Domherre

”Domherren är utan tvifvel oriktigt ansedd för att vara dum, han är endast oerfaren och tillitsfull, då han nyss kommit från undangömda häckplatser” (Kolthoff & Jägerskiöld 1898).

 

Förekomst i Sverige

Domherren tros ha kunnat invandra under Preborial tid, cirka 9000 före 0. Det finns ett benfynd från Öland cirka 1000-1300 efter 0 (Ericson & Tyrberg 2004).

 

Den första uppgiften från Sverige är från 1611 och berättar bara att arten var känd i landet (Forsius 1952). Mer berättande är en text från mitten av 1800-talet som lyder: ”Förekommer under sommaren i skogarna i det mellersta och södra Sverige, ända ned i Småland; men emedan han då uppehåller sig i täta barrskogar är det ej lätt att finna honom. I det södra Skåne ser man honom aldrig förr än på senhösten och då han där gör sitt första besök i trädgårdarna är det ett säkert tecken till köld och oftast till snö” (Nilsson 1858). Liknande texter finns från 1898 ”I Sverige häckar han, ehuru sparsammare i Skåne, och är spridd öfver hela landet åtminstone upp till Gellivare samt på Gotland” (Kolthoff & Jägerskiöld 1898). Vidare i diverse texter från 1900-talet, t.ex ”I Sverige hör den ingalunda till våra vanligaste häckfåglar, hur välkänd den än är som vintergäst i bebyggda trakter. Emellertid häckar den över större delen av landet från Skåne till Lappland” (Rudebeck 1962). Senare uppgifter berättar att domherren häckar tämligen allmänt från mellersta Skåne till Torne lappmark (Svensson & Tjernberg 1999).

 

Populationen i Sverige beräknades 2008 till 380 000 par (Ottosson m.fl. 2012) medan Svensk Fågeltaxering bedömde att den svenska populationen uppgick till 582 000 par 2018. Trenden för 20-årsperioden 2001-2020 angavs som måttligt ökande och för 10-årsperioden 2011-2020 som stabil (Wirdheim & Green 2022).

 

Förekomst i Skåne

Den första nedtecknade uppgiften jag hittar är från 1849 och den berättar att domherren sågs allmänt i nordöstra Skåne men också att den ej var noterad som häckfågel (Wallengren 1849).

 

Från sydvästra Skåne och 1887 berättas att arten var ”Allmän höst och vinter; uppträder ibland i mängder, dock inte på senare år” (Thott 1892). Att arten häckade i Skåne under 1800-talet framgår bl.a. av Carlsson 1894.

 

Den första atlasinventeringen 1974-1984 (fig 1) påvisade förekomst i 224 av 506 rutor och populationen uppskattades till drygt 8 600 par (Andell, Jönsson & Nilsson 1988). Den andra atlasinventeringen 2003-2009 (figur 2) visade på minskande trend och förekomst i 156 av 517 rutor (Bengtsson & Green 2013). Populationen i Skåne beräknades 2008 bestå av 2700-6300 par (Ottosson m.fl. 2012).

 

Figur 1: Resultatet av den första atlasinventeringen av domherre 1974-1984.

 

 

Figur 2: Resultatet av den andra atlasinventeringen av domherre 2003-2009.

 

 

Figur 3: Ringmärkta domherrar i Falsterbo 1980-2021.

 

 

Figur 4: Sträck av domherre i Falsterbo 1980-2021.

 

 

Förekomst i Danmark (Dompap)

Första häckfyndet i Danmark gjordes på Bornholm 1916. Första häckfyndet utanför Bornholm gjordes på södra Jylland 1932 (Malling-Olsen 1992).

 

Status i Danmark 2019 beräknades till 40 000 par (Christensen m.fl. 2022).

 

Dansk Ornitologisk Forenings bevakning av de allmänna fåglarna i Danmark visade för domherrens del en ökning ur långtidperspektivet 1976-2020 och även en ökning för perioden 2010-2020 (Eskildsen m.fl. 2021).

