Större flamingo

Större flamingo, Phoenicopterus roseus, företräds av två raser, varav roseus häckar i sydligaste Europa. Den finns även i delar av Afrika och sydvästra Asien. Den andra rasen ruber förekommer i Karibien och på Galapagos. Möjligen har den karibiska rasen brutits ut som egen art och då under namn av karibflamingo. I Rk:s lista (birdlife.se) behandlas dock roseus och ruber tillsammans (2022) och under namn större flamingo.

 

Förekomst i Sverige

Det första kända fyndet beskrivs som följer: ”Vid Gansviken i Grötlingbo på Gotland fälldes ett individ av en 15-årig pojke 5 maj 1910 (Fauna & Flora 5:185). Det uppgives, att samma fågel även sommaren förut visat sig på platsen. Naturligtvis är det ej alldeles uteslutet, att ifrågavarande individ kan ha förirrat sig från en zoologisk trädgård” (Jägerskiöld & Kolthoff 1926). Se också en berättelse i Svensk Jakt 1941 (von Rosen 1941).

 

Fynd nummer två var en fågel som först sågs vid Löddeåns mynning i Skåne 25 juni 1943 (Månsson 1944) och senare samma år även sågs i Halland (Svanlund 1943).

 

Totalt redovisas 20 fynd i Rk:s Raritetslista och samtliga är placerade i kategori D (birdlife.se).

 

Skåne           Åtta godkända fynd – se Skåne.

Halland*     Fem fynd: 1943, 1978, 1982, 1988 och 1992 (roseus).

Öland           Tre fynd: 1969 (ruber), 1973 och 1991 (roseus).

Gotland        Ett fynd 1910 – det som nämns ovan.

Småland       Två fynd: 1994 och 2005.

Värmland     Ett fynd 1972.

Uppland       Två fynd: 1992 och 1994, (roseus).

Hälsingland   Ett fynd 1991, (roseus).

 

*) Två av de halländska fynden hade tidigare setts i Skåne och ett av de småländska i Uppland.

 

Förekomst i Skåne

  • Skånes första större flamingo handlar om en individ som iakttogs vid Löddeåns mynning 25 juni 1943 (Månsson 1944). Samma fågel sågs senare i Halland i juli och augusti (Svanlund 1943).
  • Därefter dröjde det till 1978 då en individ, bedömd som roseus sågs vid Sjölunda/Spillepeng 2 juli (Fåglar i Skåne 1979).
  • 1985 sågs fyra fåglar vid Ribersborg och Spillepeng i Malmö, samt Gråläge vid Helsingborg 16 april. Två sägs ha varit roseus och två ruber (Fåglar i Skåne 1985).
  • 1987 noterades en sträckande roseus vid Kullen 20 september (Fåglar i Skåne 1987).
  • 1988 sågs en roseus vid Åhus 30 september till 2 oktober (Fåglar i Skåne 1988).
  • 1990 sågs en adult roseus på Ängsnäset i Falsterbo 6 juli. En som det måste bedömas annan adult roseus sågs i Åhustrakten 12-24 juli – denna var till skillnad från Ängsnäsetfågeln ringmärkt (Fåglar i Skåne 1990).
  • 1991 sågs en adult roseus vid Knösen, Skanör 22-28 juli (Fåglar i Skåne 1991).
  • 1993 sågs vad som visade sig bli den senaste större flamingon i Skåne fram till att detta skrivs 2022. Det handlade om en adult roseus som uppehöll sig vid Krankesjön 22 maj till 10 juni (Fåglar i Skåne 1993).

Dessa nämnda fynd gäller de som är godkända av Rrk. Men det finns åtminstone två till som måste anses trovärdiga. Det är uppgifter från Gustaf Rudebeck och att det handlade om någon art flamingo måste vi åtminstone utgå från:

  • 1967: Ur Gustaf Rudebecks dagbok. Söndag 8 januari. Minus 14 grader i Lund på morgonen. Plats Bjärred: ”Dagens sensation kom förbi här, en flamingo!! … färgen på kroppen var blekt rosenfärgad … jag tror på ruber roseus på grund av färg och storlek, ej ruber ruber, säkerligen inte minor … Det var en egendomlig syn att se den flyga över isarna i morgonljuset. Kritisk artbestämning inte gjord såvitt jag vet”.
  • 1973: Ur Gustaf Rudebecks dagbok för 10 december ”Med Christina Sjöblom till Simrishamn för att hämta en flamingo som blivit ihjälkörd av lastbil vid ostkusten av Skåne. Låg i fryshus i Simrishamn”.

 

Förekomst i Danmark (Stor Flamingo)

En adult hanne sköts vid Helsinge på Nordsjälland 2 april 1924. Därefter följde en yngre individ på Tipperne i Västjylland under perioden 15 juni till 29 november 1933. Från mitten av 1970-talet förekom arten nästan årligen och 1980-2000 sågs i genomsnitt två fåglar varje år. Därefter har obsarna blivit färre och arten har inte registrerats sedan 2007. De danska observationerna är placerade i kategori D/E. (Christensen m.fl. 2022).

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades flamingon som livskraftig (LC) och med ett ökande bestånd i Europa uppskattat till 144 000 vuxna fåglar.

 

Maxålder 

En i Frankrike ringmärkt fågel blev 27 år och 6 månader (se RCs hemsida).

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

  • Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
  • Christensen, R. 1991. Artsbestemmelse af flamingoer. DOFT 85:97-100.
  • Christensen, R. 1992. Flamingoernes forekomst i Danmark. DOFT 86:123-127. Heltäckande.
  • Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
  • Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
  • Månsson, H. 1944. Flamingos vid svenska vatten. SkNat 1944:29-32.
  • v Rosen, B. 1941. Tallyho, jag har skjutit en dront! SJ 79:103-105.
  • SOF. 1949. Förteckning över Sveriges fåglar. 1:a upplagan. Svensk natur.
  • SOF. 1970. Förteckning över Sveriges fåglar. 6:e upplagan. Svensk natur.
  • Svanlund, A.H. 1943. Flamingo i Halland. SJ 81:537.
  • Ullman, M. 2008. Introducerade fåglar i Europa. VF 2008:3:10-19. Chileflamingo.

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i september 2022.