Flodsångare

Flodsångaren har sin utbredning i östra och centrala Europa österut till sydvästra Sibirien.  Den är med andra ord en i princip endemisk europeisk art.

Förekomst i Sverige

Det finns en tidig uppgift från 1913 som berättar om en uppenbar locustella-art vid ”de kärrängar, som utbreda sig kring Stångåns utlopp i Roxen” den 3 juni och som enligt beskrivningen mycket väl kan ha varit en flodsångare (Fauna & Flora 1913/284).

Det första godkända fyndet dröjde dock till 1937 då en sjungande hanne noterades en mil söder om Lindesberg, Västmanland natten mellan 10-11 juli (Swanberg 1938). I SOFs förteckning 1949 nämns fyndet från 1937 samt ett från sjön Östen i Västergötland maj-juni 1939 (SOF 1949). Om vi så hoppar fram till slutet av 1960-talet hade det hänt mycket. I SOFs förteckning utgiven 1970 nämndes fynd i Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Västergötland, Östergötland, Närke, Västmanland, Sörmland, Uppland, Dalarna, Gästrikland och Västerbotten samt att arten sågs så gott som årligen i Sverige (SOF 1970).

Idag har flodsångaren setts i alla svenska landskap och enligt Artportalen gjordes de första (godkända) fynden i de landskap som inte nämnts ovan: Bohuslän 1965, Ångermanland 1970, Värmland 1971, Norrbotten 1972, Jämtland 1980, Härjedalen 1988, Medelpad 1989, Hälsingland 1995, Dalsland 2002 och Lappland 2009.

Från att årsboken Fågelåret började ges ut 1992 pendlade antalet rapporterade flodsångare i Sverige mellan 89 ex 2001 och 270 ex 1995. Så var det fram till 2012 då det plötsligt rapporterades 436 individer och året därpå makalösa 856. År 2014 noterades 610 individer men fr.o.m. 2015 bar det nedåt igen t.o.m. 2020 med följande årsuppgifter: 297, 249, 198, 156, 137 och 104 – alltså en successiv årlig minskning av antalet fynd (Fågelåret resp. år).

Den första kända häckningen i Sverige gjordes i Paviken på Gotland 1987 (Bläcku 14:19). Upplands första häckning kom 1996, den första småländska 1999 och den första skånska 2003 (Fågelåret resp. år). Därefter finns det rapporter om första häckningar i  Gästrikland 2010 (Fågelåret 2010), Västerbotten 2011 (Artportalen), Värmland 2014 (Fågelåret 2014) och Närke 2019 (Artportalen).

2008 uppskattades den svenska populationen till 150 par (Ottosson m.fl. 2012) vilket sannolikt var en teoretisk uträkning. Svensk Fågeltaxering bedömde också att den svenska populationen uppgick till 150 par 2020. Trenden för 20-årsperioden 2001-2020 angavs som stabil och för 10-årsperioden 2011-2020 som minskande (Wirdheim & Green 2022).

Förekomst i Skåne

Det första fyndet i Skåne gjordes vid västra Vombsjön 3-10 juni 1962 (Källander 1964). Från och med 1970 finns uppgifter om förekomster i de olika årgångarna av Fåglar i Skåne, se figur 1. Som synes har arten varit årlig sedan dess med allt från ett årligt fynd till rekordåret 2013 då 48 fynd gjordes.

Figur 1: Årssiffror (fynd) för flodsångare i Skåne 1970-2021.

Under den första atlasinventeringen 1974-1984 (figur 2) noterades arten i 55 rutor, dock utan någon säkerställd häckning. En expansion förmodades ha ägt rum från och med slutet på 1970-talet (Andell & Nilsson 1988a).

Under den andra atlasinventeringen 2003-2009 (figur 3) påvisades förekomst i 36 rutor och trenden angavs som minskande (Bengtsson & Green 2013).

Häckningar av arten är svåra att konstatera men uppgifter om minst två sådana finns. Den första rapporterades från Hovdalafältet 2003 och den andra från Araslövssjön 2008 (Fåglar i Skåne 2008). En mycket trolig häckning redovisas också från Näsby fält, Kristianstad 2013 – en lokal där arten även misstänks ha häckat tidigare (Fåglar i Skåne 2013).

Figur 2: Resultatet av den första atlasinventeringen av flodsångare 1974-1984. Röd, orange & gul prick = säker, trolig & möjlig häckning. Svart prick = ej inventerad ruta.

Figur 3: Resultatet av den andra atlasinventeringen av flodsångare 2003-2009. Röd, orange & gul prick = säker, trolig & möjlig häckning. Svart prick = ej inventerad ruta.

Fenologi Skåne

Tidigast vårfynd Herculesdammarna 7 maj 2015 och senaste höstfynd gäller en ringmärkt fågel i Falsterbo 27 september 2000 (Fåglar i Skåne resp. årgångar).

Förekomst i Danmark (Flodsanger)

Det första fyndet i Danmark var en fyrfallen fågel vid Stevns fyr på Själland 5 september 1883. Ytterligare två fynd gjorde 1923 och 1950 – även dessa fyrfalllna (i Västjylland). Från 1963 blev arten mer regelbunden och har varit en årlig gäst sedan 1975. Till och med 2019 hade 524 fynd gjorts men ännu inga säkra häckningsfynd. Bästa året var 2013 med 34 fynd (Christensen m.fl. 2022). En säker häckning någon gång under 1990-talet redovisas dock av Heldbjerg 2020.

Rödlistning Sverige

• Rödlistad 2005: Sårbar (VU)
• Rödlistad 2010: Nära hotad (NT)
• Rödlistad 2015: Nära hotad (NT)
• Rödlistad 2020: Nära hotad (NT)

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades flodsångaren som livskraftig (LC) men med ett minskande bestånd i Europa uppskattat till 3 670 000 vuxna fåglar.

Maxålder 

En i Ungern ringmärkt fågel blev 6 år och 11 månader (se RCs hemsida)

.