Pungmes

2023 observerades under häckningstid sammanlagt sex hanar och tre honor i sydvästra Skåne. Endast två häckningsförsök konstaterades där ett lyckades med sex flygga ungar som resultat. Ett annat par lade en äggkull som övergavs innan ruvning och varken hanen eller honan i detta par sågs därefter. Eftersom några individer sågs mer eller mindre tillfälligt kan ytterligare häckningsförsök ha inletts på någon okänd lokal. Men den enda observation som antyder någon ytterligare lyckad häckning i området gäller en omärkt ungfågel i Nöbbelövs mosse 22-26.7 (Michael Tobler m.fl).

I nordöstra Skåne sågs bara två säkert identifierade individer, båda hanar, och ingen inledd häckning är känd. Den ene hanen sågs bara kortvarigt (Hans Cronert) men visade sig vara en individmärkt fågel född i området 2022. Den andre hanen bar däremot en fransk ring.

Under större delen av september uppehöll sig en mycket svårobserverad grupp om minst tre omärkta ungfåglar i Löddesnäs, men ingen av dessa kunde fångas. Däremot kunde en omärkt hona ringmärkas samtidigt som en av ungarna från årets lyckade häckning kontrollerades. Den färgmärkte fadern till denna kull observerades också.

Inga pungmesar fångades eller kontrollerades i Flommenvassarna under hösten vilket ytterligare förstärker intrycket av en mager häckningssäsong. Däremot noterades fyra pungmesar på utsträck vid Nabben under hösten, och den 7 oktober kunde en tillfälligt rastande individ fotograferas (Tommy Holmgren). Det visade sig vara ytterligare en individmärkt unge från häckningen i nordöstra Skåne 2022.

Sammanfattningsvis kan vi alltså notera ytterligare en tillbakagång från de senaste magra säsongerna och vi är nu nere på en nivå motsvarande 1970-talet. Frågan är hur länge vi får ha pungmesen kvar som häckfågel i landet? Eftersom situationen är så prekär hoppas vi på förståelse för att observationer kring häckningar fortsatt döljs i Artportalen.

Mats Johannesson, Olof Persson och Peter Öhrström