Bredstjärtad labb

Arten häckar längs i princip hela den ryska Ishavskusten via Alaska till norra Kanada.

 

Förekomst i Sverige

Förhistoria: Det är inte uteslutet att arten häckade i vårt område under slutskedet av Istiden (Ericson & Tyrberg 2004).

 

  1. Det första redovisade fyndet gjordes i Söderfors, Uppland 1792 (Lindroth MS, Nilsson 1858).
  2. Fynd två gjordes i skånska Näsbyholm där en juvenil fågel sköts i oktober 1837. Den lär finnas på Zool. Mus. i Lund (Fåglar i Skåne 1984).
  3. Det tredje fyndet var också skånskt och gjordes vid Getinge (troligen vid Gårdstånga) 26 oktober 1841. Denna lär också finnas på Zool. Mus. i Lund (Fåglar i Skåne 1984).
  4. Sveriges fjärde (?) ”erhölls” i Lule lappmark i april 1842 (Jägerskiöld & Kolthoff 1926)

Därefter har jag inte letat svenska fynd utan nöjer mig med att konstaterar att arten har setts i Sverige åtskilliga gånger och med ökad frekvens. Den är också noterad i landet under årets alla månader. En uppgift som tyder på att arten kunde uppträda talrikt redan ”förr i tiden” är en passus från Bengt Berg 1903. Han skrev: ”Den 26 sistl. September iakttogos bortåt 200 st. bredstjärtade labbar sträckande genom Kalmar sund. Det lyckades mig att fälla 10 st., hvaraf några torde vara gamla” (Bengt Berg i Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 41:311). Senare tiders erfarenheter av höga dagssummor gör denna uppgift fullt rimlig.

 

1949 beskrivs förekomsten i Sverige så här. ”Passerar mycket sällsynt men vissa år i något större antal i södra och mellersta Sverige på sträck från nordost” (SOF 1949). 2002 hade lydelsen justerats till ”uppträder sällsynt men årsvisst” och det nämns också att den vissa år uppträder invasionsartat (SOF 2002). Stora invasioner har bl.a. inträffat 1999 och 2014. Antalet individer under hösten 1999 uppskattades till cirka 3 200 (Fågelåret 1999) och 2014 noterades minst 4 734 ex under hösten. Arten sågs då i alla landskap utom Härjedalen, Västmanland och Närke. I Närke sågs dock fem ex i maj samma år vilket noterades som ”udda fynd” i källan (Fågelåret 2014).

 

Den ökande frekvensen av iakttagna bredstjärtade labbar under senare år beror nog inte på att arten har ökat i antal utan bör vara ett resultat av ökad kunskap samt vilja att spana efter havsfåglar längs våra kuster. Bättre optik spelar säkert också stor roll.

 

En uppenbart felaktig uppgift från 1894 nämns här som kuriosa ”Häckar på de yttre skären i de nordliga trakterna av Östersjön” (Carlsson 1894).

 

Förekomst i Skåne

Skånes två första fynd 1837 och 1841 nämns ovan. Därefter dröjde det till 1853 då en gammal hanne erhölls i Malmö (Carlsson 1894). Utöver fyndet vid Malmö 1853 redovisar Carlsson fynd från Falsterbo, Trelleborg, Ystad samt ytterligare ett från Malmö, under åren 1870-1881.

 

Det finns spridda uppgifter om diverse förekomster under 1900-talets första hälft men riktigt grepp om det hela får jag inte förrän runt 1970. Det som kan sägas om denna period är att arten sågs förhållandevis sällan fram till början av 1980-talet men därefter i ökande antal och årligen från och med 1981.

 

Ur de olika årgångarna av Fåglar i Skåne har jag hämtat nedanstående uppgifter. De är inte exakta men ger ändå en rättvisande bild av de rapporterade förekomsterna.

  • 70-80: 11 fynd. Inga fynd gjordes 1970, 1972-74, och 1980
  • 81-90: ca 517 fynd pendlande mellan 2 ex 1981 till 266 ex 1985.
  • 91-00: ca 477 fynd pendlande mellan 12 ex 1998 till 180 ex 1999.
  • 01-10: ca 670 fynd pendlande mellan 35 ex 2003 till 213 ex 2005.
  • 11-20: ca 1577 fynd pendlande mellan 24 ex 2020 till över 1000 ex 2014.

 

Skånska förekomster under invasionsår

Den bredstjärtade labben uppträder vissa år invasionsartat och i en del texter nämns att dessa sker i treårsperioder. Det stämmer ibland men inte alltid. Nedan följer de år som sticker ut för Skånes del. Uppgifterna är hämtade från diverse Fåglar i Skåne.

  • 1985: 266 ex.
  • 1988: 79 ex.
  • 1996: 94 ex.
  • 1999: 180 ex.
  • 2005: 213 ex.
  • 2011: 185 ex.
  • 2014: ca 1000 ex.
  • 2019: >75 ex.

Invasionen 2014 var i särklass mest omfattande och det uppskattades att minst 1000 individer sågs i Skåne. Bland annat räknades hela 327 ex sträckande förbi Simrishamn 22 oktober (Fåglar i Skåne 2014)

 

Förekomst i Danmark (Mellemkjove)

Det första redovisade fyndet gäller två juvenila skjutna vid Själlands östkust under hösten 1850 (Christensen & Rasmussen 2015). T.o.m. 1964 hade det gjorts 104 fynd av 121 fåglar i Danmark (Christensen & Rasmussen 2015). Fr.om. 1970-talet ökade antalet fynd, mycket beroende på ökad kunskap och aktivitet hos skådarna, och när 2019 var till ända fanns det nästan 10 000 registrerade fynd av arten i Danmark. Främsta året var 2014 – då gjordes 1 686 fynd (Christensen m.fl. 2022).

 

Jakt, skydd och attityder

  • 1913: Fredlös året om (SJFT 1912:337).
  • 1928: Fredad 1 mars-31 aug enl. K. kungörelse n:r 439 och 440; 1927 (SJFT 65:bilaga).
  • 1968: Totalfredad fr.o.m. 1 januari (VF 27:96+).

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades arten som livskraftig (LC) men med en okänd beståndsutveckling i Europa uppskattad till 6 300 vuxna fåglar.

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

  • Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
  • Christensen, J.S. & Rasmussen, P.A.F. 2015. Revideret status for sjældne fugle i Danmark før 1965. DOF  2015:109, nr 2.
  • Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
  • Danielsen, F. m.fl. 1990. Marine distribution of seabirds in the Northeast Atlantic between Iceland and Scotland, June-September 1987 and 1988. DOFT 84:45-63.
  • Egnell, G. & Elmberg, J. 1990. Sträcket av labb och bredstjärtad labb genom Norra Kvarken våren 1989. VF 49:95-97.
  • Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
  • Jakobsson, G. & Johansson, B. 2001. Sträckvägar och sträckbeteende hos labbar. OS 11:191-210.
  • Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
  • Lindroth, MS. Se VF 1993, nr. 1, sid 24.
  • Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
  • Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
  • SOF. 1949. Sveriges fåglar. Stockholm.
  • SOF. 2002. Sveriges fåglar. 3:e uppl. Stockholm.
  • Wirdheim, A. 2000. ”Invasion” av bredstjärtad labb 1999. Fågelåret 1999. SOF.

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i augusti 2022