Bändelkorsnäbb

Arten har sin huvudsakliga utbredning från norra Finland över det ryska barrskogsbältet till Alaska och Kanada. Är under spridning västerut och förekommer ibland rikligt även i Sverige.

 

Förekomst i Sverige

Arten är starkt beroende av lärkträd och detta trädslag har inte funnits naturligt i Sverige. Den tros därför ha haft en kort, möjligtvis sporadisk, historia i landet (Ericson & Tyrberg 2004). Den första nedtecknade observationen gjordes 1786 och gällde flera flockar under hösten i Hasslövs socken i Halland (Bernström 1952, Osbeck 1797). Det första, som svenskt tillvaratagna exemplar, fångades vid Stockholm 1792 (Nilsson 1858).

 

En stor invandring skedde 1889 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 27:264) och året efter gjordes troligen ett bofynd nära Uppsala. Jag citerar: ”En av oss erhöll 2 mars 1890, från en skogvaktare, en kull korsnäbbägg, som sannolikt tillhör denna art. De var tagna nära Uppsala, och mannen, som ej kände till bändelkorsnäbben, berättade, att fågeln hade vita band på vingen som en bofink” (Jägerskiöld & Kolthoff 1926). Uppgiften må kunna betvivlas men nämns som bofynd i såväl Svensk Fågelatlas (1999) som SOF 2002. En helt säker häckningsuppgift gäller ett bo med ägg från Kristinehamn i Värmland 1893 och det ska finnas på Göteborgs museum (Jägerskiöld & Kolthoff 1926). Under första halvan av 1900-talet nämns häckningar i Norrbotten 1903, Jämtland 1914, Lappland 1926 och Ångermanland utan årsangivelse (SOF 1949). Högst sannolikt har arten häckat i lönndom på många platser och under många år.

 

Bändelkorsnäbben uppträder med olika mellanrum invasionsartat och sådana har noterats höstarna 1889 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 27:264), 1902, 1909, 1956, 1966, 1972, 1974, 1979, 1985-87 och 1990 (SOF 2002). I nyare tider märks stora invasioner 1998, 2002, 2011, 2013 och 2014  För år 2020 rapporterades mycket höga häckningstal och det nämns 1000-tals, möjligen 10 000-tals häckande par i Sverige (Fågelåret resp. år). Den häckande populationen i Sverige hade redan 2008 uppskattats till 10 000 par (Ottosson m.fl. 2012).

 

Svensk Fågeltaxering bedömde också att den svenska populationen uppgick till 10 000 par 2018. Trenden angavs som osäker under ett såväl 20-års- som ett 10-årsperspektiv (Wirdheim & Green 2022).

 

Bändelkorsnäbben är sedd i samtliga landskap och har häckat i minst tolv av dem. I tabell 1 redovisas de uppgifter jag hittat gällande första kända häckning.

 

Tabell 1: Årtal för första dokumenterad häckning.

 

1:a häckning

Källa

Skåne

 

 

Blekinge

 

 

Halland

 

 

Småland

2012

Artportalen

Öland

 

 

Gotland

 

 

Bohuslän

 

 

Västergötland

 

 

Östergötland

 

 

Dalsland

 

 

Värmland

1893

SOF 2002

Närke

2018

Artportalen

Sörmland

 

 

Västmanland

 

 

Uppland

1890

SOF 2002

Dalarna

1996

Fågelåret 1996

Gästrikland

 

 

Hälsingland

2007

Fågelåret 2007

Härjedalen

1996

Fågelåret 1996

Medelpad

 

 

Jämtland

1914

SOF 1949

Ångermanland

             <1949

SOF 1949

V-botten

1930

Olsson & Wiklund 1999

N-botten

1903

SOF 1949

Lappland

1926

SOF 1949

 

Förekomst i Skåne

Den första uppgiften jag hittar är från 1845 och avser tolv individer, mest yngre, skjutna av pastor Wallengren under hösten mellan Årup och Gualöv. Samma höst fångades tre ex i donor i Nöbbelöv utanför Ystad och en flock sågs vid Helgonabacken i Lund  (Nilsson 1858).