 

Jakt och skydd

Domherren var helt fredlös fram till 1928 då den fredades 1 mars-31 aug enl. K. kungörelse n:r 439 och 440; 1927 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 65:bilaga). Likt alla de andra som tidigare saknat skydd i form av fridlysning, eller som inte hade fasta allmänna jakttider, blev domherren totalfredad från jakt fr.o.m. 1 januari 1968 (Vår fågelvärld 27:96+).

 

Domherren sågs inte med blida ögon överallt och det var vanan att äta knoppar som var huvudorsak till avogheten. Här följer några synpunkter från förr i tiden:

• 1858: ”De fångas på vanligt limspö. Även fälles här vid Lund årligen ett stort antal med puströr, ett instrument som på andra ställen i Sverige lär vara föga begagnat, men vid Lund åtminstone varit mycket i bruk, och varmed alla slags smärre fåglar kunna fällas. Nytta och skada: Köttet är smakligt och sunt. Hannarna värderas mest för sitt vackra utseende. De skada stundom trädgårdarna om vintern, därigenom att de äta knoppar av fruktträden” (Nilsson 1858).
• 1887: ”Uppträder ibland i mängder och orsakar då stor ödeläggelse i körsbärsträden, vars knoppar den biter av”. Avser sydvästra Skåne, kanske främst Skabersjö-Börringe (Thott 1892).
• 1926: ”Domherren anställer onekligen vintertid en del ogagn i trädgårdarna genom att förtära knoppar på fruktträd och andra träd. Detta är orsaken till att han ej i Norge likt flertalet andra småfåglar under någon del av året åtnjuter skydd av lagen. Den skada han orsakar ersätter han dock, synes det oss, rikligen genom sitt vackra utseende och behagliga väsen” (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).
• 1953: ”Äro mångenstädes illa sedda i trädgårdarna för sin åverkan på fruktträdens blomknoppar. Emellertid är det sällan som denna skadegörelse har någon verklig betydelse” (Rosenberg 1953).

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades domherren som livskraftig (LC) och med ett ökande bestånd i Europa uppskattat till 12 900 000 vuxna fåglar.

 

Maxålder 

Sveriges äldsta blev 12 år och 6 månader. En fågel märkt i Tyskland blev en månad äldre (se RCs hemsida).

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

• Andell, P. & Jönsson, P-E. & Nilsson, L. 1988. Svensk fågelatlas i Skåne; slutrapport, del 8. Anser 27:245-258.
• Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
• Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge.
• Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
• Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
• Ekström, C.U. 1833. Kramsfoglarne. Tidskrift för Jägare och Naturforskare, sidorna 444-453 i nyutgivning av Richard Bergström 1894. Stockholm.
• Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
• Eskildsen, D.P., Wikstrøm, T. & Jørgensen, M.F. 2021: Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark 1975-2020. Årsrapport for Punktællingsprogrammet. Dansk Ornitologisk Forening.
• Forsius, S.A. 1952. Physica. Uppsala Universitets Årsbok 1952:10.
• Fox, A.D. 2006. Varifrån kom de trumpetande domherrarna? Referat i VF 2007:2:31.
• Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
• Jönsson, P-E. 2002. Förändringar i Skånes fågelvärld 1952-2001. Anser 41:159-173.
• Kolthoff, G & Jägerskiöld, L.A. 1898. Nordens fåglar. Beijers förlag. Stockholm.
• Lindberg, N. 2005. Domherreinvasionen 2004. Calidris 34:2:14-20.
• Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
• Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
• Ohlsson, A. 2022. Från sommarskogens djup till vår närhet. A 61:4:3-7. Betraktelse.
• Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
• Rosenberg, E. 1953. Fåglar i Sverige. Bokförlaget Svensk Natur. Stockholm.
• Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
• SOF. 1949. Förteckning över Sveriges fåglar. 1:a upplagan. Svensk natur.
• Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, suppl 31. Stockholm.
• Thott, T. 1892. Mitteilungen des Ornithologishen Komitees des Königlichen Schwedischen Akademie der Wissenschaften. Stockholm.
• Wallengren, H.D.J. 1849. Foglar i nordöstra Skåne. KVAÖ 6, 1849:307-312.
• Wirdheim, A. & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i juli 2022.