foto på en 1k-fågel från oktober nedan.