 

I vilken omfattning invasionerna 1889, 1902 och 1909 berörde Skåne vet jag inte, men en invasion 1956 lär ha gjort det (Markgren & Lundberg 1959).

 

Bändelkorsnäbbar har setts årligen i Skåne sedan 1970 med undantag för åren 1998 och 2000. men antalet individer varierar starkt – från ett enda ex vissa år (t.ex. 1995) till som mest över 6 000 år 2011 (diverse Fåglar i Skåne). I tabell 2 ses år med minst 78 individer noterade. Arten är rapporterad från Skåne under årets alla månader men jag vet inte om de få junifynden är godkända. Någon häckning i landskapet har aldrig rapporterats.

 

Tabell 2: År med minst 78 ex efter 1975 (resp. Fåglar i Skåne)

1979

78

1982

84

1990

106

2002

670

2011

> 6 000

2013

1 233

2014

465

2017

180

2020

112

 

 

Förekomst i Danmark (Hvidvinget Korsnæb)

Danmarks första fynd gjordes cirka 1826 och avser en dödad hona vid Herlufsholm på Själland. 1964 hade det gjorts 67 fynd av cirka 220 fåglar (Christensen & Rasmussen 2015). Fram t.o.m. 2019 redovisas hela 13 343 fynd i landet. Högsta årssumman är från 2014 och berättar om 3 384 fynd (Christensen m.fl. 2022).

 

År 2012 hände det sig plötsligt att fem par bedömdes ha häckat i landet vilket var första gången – ett par på Nordjylland och fyra på Själland (Dinesen m.fl. 2016 & Christensen m.fl. 2022). Statusen bedömdes samma år vara just fem par och trenden som positiv (Dof.dk 2015). Har möjligen även häckat vid Skagen 2003 samt 2014, 2015 och 2018 på Själland (Christensen m.fl. 2022).

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades bändelkorsnäbben som livskraftig (LC) och med ett stabilt bestånd i Europa uppskattat till 354 000 vuxna fåglar.

 

Maxålder  

Ingen uppgift

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

  • Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
  • Bernström, J. 1952. Bidrag till bändelkorsnäbbens äldre historia i Sverige. VF 11:23-27.
  • Christensen, J.S. & Rasmussen, P.A.F. 2015. Revideret status for sjældne fugle i Danmark før 1965. DOF  2015:109, nr 2.
  • Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
  • Dinesen, L., Romdal, T.S., Grell, M.B. & Buchwald, E. 2016. Udviklingen i antallet af ynglefugle i Danmark 1800-2012 II. DOFT 110:201-206.
  • Edenius, L. & Lindberg, N. 1996. Rekordår för bändelkorsnäbb i norra Sverige 1996. VF 55:6:20-21.
  • Elleström, O. 2002. Korsnäbbsinvasionen hösten 2002. A 41:289-292.
  • Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
  • Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
  • Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
  • Markgren, G. & Lundberg, S. 1959. Om tallbit och bändelkorsnäbb i Sverige under invasionsperioden 1956-57. VF 18:185-205.
  • Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
  • Olsson, C. & Wiklund J. 1999. Västerbottens fåglar. Umeå.
  • Osbeck, P. 1797. Beskrifning på Korsnäfwen. KVAH s. 298-303.
  • Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
  • Rendahl, H. 1949. Fågelboken – Sveriges fåglar i ord och bild. Tidens förlag/Stockholm.
  • Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
  • Salomonsen, F. 1963. Nordens fåglar i färg, sjunde bandet. Allhems förlag, Malmö 1967.
  • SOF. 1949. Sveriges fåglar. Stockholm.
  • SOF. 2002. Sveriges fåglar. 3:e uppl. Stockholm.
  • Ullman, M. 2002. Bändelkorsnäbb. VF 61:5:47. Förekomst i Sverige.
  • Wirdheim, A. & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i juni 2022