Aftonfalk

Aftonfalken har en sydostlig utbredning i Europa som sträcker sig vidare genom Ryssland bort till Kina. Södra Polen kan nog sägas vara är en nordgräns tillsammans med Belarus. Men det lär ha skett häckningar även i Baltikum.

Historiskt i Skåne och Sverige

Aftonfalkens kända historia i Sverige började i Skåne 26 maj 1857. Då sköt studerande Otto Möller en hona ”vid en furulund nära Trä i Norrvidinge socken” i Svalövs kommun (Nilsson 1858). Ytterligare tre individer sköts i Skåne under 1800-talet – en ungfågel ”vid Lund” 11 september 1864 (Smedstorp enligt Curry-Lindahl 1959) och en 2K hona ”i Skåne” 9 maj 1866 (Meves 1868). Den tredje var en ung hane som sköts vid Barsebäck 22 september 1880 (Curry-Lindahl 1959).

Från övriga Sverige finns följande uppgifter från 1800-talet: Uppsala 1860 och 1883, Sörmland 1862 och 1881, Närke 1869, Norrbotten, Luleå 1873 och Öland 1890 (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).

Aftonfalkens förekomster i Sverige under 1900-talet fram till 1970 går vi inte djupare in på utan nöjer oss med att antalet skjutna och iakttagna individer fram t.o.m. 1955 uppgick till 54 (SOF 1978). I Förteckning över Sveriges fåglar, utgiven 1949, nämns kända förekomster även för landskapen Gotland, Västergötland, Värmland, Västmanland, Jämtland, Ångermanland och Västerbotten.

Det ska också nämnas att aftonfalken likt flertalet andra falkar blev fridlyst och därmed totalfredad 1957 (Vår Fågelvärld 17:72).

Häckningar i Sverige

Det finns två häckningar och två häckningsförsök redovisade, samtliga på Öland. Först ut var ett par som häckade vid Beijershamn 1928 (Edelstam 1944). Utgången är okänd. De två häckningsförsöken gjordes 1969 (2 par) och 1974. Den andra häckningen ska ha skett på södra Öland 1975 (Calidris 6:4).

Förekomsten i Skåne 1970-2020

Uppträdandet i Skåne varierar år för år och det finns två år som sticker ut ordentligt under perioden 1975-2020 (de år då FiSken kommit ut). Det är 2012 då endast en individ rapporterades och godkändes. Ytterligare några få fynd finns i rullorna för detta år men dessa rapporterades inte på blankett vilket krävdes fr.o.m. 2012. Att det handlade om ett bottenår ansågs dock vara säkerställt. Det andra året som sticker ut var 2019 då hela 155 individer räknades in – ett resultat som slår allt med stor råge. Tidigaste högsta årsnotering var 36 individer år 1979.

Om vi räknar bort de två extremåren 2012 och 2019 blir genomsnittet för åren 1975-2020 17 individer per år. I tabell 1 visas förekomsterna för femårsperioder 1970-2019. Uppgifterna är tagna från Sveriges fåglar (SOF 1978) och Fåglar i Skåne 1975-2019. Här märks en ganska tydlig minskning under 2000-talen och den fortsatte även under 2015-2018 där antalet individer var 15, 11, 9 och 13 innan det fantastiska året 2019 visade på 155 individer (och förstörde statistiken!).

En anledning till att färre individer rapporterades under 2000-talet var enligt Fåglar i Skåne 2012 att en allvarlig populationsnedgång hade skett i hela utbredningsområdet. Den ryska och ukrainska populationen hade t.ex. minskat med 30 % de senaste tio åren och den ungerska med hela 60 %. Råkan, vars bo den kolonihäckande aftonfalken gärna använder när råkorna är klara med sitt, spelar en viss roll i sammanhanget. Dessa hade nämligen blivit alltmer bundna till stadsmiljöer och dit vill inte aftonfalkarna flytta. Minskad areal öppen skog, ängsmark och stäpp ansågs dock vara de viktigaste faktorerna till minskningen. I Ungern kompenserade man förlusten av råkbo med att sätta upp holkar (förmodligen råkbolika) och det hade visat sig vara framgångsrikt.

 

Tabell 1: Förekomst i Skåne under femårsperioder

Fenologi Skåne – tidigast/senast

Vår:     10 april 2014 – Falsterbo fyr.

Höst:    14 november 2009 – Lerhamn.

Förekomst i Danmark (Aftenfalk)

I Danmark gjordes det första fyndet 23 maj 1850 då en ung hane sköts på Læsø. Fram t.o.m. 2019 finns 6 655 fynd registrerade och som mest under ett år 619 ex 1992. (Christensen m.fl. 2022).

Rödlistning

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades aftonfalken som sårbar (VU) och med ett minskande bestånd i Europa uppskattat till 140 000 vuxna fåglar. I förra listan från 2015 var klassningen nära hotad (NT).

https://www.birdlife.org/wp-content/uploads/2021/10/BirdLife-European-Red-List-of-Birds-2021.pdf

Maxålder 

En i Frankrike ringmärkt aftonfalk blev 13 år och 3 månader (RCs hemsida www.nrm.se)

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil

• Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
• B-m, A. 1904. Roffåglarnas nytta och skada. SJFT 42:274-277.
• Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
• Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
• Curry-Lindahl, K. 1959. Våra fåglar I Norden, andra upplagan. Stockholm.
• Edelstam, C. 1944. Notis. Fauna & Flora 40:94.
• Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
• Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
• Meves, W. 1868. Bidrag till Sveriges Ornithologi. Berättelse om en resa till Öland och Skåne. Översigt af Kungl. Vetenskapsakademins Förhandlingar, 1868. N:o 3.
• Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
• Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
• Rendahl, H. 1949. Fågelboken – Sveriges fåglar i ord och bild. Tidens förlag/Stockholm.
• SOF. 1978. Sveriges fåglar. Stockholm.
• Ullman, M. 2001. Aftonfalk. VF 60:7:47. Förekomst i Sverige.
• Waldenström, A. 1981. Invasion av aftonfalk i Skandinavien och Nordeuropa hösten 1979. VF 40:297-310.

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i februari 2022